Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Goda nyheter: Livsmedelstryggheten och tillgången på rent vatten har blivit bättre i de nepalesiska glesbygderna

utrikesministeriet
Utgivningsdatum 16.10.2020 8.00 | Publicerad på svenska 19.10.2020 kl. 21.20
Nyhet

I bortre västra delen av Nepal har livsmedelstryggheten blivit avsevärt bättre som en följd av det vattenförsörjningsprojekt som Finland och EU stöder. Bevattning och nya odlingsmetoder har gjort matproduktionen mångsidigare och gjort skördarna större. De byar som ingår i projektområdet ligger i Nepals mest perifera, torraste och fattigaste regioner.

Större skördar och mångsidigare matproduktion ger invånarna i bergsbyarna i bortre västra delen av Nepal extra inkomster. Bild: Hanna Päivärinta/UM

Finland har sedan 2006 stött utvecklingen på landsbygden i västra Nepal och höjandet av levnadsstandarden genom ett vattenförsörjningsprojekt (Rural Village Water Resources Management Project, RVWRMP). Fram till 2019 hade 600 000 av regionens invånare fått rent dricksvatten. Europeiska Unionen blev en betydande bidragsgivare i projektet 2017.

En ekonomi som bygger på självförsörjning och traditionella metoder kan inte livnära hela befolkningen i bortre västra delen av Nepal. På grund av detta har en stor del av de unga männen från byarna åkt utomlands för att arbeta, oftast i Indien.

Vardagen för de invånare som blivit kvar i byarna är svår. På grund av det perifera läget har byinvånarna vanligtvis inte tillgång till offentlig service. Resan från den närmaste staden till de mest avlägsna byarna kan som längst ta mellan två och tre dagar.

När männen arbetar utomlands ansvarar kvinnorna och flickorna i byarna för matproduktion och vattenhämtning. Dagligen kan det ta dem flera timmar bara att mala korn och hämta vatten. I avsaknad av ordentliga kvarnar mals kornet ofta med enkla handkvarnar. För flickornas del betyder det här att det blir mindre tid till att gå i skolan.

De svåra odlingsförhållandena, klimatet på den höga höjden och användningen av traditionella jordbruksmetoder gjorde tidigare att det bara var möjligt att odla ett fåtal sorter. Skördarna är mycket beroende av årstiderna och utsatta både för översvämningar och för torka.

Man gick före tre på morgonen för att hämta vatten

Innan invånarna i Dokra byggde ett vattensystem i byn var kvinnorna tvungna att hämta vatten från bergskällan.  Man Kumari Shahis rutin var att vakna klockan tre varje morgon och gå en halvtimme till den närmaste vattenkällan. De andra kvinnorna i byn använde också vattnet från källan så vattnet räckte ofta inte till de som kom sist.

Man Kumari visar hur invånarna i byn Dokra tidigare brukade hämta vatten från källan.
Bild: Bikash Kathayat/FCG

På grund av vattenbristen hade byn inga fungerande toaletter och bara ett fåtal av de 120 hushållningen kunde ha boskap.

Med hjälp av vattenförsörjningsprojektet fick invånarna i Dokra ett vattensystem som fungerar dygnet runt. Det här frigjorde byns kvinnor, inklusive Man Kumari Shahi, till andra aktiviteter.

Största delen av byinvånarna har börja odla olika grönsaker och föda upp boskap.

”Tidigare kunde vi inte föreställa oss att levnadsstandarden, hygienen och jordbruksproduktionen kunde bli så mycket bättre av några enstaka förändringar”, säger invånarna i Dokra.

Moderna metoder tas i bruk i matproduktionen

Med hjälp av projektet utvecklas det lokala jordbruket med nya tekniker och nya sorter. Med hjälp av dessa blir matproduktionen effektivare och mångsidigare. Många odlare kan producera mer än de själva behöver och kan tjäna extra genom att sälja sitt överskott.

Genom projektet har hushållen dessutom kunna skaffa spisar som kräver mindre trä och som inte producerar rök och därför är hälsosammare att använda.

Anita Shahi skaffade skoltillbehör till sina barn med inkomster från skörden från grönsakslandet. Bild: Bikash Kathayat/FCG

Anita Shahi är en 27-årig trebarnsmor från byn Jukot. Under regnperioden har byborna tidigare bara kunnat odla bönor och några örter. Sålunda har den dagliga dieten bestått av bönor med salt, surmjölk och mat som sparats under året.

I vattenförsörjningsprojektet deltog Anita i olika utbildningar i jordbruksteknik och fick nya frön. Tack vare dessa kunde hon på sin egen åker odla nya sorter som aldrig tidigare odlats i byn: tomat, paprika, pumpa och gurka.

Anita kunde sälja en del av det hon hade odlat och med hjälp av det kunde hon köpa skrivtillbehör till sina barn för deras skolgång.

Härnäst ska byborna med hjälp av projektet utveckla vattentillgången och minska vattensvinnet genom att gråvattnet tas tillvara och används i bevattningen.

Ville Vuorensola

Skribenten är projektassistent vid utrikesministeriets avdelning för Amerika och Asien

Vattenförsörjningsprojektet i bortre västra delen av Nepal
  • parter är kommunerna i regionen och nepalesiska staten, Finland fr.o.m 2006 och EU fr.o.m 2017
  • Finland stöder projektet 2016–2022 med 15 miljoner euro och EU med 20 miljoner euro
  • Projektområdet är landskapen i bortre västra delen av Nepal och Karnal i västra Nepal
  • huvudmålet är att minska fattigdom och främja hälsa genom att förbättra vattenförsörjningen
  • projektet utvecklar invånarnas utkomst, förmåga att hantera klimatförändringen och naturkatastrofer samt förbättrar förvaltningen av vattensystemen
  • sysselsätter cirka 200 personer i Nepal
  • planeringen och genomförandet sker till största delen i byarnas kommittéer och kooperativ
 
Tillbaka till toppen