Regeringen lämnade en proposition om en tilläggsbudget för 2026 till riksdagen

Torsdagen den 5 februari lämnade regeringen en proposition om en tilläggsbudget för 2026 till riksdagen. Tilläggsbudgeten innehåller ökade satsningar på tillväxt och investeringar för att stödja sysselsättningsutvecklingen. Dessutom föreslås det att inkomstposterna sänks.

Anslagsbehovet ökar med 438 miljoner euro i tilläggsbudgetpropositionen för 2026. De ordinarie inkomsterna minskar med 952 miljoner euro. Dessa tillsammans ökar statens nettoupplåningsbehov med 1 390 miljoner euro. 

Statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 10,8 miljarder euro år 2026. I underskottet sker en minskning på grund av att Statens bostadsfonds, som lades ned den 1 januari 2026, återstående kassa intäktsförs i statsbudgeten. Intäktsföringen påverkar inte statens skuldsättning. Om intäktsföringen på cirka 2,3 miljarder euro inte beaktas, uppgår underskottet till 13,1 miljarder euro. 

Tillväxtåtgärder för att främja ekonomisk tillväxt, investeringar och sysselsättning

För genomförandet av tillväxt-, investerings- och sysselsättningspaketet föreslås en helhet på sammanlagt 145 miljoner euro.

För energiverkens försöksprojekt med ny teknik föreslås en fullmakt på 48 miljoner euro. Stödet kan fördelas flexibelt till projekt som har en betydande framtida potential med tanke på energiproduktion och export. Sådana är till exempel olika vätgas- och elektrobränslen samt andra förnybara drivmedel (inkl. biogas), teknik för energilagring och teknik för energieffektivitet.

För IPCEI-projekt (Important Project of Common European Interest) föreslås en fullmakt på 78 miljoner euro och ett anslag på 20 miljoner euro. IPCEI är ett instrument för statligt stöd som gör det möjligt för EU-länder att inom industrisektorer som identifierats som strategiskt viktiga finansiera forsknings- och utvecklingsprojekt och projekt för den första industriella användningen på ett mer flexibelt sätt än med andra instrument för statligt stöd. Deltagande i dessa projekt stöder förnyelsen av näringsstrukturen och ger företagen möjlighet att kopplas till de europeiska värdekedjorna.

Dessutom föreslås det en fullmakt på 19 miljoner euro och ett anslag på 6 miljoner euro för små och medelstora företags utvecklings- och investeringsprojekt. Finansieringen riktas till investeringsprojekt som stöder små och medelstora företags tillväxt och internationalisering, bland annat för utveckling och införande av batteriteknik och materialeffektivitet. 

Övriga ändringar

Det föreslås att beställningsfullmakten för Flottilj 2020 höjs med 139 miljoner euro för att finansiera merkostnaderna för fartygsbygget. Det maximala beloppet för beställningsfullmakten höjs utan att anslaget under momentet ändras och utgifterna för användningen av fullmakten betalas av de anslag som redan beviljats Försvarsmakten.

För finansiering av byggandet av Västbanan föreslås ett tillägg på 6,2 miljoner euro. Det föreslås att statens finansiering i eget kapital uppgår till högst 385 miljoner euro, förutsatt att de övriga ägarna till Västbanan Ab finansierar projektet med minst 385 miljoner euro. Staten förbinder sig till den föreslagna fullmakten genom att underteckna delägaravtalet i enlighet med avtalsvillkoren.

För genomförandet av ägararrangemangen i Fingrid Oyj föreslås 402 miljoner euro. Staten har för avsikt att tillsammans med OP Pohjola förvärva alla de aktier i Fingrid Oyj som ägs av Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen.

För psykosocialt stöd till samerna föreslås 0,3 miljoner euro, som överförs från momentet för omkostnader för statsrådets kansli.

Finansministeriets prognos från december har beaktats i inkomstposterna

Det föreslås att inkomstposterna sänks med 952 miljoner euro till följd av preciseringen av skatteinkomstposterna. Den nya kalkylen över skatteinkomsterna baserar sig på finansministeriets makroekonomiska prognos från december 2025.
Det föreslås att intäktskalkylen över skatten på förvärvs- och kapitalinkomster sänks med 629 miljoner euro eftersom de ekonomiska prognoserna har blivit sämre, beloppen av influten skatt har varit mindre än väntat och källskatteprognosen har sänkts. 
Det föreslås att intäktskalkylen för mervärdesskatten sänks med 323 miljoner euro. Förändringen förklaras av att beloppen av influten skatt varit mindre än väntat och av den försvagade skattebasen.
Den budgeterade statsskulden beräknas vid utgången av 2026 uppgå till cirka 201 miljarder euro, vilket är cirka 69 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Mer information: Mikko Martikkala, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 161 171, och Niko Ohvo, finansministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530 030
Statsrådets e-postadresser har formen [email protected].