Statsministerns upplysning till riksdagen om regeringens politik 2005 och propositionerna som skall överlämnas till riksdagen
Statsminister Matti Vanhanen
Ärade talman!
Finlands ekonomi drabbades i början av 2000-talet tillsammans med EU-områdets ekonomi av en lågkonjunktur som pågick i flera år. En del av EU-länderna sitter fortsättningsvis fast i denna apati. Tyskland har länge haft rollen som Europas ekonomiska lok, men de senaste åren har varit tunga för landet. Arbetslösheten har stigit till rekordnivå och tillväxten är svag. Mellaneuropa är just nu inte i stånd att hjälpa vår ekonomi i tillräcklig grad trots ljusglimtarna.
I Finland har regeringen de två senaste åren ägnat sig åt stimulans. Såväl de utgiftsökningar om vilka överenskommits i regeringsprogrammet som skattesänkningarna har genomförts med tyngdpunkten förlagd till initialskedet. Denna konjunkturpolitik bidrog till att ökningen av köpkraften steg rekordartat, dvs. till sammanlagt nio procent på tvåår. Detta hjälpte Finland att frigöra sig från den europeiska apatin samtidigt som den hemmamarknadsdrivna tillväxten även har skapat nya arbetsplatser. Den stabila tillväxten fortsätter också i år.
Den svaga ekonomin i våra viktigaste exportländer, den åtstramade konkurrensen till följd av globaliseringen samt den höga kursen på vår gemensamma valuta euron har tillsammans bidragit till att vår exportindustri och branscherna i anslutning till den har förlorat arbetsplatser i hemlandet.
Vår ekonomi håller på att genomgå en strukturförändring. Inom den globala konkurrensen ligger det hårdaste trycket på industrin, som på 2000-talet har förlorat tiotusentals arbetsplatser. En del av dessa arbetsplatser har dock direkt överförts till servicesektorn, inom vilken har uppkommit ca 50 000 nya arbetsplatser. Mest har arbetsplatserna ökat inom utbildnings- och social- och hälsovårdstjänsterna, men även de viktigaste sektorerna inom den privata serviceproduktionen, t.ex. finansierings- och försäkringsverksamheten, handeln och mångahanda företagstjänster liksom även privata tjänster och hushållstjänster har sysselsatt i tilltagande grad.
I april 2003 uppställde den nya regeringen som mål att under denna valperiod skapa 100 000 nya arbetsplatser. Till stora delar som en följd av industrins utveckling försämrades sysselsättningen efter att regeringsprogrammet hade godkänts fram till mitten av 2004 och var under den första hälften av 2004 t.o.m. 20 000 ? 30 000 personer lägre än i april 2003. Redan innan regeringens åtgärder hade hunnit ha någon verkan hade antalet arbetsplatser sålunda sjunkit med flera tiotusental under utgångsnivån våren 2003.
Den sjunkande trenden i början av valperioden var en följd av de europeiska konjunkturerna. Fastän politiska beslut verkställs i snabb takt avspeglar de sig på sysselsättningen först flera månader senare. Den stimulanspolitik som iakttagits förhindrade större förluster och började bita på allvar först under 2004, då sysselsättningen snabbt började förstärkas i takt med den ekonomiska tillväxten.
Det väsentliga är att vi inom ekonomin och sysselsättningen kommer in på ett spår av tillväxt. Regeringen genomför målmedvetet sitt program och till riksdagen kommer ännu i år att överlämnas ett flertal propositioner med förslag till åtgärder för förbättrande av sysselsättningen. Jag återkommer till propositionerna nedan. Vi kommer inte med några profetior, statistiken visar i sinom tid hur lång tid det tog att förverkliga målen.
Antalet nya arbetsplatser beror i sista hand på samverkan mellan den privata sektorn, arbetsmarknaden samt statens och kommunernas politik.
Finland har goda förutsättningar för en stabil utveckling. Vi har skött de grundläggande frågorna väl. Vårt kunnande är av toppklass inom många områden och den genomsnittliga grundläggande utbildningen hos våra ungdomar tog just första plats i en internationell undersökning. Regeringen förstärker utbildningens och forskningens kvalitet och effektivitet.
Yrkeshögskolorna har etablerat sin ställning som arbetslivsinriktade högskolor. Under våren kommer regeringen att till riksdagen överlämna en proposition om permanentande av påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolor.
Yrkesutbildning på det andra stadiet har stor betydelse med tanke på tillgången på arbetskraft och produktiviteten inom hela samhällsekonomin. Yrkesutbildningens kvalitet och attraktivitet förstärks genom att man inom den yrkesinriktade grundutbildningen inför ett system med prov på kunnande. En proposition om detta överlämnas till riksdagen under våren.
Också vårt samhälle som helhet håller på att bli allt mer internationellt. Den allmänna verksamhetsmiljön för företagsverksamheten får beröm i internationella bedömningar. Finland kom på första plats också i en av Världsekonomiskt forum utförd internationell jämförelse gällande hållbar utveckling.
Ett land i Finlands ställning måste sörja för sin konkurrenskraft genom att vara effektivare än andra länder även i fråga om logistik. Som ett led i detta arbete tillsatte kommunikationsministeriet på sommaren en arbetsgrupp på bred bas med uppgiften att göra upp ett utvecklingsprogram för att stärka Finlands logistiska ställning i trafiken mellan EU och Ryssland. Syftet med det arbete som slutförs inkommande sommar är att utveckla de logistiska tjänsterna samt främja affärsverksamheten och effektiviteten inom branschen.
Ärade talman!
Vårt samhälle är också i stånd att på bred front skapa stabila och förutsebara ramar för verksamheten. Det inkomstpolitiska avtal som nåddes i slutet av hösten skapar för en exceptionellt lång tid en stabil och förutsebar verksamhetsmiljö för det finländska arbetet. Avtalet är förknippat med en moderat men långsiktig inkomstskattepolitik.
Det finns under vintern och våren skäl att vänta att även de branscher som inte ännu har anslutit sig till avtalet kommer att ansluta sig till den allmänna linjen. Vår export håller nu på att återhämta sig tack vare tillväxten på hemmamarknaden och det är skäl för alla parter att på allvar stöda denna goda början. I november ökade vår export också exceptionellt mycket, med 19 procent, och i december med hela 22 procent. Detta är en bra början, nu behövs inga störningar.
Trots detta har vi ingen orsak att andas ut av lättnad. Europa är fortfarande vårt viktigaste handelsområde och den allmänna ekonomiska utvecklingen inom EU avspeglar sig starkt också hos oss. Det är skäl att på allt sätt hålla med och stöda kommissionens nye ordförande Jose Manuel Barroso som i sitt linjetal framhöll att utvecklandet av ekonomin bör ges högsta prioritet inom EU. Barroso uttrycker inte ringaktning för andra viktiga politikområden inom EU, utan understryker helt enkelt det faktum att EU måste klara sig även i sin paradgren ekonomin och upprätthållandet av en fungerande gemensam marknad.
Europeiska unionen har endast begränsade möjligheter att påverka detta, eftersom de beslut som är avgörande med tanke på konkurrenskraften fattas i medlemsstaterna. EU kan likväl i hög grad påverka händelseförloppet genom att utveckla verksamheten på den gemensamma marknaden och samtidigt pressa medlemsstaterna att bedriva liknande verksamhet för förbättrande av konkurrenskraften.
Unionen får i vår en mellanutvärdering av sin Lissabonstrategi, som slogs fast för fem år sedan. I ljuset av resultaten är mellanutvärderingen inte att skryta med. Detta måste väcka och mobilisera unionen och dess medlemsstater. Också framgångsrika samhällsekonomier kan försjunka i apati för lång tid om de inte förmår förnya sig. Den ekonomiska historien känner till varnande exempel på detta även från senaste tid. Inom EU-området existerar denna risk, och risken ökar ytterligare eftersom det samtidigt på andra håll i världen finns synnerligen dynamiska och lockande områden för investeringar. Finland är tvunget att brottas med villkor som ändrats till följd av globaliseringen, men detta gäller samtidigt hela unionen. Inte ens ett vidsträckt ekonomiskt område är immunt för en dylik utveckling.
Finland måste som en liten samhällsekonomi följa det exempel som våra internationella företag föregått med och utveckla ekonomin i en världsomspännande riktning. Vi måste kunna öka vår handel i synnerhet med de snabbt växande områdena. Samtidigt innebär detta att EU-områdets relativa andel i vår handel minskar. Finland kan uppnå en bättre ekonomisk tillväxt och bättre sysselsättning genom att bedriva samarbete med Kina, Indien, Ryssland och andra snabbt växande områden. För en liten och smidig ekonomi är globaliseringen en möjlighet, inte ett hot.
För att klara sig globalt ökar regeringen ytterligare sina satsningar på forskning och utveckling genom att bistå vid omvandlingen av idéer till marknadsdugliga produkter och tjänster. Vi lotsar fram vårt samhälle utifrån en topplats i fråga om informationssamhällets utveckling och sörjer för utbildningen, som utgör grunden för hela systemet. Vid ingången av detta år trädde en omfattande lättnad i företagsbeskattningen i kraft, och verkningarna kommer i sinom tid att synas som en strävan till tillväxt hos företagen. Detta kompletterades med ett beslut i december om slopande av förmögenhetsskatten vid ingången av nästa år. Då man med gemensamma krafter skapar en grund för internationell framgång, måste de som har framgång också hålla sitt hemland i minnet. Annars klarar vi oss inte. Vårt gemensamma problem är alltjämt att det från exporten härrörande stora överskottet inte i tillräckligt hög grad investeras i Finland.
Även miljöfrågorna och genomförandet av principen om hållbar utveckling utgör en del av internationaliseringen och globaliseringsutvecklingen. Finland har en hel del att förbättra i fråga om material- och energieffektiviteten i samband med produktion och konsumtion. Under detta år kommer man att inleda en uppdatering av den nationella strategin för hållbar utveckling. Vidare kommer en uppdatering av den nationella klimat- och energistrategin att slutföras under våren och i den beaktas bl.a. EU:s system för utsläppshandel och att Kyoto-protokollet träder i kraft nästa vecka. De alarmerande uppgifterna om vilka följder klimatförändringarna har på de arktiska områdena kräver att klimatpolitiken ses över såväl i Finland som internationellt.
Jordbruket i Finland genomgår som bäst förändringar till följd av reformen av EU:s jordbrukspolitik. Förhandlingarna om hur reformerna skall verkställas är på slutrakan. Efter detta avger regeringen på hösten en jordbrukspolitisk redogörelse till riksdagen.
Ärade talman!
En starkare ekonomi är en förutsättning för att vi också skall kunna utveckla vår offentliga service enligt de föränderliga behoven. Ökandet av produktiviteten i den offentliga servicen utgör ett element i en stark ekonomi. Skillnaderna i hur olika tjänster produceras i t.o.m. mycket likadana kommuner är alldeles för stora. Därför har regeringen startat ett projekt för utveckling av servicestrukturen inom vilket man i samarbete med kommunerna söker lösningar på hur tjänsterna skall kunna tryggas i ett samhälle med stigande medelålder. Staten har nu avsevärt ökat finansieringen av offentliga tjänster. Det finns en gräns för dessa ökningar. Uppmärksamheten skall därför i första hand riktas till att öka produktiviteten.
Regeringen överlämnar inom kort till riksdagen en proposition med förslag till ny statsandelslagstiftning. För närvarande kan man dock inte med statsandelar i någon större utsträckning styra kommunernas verksamhet. Kommunerna fattar själva beslut om hur medlen används. De nya kommunfullmäktige skall utföra sitt arbete. Den egna kommunens organiseringspraxis skall jämföras med bästa praxis samtidigt som man bär ansvar för att medlen räcker till med tanke på den förestående utvecklingen i fråga om skatteinkomster och statsandelar.
Staten kommer inte att öka kommunernas utgiftsbörda med nya förpliktelser. Också reformen av arbetsmarknadsstödet genomförs på ett för kommunerna kostnadsneutralt sätt. Genom reformen utvidgas utbudet på aktiva åtgärder för dem som har det sämst ställt på arbetsmarknaden samtidigt som skyldigheten att delta i åtgärderna stramas åt. Den långvariga arbetslösheten kan inte minskas utan ett fast samarbete mellan kommunerna och staten. Man går in för att förebygga långvarig arbetslöshet bl.a. genom omställningsskydd och samhällsgaranti för unga.
Regeringen fattar inom de närmaste veckorna även beslut om stödet till s.k. lågproduktiva branscher. Denna reform ökar i sin tur efterfrågan på den arbetskraft som även utgör en målgrupp för aktiveringsåtgärderna i reformen av arbetsmarknadsstödet.
Ärade talman!
Regeringen bereder i samarbete med våra EU-partner utvecklandet av beredskapen för snabbinsatser i krishanteringen. I det här följer vi en tidtabell. Till det internationella gemensamma ansvaret hör numera snabb handlingsförmåga, realiserad enligt internationella regler. I synnerhet de högutvecklade samhällena, såsom EU, bär sin andel av detta gemensamma ansvar genom att trygga handlingsförmågan, oavsett om det är fråga om civil eller militär krishantering.
Regeringen överlämnar under innevarande år till riksdagen de förslag som hänför sig till den militära krishanteringen. På så vis kommer Finland att för egen del få sitt system i skick i god tid före 2007, då snabbinsatsstyrkorna skall vara funktionsklara. EU har som ett funktionsdugligt organ förutsättningar att stärka en internationell ordning som främjar FN:s målsättningar samt respekterar normerna i övrig internationell rätt. En sådan ordning gagnar i sig ett land som Finland.
Riksdagen godkände strax före jul den säkerhetspolitiska redogörelsen. I detta sammanhang vill jag fästa uppmärksamhet vid det program om den inre säkerheten som regeringen godkände förra hösten. Det omfattande programmets två centrala teman är förebyggande åtgärder och samarbete.
I förstärkandet av den inre säkerheten är nyckelelementen att minska våldsbrottsligheten och förebygga utslagning, den civila krishanteringen och upprätthållandet av den inhemska beredskapen samt anslutning till den internationella krishanteringen och katastrofhjälpen, upprätthållande av en inhemsk beredskap för storolyckor och bekämpande av den ekonomiska gråzonen. Regeringen har förbundit sig att främja dessa frågor.
Denna vecka firades den nationella informationssäkerhetsdagen. Detta är ett ämne i vilket våra barn undervisar oss. Främjandet av informationssäkerheten är en viktig del av regeringens informationssamhällsprogram. Brister i informationssäkerheten medför redan nu betydande olägenheter för arbetslivet och gemene man. I och med att datasystemen i samhället blir allt mer invecklade ökar informationssäkerhetsriskerna ytterligare.
Finländarna har som ett litet och välutbildat folk möjlighet att nå en topplats när det gäller praktiska kunskaper i informationssäkerhet. Genom detta skulle viväsentligt stärka vår ställning som informationssamhälle. Medborgarna skall kunna lita på att systemen fungerar oklanderligt och att konfidentiella uppgifter inte kommer i utomståendes händer. Enligt vår grundlag är brev- och telefonhemligheten samt hemligheten i fråga om andra förtroliga meddelanden okränkbar. Denna princip är en hörnsten i vårt system även i den nya teknologiåldern.
Ärade talman!
Finland förbereder sig under innevarande år för det kommande EU-ordförandeskapet tillsammans med Österrike. Vi utarbetar ett gemensamt program för år 2006, vilket kommer att stöda sig på EU:s gemensamma agenda.
Riksdagen kommer i år att behandla EU:s nya konstitutionella fördrag, grundlagen. I och med det nya fördraget kommer unionens institutionella struktur att utvecklas så, att unionen kan fortsätta sin utvidgning och bibehålla sin handlingskraft även som en organisation med mer än 25 medlemsländer. Det nya fördraget för unionens beslutsfattande i en öppnare riktning och ökar unionens effektivitet.
För att kunna träda i kraft kräver det nya fördraget samtliga 25 medlemsländers godkännande. Utan detta godkännande återgår vi inte till unionen sådan den var för tio år sedan utan till unionen enligt Nicefördraget. Det är lätt för regeringen att rekommendera att det nya fördraget bör godkännas. Vi behöver också en medborgardiskussion om det nya fördraget. I Finland har diskussioner förts under tiden för konventet och regeringskonferensen, men nu är det dags för en ny, och den viktigaste, omgången. En diskussion uppstår inte på befallning utan genom att man deltar i den ? riksdagsledamöterna och det sätt på vilket fördraget behandlas i riksdagen spelar här en viktig roll.
Förhandlingarna om unionens ekonomiska ramar för perioden 2007-2013 inleddes genast efter att regeringskonferensen avslutades. Förhandlingarna kommer utan tvivel att pågå hela detta år. Vi stöder fullt ut det nuvarande ordförandelandet Luxemburg i dess strävan att nå ett politiskt avtal om de ekonomiska ramarna i Europeiska rådet i juni. Om ett avtal då inte nås är det möjligt att den slutgiltiga beredningen av avtalet framskjuts till vårt ordförandeskap, dvs. andra hälften av 2006, på grund av förestående val och folkomröstningar i ett flertal länder. Tidtabellen blir då synnerligen stram, eftersom vi under vårt ordförandeskap vid sidan om det politiska avtalet även bör hinna avtala om många tekniska ikraftträdandeförordningar.
Hoppet om att ett avtal skall fås till stånd under Luxemburgs ordförandeskap lever än, även om uppgiften är exceptionellt svår. Medlemsstaternas officiella ståndpunkter har inte närmat sig varandra, snarare tvärtom. I synnerhet de ståndpunkter som omfattas av å ena sidan den s.k. enprocentsklubben och å andra sidan kohesionsländerna samt de nya medlemsstaterna och kommissionen avviker fortfarande mycket från varandra. Finland har förespråkat en moderat linje och jag tror att den slutliga nivån på de ekonomiska ramarna kommer att ligga mycket nära vår ståndpunkt, dvs. högst ca 1,1 procent av nationalinkomsten. Inom de ekonomiska ramarna är de frågor som bekymrar Finland i nationellt hänseende i synnerhet kohesionspolitiken och landsbygdens utveckling.
Jag konstaterar med tillfredsställelse att i diskussionerna om de ekonomiska ramarna har besluten om Finlands ståndpunkter tagits i samråd, dvs. regeringen och riksdagen har varit eniga i dessa frågor liksom man även traditionellt har varit beträffande EU-politiken. Detta utgör ett starkt stöd för regeringen i dessa synnerligen svåra förhandlingar. Slutresultatet är klart: de äldre och rikare medlemsländerna, Finland inbegripet, finansierar de mindre framgångsrika länderna.
Detta år är ett jubileumsår för oss. Finland har nu varit medlem i unionen i tio år. Vi kommer att fira dessa jämna år på finländskt sätt, dvs. huvudsakligen i arbetets tecken, men kommer också att bl.a. ordna ett jubileumsseminarium. Kommissionens ordförande Barroso kommer också att besöka Finland i dessa tecken.