I forskningen presenteras fyra modeller för aktiverande social trygghet
En forskargrupp vid Helsingfors universitet utredde olika modeller för aktiverande social trygghet. Med tanke på den eventuella fortsatta lagberedningen rekommenderar forskargruppen att man i Finland tar i bruk en modell med en aktivitetsbaserad inkomst. I modellen för den aktivitetsbaserade inkomsten krävs det utöver att man ska söka arbete även att man i samråd med socialarbetaren ska vidta åtgärder som främjar sysselsättningen eller delaktigheten.
I forskargruppens rapport behandlar man hur det nuvarande systemet för social trygghet, särskilt utkomststödet för arbetslösa, skulle kunna användas i större omfattning för att utveckla kunnandet, stärka delaktigheten i arbetslivet, förebygga utslagning från arbetsmarknaden och sänka sysselsättningströskeln.
Rapporten har utarbetats som ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2016. Syftet med forskningen var att producera information som kan utnyttjas för genomförandet av regeringsprogrammet.
Forskargruppen rekommenderar modellen med en aktivitetsbaserad inkomst
I rapporten granskas olika alternativ av modeller för social trygghet på basis av exempel från Tyskland, Danmark och Holland. Forskargruppen utvecklade särskilt på basis av erfarenheterna från Holland en fjärde modell, nämligen en aktivitetsbaserad inkomst, som rekommenderas för Finlands eventuella fortsatta lagberedning.
Det huvudsakliga syftet med den aktivitetsbaserade inkomst som innefattar inkomstöverföringar och tjänster är att förebygga utslagning. Den aktivitetsbaserade inkomsten ska i form av inkomstöverföringar ersätta arbetsmarknadsstödet vad gäller de som har fått arbetsmarknadsstöd en lång tid och innefatta sådana i samråd med socialarbetaren överenskomna åtgärder som främjar sysselsättningen eller delaktigheten.
Den aktivitetsbaserade inkomsten ska ge de arbetslösa som hör till målgruppen en möjlighet att i samråd med en socialarbetare komma överens om hur de med vissa begränsningar kan delta i aktiverande verksamhet på sitt eget sätt. Trots valfriheten innehåller modellen också vissa skyldigheter. Enligt forskningen ska systemet för uppföljningen av deltagandet i tjänsterna dock inte vara strikt, utan huvudsakligen bygga på förtroende. Som verktyg skulle man kunna använda ett internetbaserat och användarvänligt informationssystem.
– Modellen med den aktivitetsbaserade inkomsten innebär en rätt radikal förändring i fråga om de rättigheter och skyldigheter som gäller för de arbetslösa som hör till målgruppen. Samtidigt innebär den också ett paradigmskifte för Finlands aktiveringspolitik och sociala arbete. Det är viktigt att detta diskuteras ingående på samhällelig nivå och att de människor som hör till målgruppen inkluderas i beslutsfattandet, betonar Heikki Hiilamo, forskargruppsledare och professor i socialpolitik vid Helsingfors universitet.
Forskargruppen föreslår att man börjar med att göra ett försök med den aktiverande inkomsten t.ex. i vissa områden eller socialbyråer.
Skapandet av en aktiverande social trygghet ingår i åtgärderna inom det spetsprojekt i Juha Sipiläs regeringsprogram som syftar till att undanröja de bidragsfällor som hindrar mottagande av arbete och till att minska den strukturella arbetslösheten.
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet tietokayttoon.fi
Ytterligare information: Heikki Hiilamo, professor i socialpolitik vid Helsingfors universitet, tfn 358 40 358 7203, Pasi Moisio, forskningsprofessor, Institutet för hälsa och välfärd, tfn +358 29 524 7228.