Statsminister Jyrki Katainens nyårshälsning till FNB
Nyåret är den tid då vi alla kan stanna upp och bedöma året som gått. Samtidigt kan vi rikta blickarna mot framtiden. Nyåret är en bra tid för löften till en själv och ens medmänniskor. Vi kanske lovar att tillbringa mer tid med våra närmaste, eller kanske rentav att börja leva hälsosammare. I år har vi beslutsfattare orsak att ge löften till alla finländare. Det är på sin plats att lova att vi inte kommer att spara på krafterna när de beslut som är nödvändiga för att försvara det finländska välfärdssamhället ska fattas. Ett sådant löfte är särskilt viktigt nu. Den finländska ekonomin har inte återhämtat sig från den kraftiga recession som den internationella finanskrisen förde med sig 2009. Under de tre senaste åren har staten varit tvungen att ta nya lån på uppskattningsvis 28 miljarder euro för att kunna finansiera vår välfärd. Under de kommande åren hotas staten av en skuldsättning på mellan sex och sju miljarder euro per år.
Vi kan inte bygga vår välfärd på lånade pengar. Det är barnen och de unga som får betala de lån som vi lyfter i dag. Vid sidan av den offentliga skulden betalar de också pensionerna för den hela tiden ökande skaran pensionstagare. För att bördan inte ska bli övermäktig måste vi ta vårt ansvar nu.
Läget är särskilt kritiskt eftersom det finns en risk för att Finlands skuldsättning ska trappas upp ytterligare på lång sikt. Hållbarhetsgapet frestar på Finlands ekonomi. Under de kommande tjugo åren stiger befolkningens medelålder snabbare i Finland än i något annat EU-land. En allt mindre del av befolkningen arbetar, med samtidigt ökar behovet av gemensamt finansierade tjänster.
Under det kommande året måste vi fatta beslut som tryggar framtiden för det finländska välfärdssamhället. Det handlar om att trygga sådant som är viktigt för oss alla: daghem, skolor, hälsocentraler och inkomstöverföringar.
De beslut som måste fattas för att tygla skuldsättningen tilltalar nog ingen. Varje skattehöjning märks i finländarnas plånbok, och varje besparing som görs drabbar alltid någon.
Alternativet till dessa tråkiga beslut är tyvärr ännu sämre. Om Finland inte får sina inkomster och utgifter i balans är vi på väg mot överskuldsättning.
Idén med budgetanpassning är att vi genom att minska utgifterna och höja vissa skatter snabbt kan minska vår skuldsättning så att skulden och räntorna på den inte når en ohållbar nivå. Vårt mål är alltså att leva enligt våra inkomster, inte på kredit.
Vid sidan av anpassning på kort sikt behöver vi också en långsiktig lösning för att hållbarhetsgapet inom den offentliga ekonomin ska kunna fyllas. Vi behöver en förlängning av tiden i arbetslivet, en höjning av arbetslivskvaliteten, reformer som förbättrar utbudet på arbetskraft, en produktivare offentlig sektor och andra strukturella reformer. Strukturella reformer krävs också på den kommunala sidan, och därför är den kommunreform som har inletts i syfte att trygga den kommunala servicen särskilt viktig.
Avsikten med såväl budgetanpassning som omstruktureringar är att öka hållbarheten i vår ekonomi, så att alla finländare kan känna tillförsikt i fråga om landets framtid.
För att vi ska kunna trygga välfärdssamhället krävs det också åtgärder för att sätta fart på den ekonomiska tillväxten. Det betyder att man främjar t.ex. tillväxtföretagande, innovationer och en grön ekonomi. Det betyder också att tyngdpunkten inom beskattningen flyttas så att skatten på konsumtion skärps i förhållande till skatten på arbete och på att låta utföra arbete. Vårt lands välfärd är beroende av internationellt sett konkurrenskraftiga företag som har råd att sysselsätta människor.
Ett positivt och hoppingivande faktum bland alla dessa utmaningar är att vi fortfarande har en möjlighet att påverka vår framtid genom vårt eget agerande. Vår framtid ligger i mycket hög grad ännu i våra egna händer.
Vi finländare brukar kunna bära ansvar och handla beslutsamt när situationen så kräver. Det finns det bevis för, och det har vi alltid varit sunt stolta över. Nu behövs denna rakryggade finländska ansvarskänsla igen. Vi behöver mindre ord och mera handling och en laganda där alla drar åt samma håll.
Jag önskar alla ett gott nytt år.
Jyrki Katainen
Statsminister