Minister Hyssälä: En fungerande primärvård utgör grunden för hälso- och sjukvården
Det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet, som inleddes för några år sedan, hade sin upprinnelse i olika problem inom hälso- och sjukvården. Det var inte fråga om några specifika finländska eller nordiska problem, utan de västerländska hälso- och sjukvårdssystemen har överallt stött på samma utmaningar: vården blir dyrare och kostnaderna ökar i takt med att läkarvetenskapen utvecklas och ny teknik införs, men också som en följd av medikalisering och allt högre krav från befolkningens sida. Medborgarna har varit oroliga över tillgången till vård, medan beslutsfattarna har grubblat över hur skattemedlen skall räcka till. Problem förekommer också i fråga om personaltillgång, ibruktagande av ny teknik och kvaliteten på tjänsterna. Vi har anledning att lyckönska er ålänningar för er höga medellivslängd, men det innebär å andra sidan att andelen äldre människor på sikt kommer att öka också på Åland, vilket kommer att leda till ett ökat behovet av tjänster och ökade kostnader för dessa, sade omsorgsminister Liisa Hyssälä då hon besökte Mariehamn den 31 augusti.
Med anledning av de ovan nämnda utmaningarna tillsatte statsrådet den 13 september 2001 ett nationellt projekt för att trygga hälso-och sjukvården i framtiden. Som mål för projektet fastställdes att tillgången och kvaliteten på sådan vård som utgår från befolkningens behov skall vara tillräcklig i de olika delarna av landet och oberoende av invånarnas betalningsförmåga.
Enligt Finlands grundlag skall det allmänna sörja för att varje medborgare har tillgång till behövliga social- och hälsovårdstjänster samt främja befolkningens hälsa. Det var särskilt glädjande att läsa i den åländska folkhälsorapporten hur stor vikt man lägger vid socialt stöd och positiva faktorer: i rapporten talas bland annat om friskfaktorer för hälsa och känsla av sammanhang. Att tillhandahålla hälso- och sjukvårdstjänster hör till de primära uppgifterna för Ålands landskapsregering. Staten svarar i sin tur för styrningen av hälsovårdspolitiken och de allmänna verksamhetsförutsättningarna, sade minister Hyssälä.
I april 2002 fattade statsrådet ett principbeslut om tryggande av hälso- och sjukvården i framtiden. Satsningen på det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet skrevs in i statsminister Vanhanens regeringsprogram, och verkställigheten av programmet har också framskridit raskt under denna regeringsperiod.
En fungerande primärvård och ett förebyggande arbete utgör grunden för hälso- och sjukvården. De kan också betraktas som utgångspunkter för det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet. Social- och hälsovårdsministeriet och Finlands Kommunförbund kartlade i våras situationen vid hälsocentralerna på olika håll i Finland. Kartläggningen resulterade i en rapport som offentliggjordes i Helsingfors den 24 augusti. Nu ville vi besöka Åland för att höra om er situation och diskutera aktuella frågor. På Åland med dess små enheter och geografiska särdrag har man insett betydelsen av att bilda nätverk och att samla resurserna. På andra håll i Finland håller man först nu på att planera ett sådant tätare samarbete mellan den specialiserade sjukvården och primärvården som här hos er redan är en realitet, sade minister Hyssälä.
Tryggandet av tillgången till vård utgör en väsentlig del av hälso- och sjukvårdsprojektet. På fastlandet har vi haft avsevärda problem med långa köer, precis som i Sverige. Utgående från ett betänkande av en arbetsgrupp under ledning av professor Mats Brommels bereddes därför vissa ändringar i lagstiftningen vilka godkändes av riksdagen i juni i år.
Inom ramen för projektet har man granskat även tillgången på personal och dess kompetens. Utanför universitetsstäderna har det varit svårt att rekrytera akademiskt utbildad personal. Eftersom en betydande del av vårdpersonalen samtidigt närmar sig pensionsåldern måste utbildningsvolymerna övervägas noggrant. Kvaliteten och kompetensen kan tryggas genom kompletterande utbildning. För styrningen av den kompletterande utbildningen har utfärdats en förordning och en rekommendation, enligt vilken kompletterande utbildning är både en rättighet och en skyldighet. Arbetsgivaren förpliktas i sin tur att anordna utbildning och följa med hur den genomförs.
En förnyelse av funktioner och strukturer förutsätter ett utökat samarbete mellan mindre enheter. På fastlandet finns cirka hundra hälsocentraler med ett befolkningsunderlag på mindre än 6000 invånare. Inom små enheter är det både dyrt och ineffektivt att organisera laboratorie-, röntgen- och ADB-tjänster. Ett centralt föremål för förnyelse är också elektroniska patientjournaler och i anslutning därtill elektronisk konsultation och respons, elektroniska recept och patientrådgivning. Genom nationella standarder och regionala databaser strävar man efter att uppnå en flexibel informationsförmedling.
Det nationella hälso- och sjukvårdsprojektet utgör således en förnyelseprocess som omspänner hälso- och sjukvårdsområdet i dess helhet. Målet för projektet är att främja befolkningens hälsa och att trygga servicesystemets effektivitet och kvalitet. I projektet ingår en betydande projektfinansieringssumma på 30 miljoner euro för detta och de två följande åren. Genom projektfinansieringen har man för avsikt att trygga tillgången till vård, att främja ny praxis som ökar effektiviteten och höjer kvaliteten samt att understödja även strukturella ändringar. Målet är att utöka samarbetet mellan hälsocentralerna och sjukvårdsdistrikten.
Egentliga Finlands specialansvarsområde (Åbo universitetssjukhus) har i år beviljats 100 000 euro för förbättring av hörselvården. Ålands centralsjukhus deltar i detta projekt, där man bland annat genom att utöka utbildningen av hörselundersökare kan förkorta patienternas väntetider, som tidigare har varit orimligt långa, upp till två och ett halvt år. Vissa delar av hälso och sjukvårdsprojektet kan vara av särskilt intresse för ålänningarna. Å andra sidan är vi mycket intresserade av att göra oss förtrogna med social- och hälsovårdsfunktionerna inom ert landskap, sade minister Hyssälä.