Regeringen inleder förberedelser för att lämna Ottawakonventionen och öka de nationella försvarsutgifterna

Finlands och Europas säkerhetspolitiska miljö har fundamentalt förändrats. Ryssland utgör ett långvarigt hot mot Europa. Detta förutsätter att regeringen vidtar åtgärder. Finland stärker sitt försvar med utgångspunkt i hotbilden och enligt behov.

Finland inleder förberedelser för att träda ur konventionen om förbud mot användning, lagring, produktion och överföring av infanteriminor samt om deras förstöring (den så kallade Ottawakonventionen). Republikens president och statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska ministerutskott fastställde detta i dag. Infanteriminor kompletterar Försvarsmaktens kapacitet i det förändrade läget och stärker Finlands försvarsförmåga och säkerhet. Finland förbinder sig även i fortsättningen till de humanitära målen i Ottawakonventionen.

”Finland är inte utsatt för något omedelbart militärt hot för tillfället. Utträdet ur Ottawakonventionen ger oss möjlighet att förbereda oss på förändringar i säkerhetsmiljön på ett mångsidigare sätt än hittills. De viktigaste målen för Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är att trygga Finlands självständighet och territoriella integritet, förhindra att Finland hamnar i en militär konflikt och garantera finländarnas säkerhet och välfärd”, säger statsminister Petteri Orpo.

Finland har varit part i Ottawakonventionen sedan 2012. Säkerhetsmiljön har därefter förändrats fundamentalt och långsiktigt. Ryssland är inte part i Ottawakonventionen och har använt infanteriminor i sitt anfallskrig mot Ukraina. Som medlem av Nato försvarar Finland också Natos gräns mot Ryssland.

Regeringens beslut baserar sig på Försvarsmaktens utredning, som blev klar förra veckan, och på försvarsministeriets och utrikesministeriets tjänstemannaberedning. Försvarsförvaltningen anser att infanteriminor lämpar sig väl för Finlands försvar. Infanteriminor bidrar till att fördröja angriparens framfart och minska de egna förlusterna i en försvarskamp. Infanteriminor är tekniskt enkla och lämpar sig därför väl för utbildning och användning i värnpliktssystemet. Dessutom är det möjligt att vid behov snabbt producera stora mängder infanteriminor i Finland.

Försvarsmakten monterar inte minor under normala förhållanden. Finland förbinder sig även i fortsättningen till internationella förpliktelser om ansvarsfull användning av minor och till det globala arbetet för att minska de skador som minor orsakar. Som exempel på detta kan nämnas att Finland deltar i koalitionen för minröjning i Ukraina, som leds av Litauen.

Utträde ur Ottawakonventionen kräver att en regeringsproposition utarbetas. Propositionen bereds under ledning av utrikesministeriet. Utträdet träder i kraft sex månader efter det att FN:s generalsekreterare, som är depositarie för konventionen, har tagit emot uppsägningsinstrumentet. Finland har informerat sina viktigaste partnerländer och andra centrala aktörer om beslutet.

Regeringen föreslår en ökning av försvarsanslagen

Petteri Orpos regering har beslutat att Finland ska höja nivån på försvarsanslagen till minst 3 procent av bruttonationalprodukten före 2029. Statsrådets finanspolitiska ministerutskott fastställde detta på tisdagen.

Regeringen beslutade också att Försvarsmakten ska inleda arméns materielprojekt med framförhållning. 

”Genom beslutet stärker vi ytterligare Finlands försvar. Vi skapar en långsiktig vision för Försvarsmakten för att en reform av armén och andra hotbildsstyrda åtgärder för att stärka resurserna ska kunna inledas omedelbart”, säger statsminister Orpo.

Finlands ståndpunkt i frågan om till vilken nivå målet för Natos försvarsutgifter bör höjas fastställs separat före Natos toppmöte i Haag.

I den förändrade säkerhetspolitiska miljön sörjer regeringen också för den strategiska kapaciteten hos aktörerna inom den inre säkerheten – Gränsbevakningsväsendet, Polisen, Skyddspolisen – och stärker deras resurser. Även åtgärder för att utveckla befolkningsskyddet och stärka finansieringen inleds omedelbart.

Beslutet äventyrar inte regeringens finanspolitiska mål eller anslagsramarna. 

Mer information: Marja Koskela, statsministerns diplomatiska rådgivare, tfn 0295 160 978, Petri Hakkarainen, avdelningschef, utrikesministeriet, tfn 0295 351 130, Janne Kuusela, överdirektör, försvarsministeriet, tfn 0295 140 300, Mika Niemelä, budgetchef, finansministeriet, tfn 0295 530 525 (anslag), och Antti Karila, ekonomi- och planeringsdirektör, inrikesministeriet, tfn 0295 488 288 (anslag)