Minister Berner: Vägarna i alarmerande dåligt skick
Vägtrafikanternas åsikt om kvaliteten på vinterväghållningen och skötseln av vägarna över lag har sjunkit tydligt under de tre senaste åren. Den gångna vinterns resultat är sämre än någonsin. Detta framgår av Trafikverkets enkät om vägtrafikanternas tillfredsställelse med vägnätet vintern 2017-2018.
Kommunikationsminister Anne Berner har förståelse för resultatet.
- Vägarna är på många håll i alarmerande dåligt skick och det märks tydligt på resultaten. Väderförhållandena i vintras var rekordsvåra för trafiken och väghållningen. För att avhjälpa situationen anvisades ett tilläggsanslag på totalt 2,5 miljoner euro till att höja nivån på vinterväghållningen, säger minister Berner.
I våras var tjällossningen på landsvägarna dessutom svårare än på 20 år. Viktbegränsningar för fordon har införts i nästan hela landet på sammanlagt 4 000 kilometer av grusvägarna.
Regeringen beviljade ett extra anslag på 600 miljoner euro för att minska underhållsskulden 2016-2018. Underhållsskulden har ytterligare minskat tack vare den extra finansiering på 364 miljoner euro som flyttats över från transportnätets utvecklingsprojekt till transportinfrastrukturen 2017-2019. Finansieringen har använts särskilt för att tillmötesgå behoven i fråga om näringslivets transporter och pendlingstrafiken. Tilläggsfinansieringen har gjort det möjligt att sätta stopp för det eftersatta underhållet av transportnätet.
Medlen för att minska det eftersatta underhållet har använts så effektivt och resultatinriktat som möjligt. Under beredningen av det gällande programmet för att åtgärda underhållsskulden frågades vägtrafikanterna bl.a. vilka delar av transportnätet som borde repareras för att maximera nyttan för pendlingen och näringslivets transporter.
- Inte ens tilläggsfinansieringen räcker till för att reparera alla de vägavsnitt som är i dåligt skick, konstaterar Trafikverkets generaldirektör Kari Wihlman.
Missnöjet bland trafikanterna har ökat under en längre tidsperiod eftersom transportnätet i Finland redan länge har försämrats på grund av den otillräckliga finansieringen av underhållet. I nuläget uppgår underhållsskulden för transportnätet i Finland till 2,5 miljarder euro.
- Vi måste vara beredda på att det svåra väglaget blir ett stadigvarande fenomen till följd av klimatförändringen Om vi i fortsättningen inte får mer finansiering för att minska underhållsskulden kommer våra vägar att hamna i allt sämre skick, konstaterar Berner.
- Vi har startat otaliga kort- och långsiktiga åtgärder för att effektivisera väghållningen bl.a. med hjälp av digitalisering, informationssystem och ny teknik och vi har infört nya modeller för underhållsentreprenader och vinterväghållning. Men väghållningen blir inte effektivare enbart genom dessa åtgärder. Vi behöver mer finansiering också för att säkerställa att det eftersatta underhållet inte börjar växa på nytt, fortsätter Wihlman.
Den parlamentariska arbetsgrupp som utrett finansieringen av transportnätet föreslog enhälligt i februari att det eftersatta underhållet av väg- och bannätet bör anvisas en årlig tilläggsfinansiering på minst 300 miljoner euro. Detta skulle betyda ett anslag på minst ca 1,3 miljarder euro per år för att finansiera bastrafikledshållningen.
Tilläggsfinansieringen kan dock inte tas in i budgeten förrän 2022. Därför sjunker finansieringen av de statligt underhållna trafiklederna 2019 med ca 350 miljoner euro jämfört med nivån 2018.
Enkäten om vägtrafikanternas tillfredsställelse utförs varje vinter. I år besvarades den av nästan 10 000 privatpersoner och över 2 000 yrkesförare i hela landet. Tillfredsställelsen i vardera gruppen hade sjunkit tydligt från vintern 2016-2017.
Mer information:
Mikael Nyberg, överdirektör, kommunikationsministeriet, tfn 040 837 8794
Jukka Karjalainen, sektordirektör, Trafikverket, tfn 0295 343 537