Hoppa till innehåll

Statsminister Juha Sipiläs tal vid Europaparlamentet, 31 januari 2019

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 31.1.2019 11.17 | Publicerad på svenska 31.1.2019 kl. 12.33
Tal
Statsminister Juha Sipilä vid Europaparlamentet 31.1.2019
Statsminister Juha Sipilä vid Europaparlamentet 31.1.2019

(muutosvarauksin)

Herr ordförande,
Parlamentsledamöter

Det är ett nöje att vara här idag. Europaparlamentet har gjort ett utmärkt arbete under de utmanande omständigheterna på senare tid.

Framåtblickande diskussioner om EU är avgörande av två skäl. För att uppnå visionen i Romdeklarationen måste vi diskutera hur vi uppnår tillräcklig enhet för att fatta beslut och genomföra dessa. För det andra måste vi debattera för att identifiera varandras prioriteringar gällande EU:s insatser och budget.

EU:s länder blev bekanta för mig som företagare genom dotterföretag runt om i Europa. Jag kommer ihåg när jag i 30-årsåldern reste för att träffa VD:n för ett stort franskt företag. På planet läste jag en guidebok som jag lånat av min fru. I den stod det att man aldrig skulle ställa frågor om familjen på ett affärsmöte med en fransman. När jag kom fram till middagsmötet var VD:n där med sin fru och dotter. Det första han bad mig om var att berätta om min familj. Jag förstod att vi européer kan komma överens, och att vi har mer gemensamt än vi kanske tror.

Redan 1920 skrev Santeri Alkio, det finska centerpartiets ideologiska fader, att för fredens skull skulle kontinenten överväga en politik som ledde till ett Europas förenta stater. Han nämnde till och med en gemensam valuta. Han var en pionjär i många avseenden, även här. Att välja internationellt samarbete och skapa fred och ekonomisk utveckling har varit en riktlinje för Finland.

Under de senaste åren har vi fått en lektion i populism här i Europa. Vi har fått se vart det kan leda till när lösningar på komplexa problem tillhandahålls genom att förenkla frågorna. I slutändan tar ingen ansvar. Så var fallet i Storbritannien, och resultatet kan vi alla se.

Inte bara brexit utan även populism hotar EU på flera fronter.

Motgångar gällande rättssäkerhet, pressfrihet och kvinnors rättigheter är nyheter man inte förväntar sig att få höra i tjugoförsta århundradets Europa. Hur ska EU kunna främja sina gemensamma värderingar via sin externa politik om man inte kan göra det inom EU?

Våra gemensamma värderingar, som demokrati och rättssäkerhet, har legat till grund för Europas frihet, säkerhet och välstånd. De ska förena medlemsländerna. De är avgörande att överbrygga Europas interna uppdelning. Samtidigt kan det inte förekomma några kompromisser gällande rättsstatsprincipen.

Finland välkomnar varmt kommissionens förslag i MFF-förslag om rättsprinciper. Jag är övertygad om att det finns ett sätt att skapa en välbalanserad mekanism för detta ändamål.

Herr ordförande, parlamentets talman

De viktigaste hörnstenarna som definierar Finlands position när det gäller att utveckla EU såväl som den monetära unionen är att respektera det som avtalats och ett effektivt genomförande. Vi stöder starkt ett EU som uppnår sin trovärdighet genom konkreta åtgärder.

Min regering började år 2015 i en situation där det offentliga underskottet var nästan 3,5 procent av BNP. Vi genomförde smärtsamma besparingar motsvarande två procent av BNP. Vi genomförde reformer som förbättrade de offentliga finanserna, som en social- och hälsovårdsreform och en pensionsreform. Den interna devalveringen på 4 procent gjordes genom att öka sysselsättningen och tillväxten. Vi kom överens med fackföreningarna om lönestopp och nedskärningar, en förlängning av årsarbetstiden med 24 timmar och en minskning av de sociala avgifterna för arbetsgivarna, för att nämna några saker. Som ni kanske förstår var denna lista inte så populär.

Men efter tre år är nu det offentliga underskottet täckt, statsbudgeten är i balans och sysselsättningsgraden är den högsta på 30 år.

Med detta sagt är tanken att lösa denna typ av problem genom att öka den europeiska solidariteten oacceptabel för oss. Den bästa försäkringen mot ekonomiska chocker är en balanserad budget och låg skuldkvot.

Många gånger under dessa år har jag tänkt på ett citat av Jean-Claude Juncker: ”Vi vet alla vad vi måste göra, vi vet bara inte hur vi ska bli omvalda efter att vi har gjort det.” För egen del kommer jag snart att få testa detta i praktiken, i det kommande valet.

Min poäng är att trots riskerna måste medlemsländerna kunna fatta beslut och genomföra dem.

Ett effektivt genomförande är den absolut bästa metoden för att hantera nuvarande och framtida utmaningar. Vi behöver

  • implementera den inre marknaden och RDI-policyer
  • implementera en intern och extern säkerhetspolitik
  • implementera en migrationspolitik
  • implementera en klimatpolitik

En effektivare implementering är det bästa verktyget för att bekämpa populism och öka medborgarnas förtroende för EU.

Mina damer och herrar,

Finland innehar EU:s ordförandeskap under årets andra halva. Härnäst vill jag peka på några områden som kommer att vara på agendan under vårt ordförandeskap. Det är också områden där EU måste kunna samarbeta närmare och samtala mer effektivt.

Den fleråriga budgetramen är ett viktigt genomförandeverktyg för EU:s framtida politik.

Enligt Finlands uppfattning borde den övergripande nivån på den fleråriga budgetramen ligga så nära den nuvarande relativa andelen som möjligt.

Fokus måste ligga på områden där EU är bäst på att leverera, som migration, säkerhet, den inre marknaden, innovationer, digitalisering och klimat. Vi anser också att det finns behov av att omfördela finansiering till landsbygdsutveckling inom budgeten. En gemensam jordbrukspolitik bidrar till att ge medborgarna prisvärd och säker mat. Det garanterar jordbrukarna en rimlig levnadsstandard och främjar arbetstillfällen inom jordbruket och livsmedelsindustrin. På samma gång skapar sammanhållningspolitiken en mer balanserad utveckling mellan och inom medlemsländerna.

Jag är övertygad om att vi kommer att kunna hitta en balanserad kompromiss mellan traditionella politikområden och nya utmaningar. Jag är också övertygad om att vi kommer att kunna göra detta under det finska ordförandeskapet.

För det andra behöver vi migrationspolitik med en övergripande strategi.

Först och främst måste de grundläggande orsakerna till migration hanteras mer effektivt. Utöver utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd krävs handel och investeringar för att skapa jobb och en hållbar utveckling. Vi måste också arbeta hårt för att förbättra en mer effektiv återvändarpolitik.

Den interna aspekten av migration ligger i våra egna händer. Vi bör allt mer hantera migrationen genom direkta förflyttningar från flyktingläger. Detta skulle innebära mindre tryck på EU:s yttre gränser och mindre smuggling. Samtidigt måste hanteringen av våra yttre gränser förstärkas. Det finns också ett behov av att gå vidare med de mest komplicerade politiska frågorna, som mekanismen för solidaritet under kriser. Det är avgörande att vi enas om detta i förväg, inte mitt i en kris som vi gjorde 2015.

Säkerhets- och försvarssamarbetet är också viktigt och måste intensifieras.

Finland har aktivt uppmanat till ambitiösa framsteg inom säkerhets- och försvarssamarbetet, även tillsammans med Frankrike. Vi välkomnar nu framstegen.

Skapandet av Europeiska försvarsfonden och PESCO har också varit steg i rätt riktning. Nu bör vi koncentrera oss på genomförandet och att uppnå resultat.

EU har också stärkt sin kapacitet att motverka hybridhot. European Centre for Countering Hybrid Threats i Helsingfors bidrar till beredskapen inom Nato och EU-länderna mot dessa hot. Jag vill tacka de 19 deltagande länderna, varav 16 är EU-medlemmar, för deras starka engagemang. Jag välkomnar också alla övriga medlemsländer att ansluta sig till centret.

För det fjärde måste vi förbättra den inre marknaden.

Vi har den bästa inre marknaden i världen. Tillsammans med innovationer och handel är detta vårt bästa sätt att skapa nya jobb. Det finns mycket potential särskilt inom tjänster och digitala produkter. En förbättring av situationen ligger helt i våra händer: Jag önskar en gemensam vilja att anta de 35 förslag som fortfarande är under förhandling.

När jag ser framåt hoppas jag att den framtida kommissionen kommer att anta ett mer holistiskt förhållningssätt där den inre marknaden, digitalisering, industripolitik och extern konkurrenskraft är bättre kopplade till varandra. Vi bör sträva efter en framåtblickande tillväxtstrategi. Detta inkluderar bland annat datamobilitet, artificiell intelligens och förstärkning av det multilaterala handelssystemet.

Handelspolitiken är också avgörande för EU:s konkurrenskraft och nya arbetstillfällen.

När det gäller frihandelsöverenskommelser är jag mycket glad över de senaste landvinningarna med Japan, Vietnam, Singapore, Mexiko och Kanada och önskar snabba framsteg i de förhandlingar som pågår.

Det är dock mycket skadligt om de stora aktörerna fortsätter att bygga handelsmurar. Vi måste göra allt vi kan för att förhindra eller riva ner sådana murar. Särskilt ur ett mindre lands perspektiv skulle skadan vara ödesdiger. Vi måste respektera och följa de gemensamma handelsreglerna.

Det är också viktigt att förbättra konkurrenskraften genom att implementera principerna i den europeiska pelaren om sociala rättigheter. Det är till exempel avgörande att främja jämställdhet i arbetslivet och att förbättra utbildningsnivåerna för alla medborgare.

Sist men inte minst, EU måste ta ledningen i klimatfrågan

Rapporten från FN:s klimatpanel påminde oss än en gång om det hot som klimatförändringen utgör för livet på jorden.

Vi kan inte vända ryggen åt vetenskapen. Förutom ett hot ser jag många möjligheter i denna globala utmaning. Som ingenjör tenderar jag att tänka på ett lösnings- och teknikorienterat sätt. Jag är säker på att när världens utveckling går mot en utveckling av låga koldioxidutsläpp och vi ligger i frontlinjen när det gäller att utveckla ny klimatteknik, kommer en ambitiös klimatpolitik även att stödja Europas konkurrenskraft.

Vi behöver åtgärder på tre fronter: koldioxidutsläpp, kolsänkor och ny teknik.

Förra veckan var Finland värd för det nordiska klimatmötet i Helsingfors. De nordiska länderna lovade att höja sina klimatambitioner fram till år 2020. De nordiska länderna vill pådriva mildrande åtgärder för att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

Vid rundabordsdiskussioner i Finlands riksdag har också åtta finländska partier satt som mål att EU ska uppnå koldioxidneutralitet före år 2050. Det kräver att förpliktelserna om en utsläppsminskning år 2030 hamnar på minst 55 procent av 1990 års nivå.

EU:s system för utsläppshandel är det mest kostnadseffektiva sättet att minska växthusgasutsläppen. Finland har som målsättning att förnya systemet så att priset på utsläppsrätterna snabbare och mer effektivt leder operatörerna mot minskade utsläpp. Vi har föreslagit att nya sektorer som uppvärmning och kylning av byggnader ska integreras i ETS.

Dessutom måste vi också påskynda övergången till en cirkulär ekonomi och bioekonomi. Den bioekonomiska åtgärdsplanen måste implementeras utan dröjsmål.

För det andra måste vi öka kolsänkorna.

Vi har fyra miljarder hektar skogar och fem miljarder hektar fält. Det har förvånat mig hur mycket mer jordbruksfälten skulle kunna binda koldioxid om vi genomförde några förändringar i jordbruksmetoderna. Vi har 100 ”kolbönder” som testar nya metoder i Finland. Hav och karbonatmineraler kan också binda koldioxid. Vi måste också plantera mer skog.

Bara i Afrika försvinner 2 miljoner hektar skog varje år. Det motsvarar hela Sloveniens yta.  Som FAO:s State of the World’s Forest-rapport säger måste världens svar på klimatförändringen fokusera mer på skogar.

Som ett konkret steg bör vi använda EU:s externa finansiering för att öka globala kolsänkor. Finland har föreslagit en skogfond för EU-Afrika. Skogsinvesteringar skulle maximera påverkan på klimat och landsbygdsjobb i Afrika.

För det tredje måste ny teknik tas i bruk.

Redan nu har vi rent tekniskt en möjlighet att fånga koldioxid från luften och konvertera den till andra produkter. EU måste satsa på forskning och utveckling och utnyttja den stora potentialen för vetenskap, teknik och innovation på detta område.

Vi måste också tänka på nya innovativa sätt, på nya incitament och marknadsdrivna metoder för att säkerställa att även kolsänkorna kommer att växa.

Mitt budskap är att vi måste göra mer och snabbare. Vi måste minska utsläppen, öka kolsänkorna och ta till oss ny teknik.

Efter valet till Europaparlamentet måste Europeiska rådet komma överens om en ambitiös och omfattande strategisk agenda. Förutom klimatfrågor bör vårt fokus vara på tillväxt och säkerhet. Dessutom kommer rättsfrågor att förbli centrala.

Kära europeiska kollegor,

Detta var min uppmaning till ett mer enat EU som har kapacitet till konkreta åtgärder, implementering och ansvarstagande. Det innebär ansvar för oss själva, för människorna och omgivningarna nära oss, för ekonomin och för planeten.

Låt oss komma ihåg att vi alla är här för att säkerställa en bättre framtid för våra barn och kommande generationer. För vår skull behöver vi ett beslutsamt, effektivt och enat EU.

Jag kan inte mer understryka vikten av att få saker gjorda. Det är därför jag har använt ordet implementering i detta tal så många gånger. Demokratiska krafter i Europa kommer att vinna tillbaka förtroendet hos människor genom att fatta beslut och implementera dessa, både hemma och här i Bryssel.