Statsminister Katainen vid remissdebatten om statens budgetförslag för 2011

Ärade talman,

Vid debatten om det aktuella ekonomiska läget för ungefär en månad sedan konstaterade jag, att den ekonomiska osäkerheten har ökat betydligt. Under de senaste veckorna har denna osäkerhet ingalunda försvunnit, utan tvärtemot ökat. Särskilt nyheterna från Europa är oroväckande. Förra veckan sänktes kreditklassificeringen för Spanien och Italien. Tvivlen mot banksystemets hållbarhet ökar. De viktigaste åtgärderna är nu de som syftar till att skydda de övriga länderna och de sunda bankerna från allvarlig smitta. Finland och Europa skulle inte klara av en ny kris inom banksystemet eller att nya länder drabbas av finanskris.

Den alltför stora skuldsättningen är ett problem såväl i EU-länderna som i Förenta staterna och Japan. Detta kan skyllas både på en bristfällig finanspolitik som på den föregående finanskrisen. Man litar inte på att alla länder kan klara av sina skulder. Kommer något land att duka under på grund av betalningsoförmåga och kommer det att dra andra länder med sig? Kommer det att uppstå okontrollerad panik? Detta kastar en skugga över de banker som beviljat länderna krediter. Eftersom man inte säkert vet om bankerna klarar av eventuella förluster, faller det tvivel över samtliga. När de finansiella aktörerna inte vågar låna varandra pengar hotas finansmarknaden av stagnation. Detta får i sin tur också sunda banker och företag att vackla. En bankkris skulle inte bara medföra problem för bankerna, utan också för deras kunder, dvs. hushållen och företagen.

Det finns ingen genväg till lycka. För att stabilisera situationen krävs i första hand att problemländerna iakttar strikt budgetdisciplin. Om man har förlorat förtroendet måste man själv se till att man förtjänar att få det tillbaka. Ingen annan kan ge någon detta förtroende åter.

Den europeiska budgetdisciplinen innebär en stram ekonomi också i Finland. Också Finland går mot ökad skuldsättning. Dessutom belastas våra statsfinanser av ett hållbarhetsunderskott på lång sikt, till stor del beroende på den åldrande befolkningen, det vill säga att antalet personer i arbetsför ålder minskar samtidigt som servicebehovet ökar. Pensionsinkomsten är mindre än lönen och därför inflyter det mindre skatt till kommunen och staten. Med stigande ålder ökar emellertid behovet av service.

Enligt finansministeriets beräkningar är vårt hållbarhetsunderskott av storleksklassen 10 miljarder euro per år. Om inga nya åtgärder vidtas riskerar Finland att skuldsättas med ca 6–7 miljarder euro per år under den kommande ramperioden på fyra år. Detta kan inte godtas. Därför ingår i regeringsprogrammet strikta åtgärder för att säkerställa att skuldsättningskurvan vänds.

Vi finländare är med rätta stolta över vår ansvarsfulla hushållning och över att vi under tidigare år lyckats göra Finland till en av Europas starkaste ekonomier och välfärdssamhällen. Finlands starka ekonomi har inte uppstått av sig självt, utan tack vare att vi har agerat ansvarsfullt, även om nedskärningarna och skattehöjningarna har varit precis lika smärtsamma för oss som för alla andra. Ahos och Viinanens samt Lipponens och Niinistös regeringar agerade vid övergången mellan 80- och 90-talet med landets bästa i åtanke när de bar det tunga ansvaret för Finlands framtid. Nu i efterskott förstår vi att värdesätta detta arbete.

Vi befinner oss återigen i en situation där det krävs samma orubblighet, målmedvetenhet, ansvarskänsla och eftertänksamhet som då. Finland klarar sig inte därför att det är Finland, utan för att finländarna förmår fatta de rätta besluten, även om de ibland är svåra. Handling säger mer än ord.

Ärade talman,

Ekonomisk tillväxt är avgörande med tanke på framtiden. Som positiva tillväxtfaktorer i Finland kan anses det nya universitetsfältet, den yrkeskunniga arbetskraften, det välorganiserade samhället och de globalt verkande moderna företagen. Med tanke på tillväxten har även förtroendet för den offentliga ekonomin väsentlig betydelse. Medborgarna och företagen måste kunna lita på sitt lands framtid och på beslutsfattarnas förmåga att fatta ansvarsfulla beslut också i svåra frågor. Detta är en förutsättning för investeringar, för bibehållen efterfrågan och för nya arbetsplatser.

En företagare utvidgar sin verksamhet och investerar, om det finns efterfrågan och om han tror på sin egen och omgivningens framtid. Om han har skäl att betvivla sin egen, sitt lands eller den större ekonomiska omgivningens framtid, vågar han inte investera. På samma sätt är det nödvändigt att förtroendet upprätthålls, för att vi ska kunna behålla bästa möjliga kreditklassificering. Detta har i sin tur en direkt inverkan på de räntor som vi betalar på våra skulder. Tillväxt skapas alltså av förtroende och framtidstro, som i stor utsträckning påverkas av en strukturerad och trovärdig ekonomisk politik.

Regeringen vill stärka den finländska och nordiska välfärdsmodellen. I den förenas en global, konkurrenskraftig och öppen ekonomi med ett jämlikt kultursamhälle som bryr sig om individen. Bägge hälfterna behövs – utan den ena klarar sig inte den andra. En öppen, konkurrenskraftig och globalt verksam ekonomi ger tillräcklig avkastning för att högklassiga, men dyra tjänster och inkomstöverföringar ska kunna finansieras. Tjänster och inkomstöverföringar som ökar jämlikheten garanterar för sin del bildning, kompetens, hälsa och lika möjligheter för alla. Detta skapar förtroende mellan människor och tillförsikt inför framtiden för var och en.

En sådan modell, som testats under hårda förhållanden, måste också kunna förnya sig. Det är inte lönt att hänga upp sig på det förgångna, eftersom världen ständigt förändras. Vi måste finna de mentala drivkrafter som skapar nytt och hjälper till att nå framgång i den globala ekonomin. En högklassig utbildning, en konkurrenskraftig forskning, en beskattning som uppmuntrar till idoghet och risktagande, en trygg och flexibel arbetsmarknad samt förtroende för att reglerna inte ändras är vid sidan av andra faktorer frågor som är avgörande för att nå framgång.

Vår framgång garanteras också av många andliga egenskaper, som även har relevans i framtiden. Man kan inte lagstifta om dem, men vi kan alla öka deras värde genom våra egna ord och handlingar. Måttfullhet, eftertänksamhet, ansvarstagande, humanism och tolerans, fördragsamhet och förmåga att kompromissa för att uppnå en större gemensam fördel har alltid legat bakom våra ekonomiska framgångar.

Ärade talman,

Om man lyckas avvärja den globala ekonomiska krisen genom gemensamma internationella åtgärder står vi även i bästa fall inför en längre period med långsam tillväxt. Det är klokt att vara förberedd på detta.

Inom regeringens ekonomiska politik intar åtgärder för att förbättra konkurrenskraften, upprätthålla köpkraften, uppmuntra till arbete och sysselsättning samt stärka känslan av delaktighet och social gemenskap en central plats.

Ovan nämnda mål genomför vi bland annat via samhällsgarantin för unga. Alla unga erbjuds en meningsfull verksamhetsform, från utbildning och praktik till en arbetsplats. Vi vill på detta sätt stärka framtidstron och hjälpa de unga komma framåt i livet genom att de tar ansvar för sig själva och sina närstående. Vår målsättning är att stärka principen och idén om att arbete ska ha högsta prioritet.

Skattelösningarna stärker för sin del den linje som uppmuntrar till arbete och sysselsättning. Miljöbelastning och konsumtion beskattas däremot högre. En skärpt beskattning känns alltid i någons ficka, eftersom det inte existerar sådana skatter som ingen blir tvungen att betala. Därför måste vi välja de principer som vi vill främja genom beskattningen. För regeringen handlar det om att det måste löna sig att arbeta och låta utföra arbete, att beskatta konsumtion och att öka rättvisan.

För att främja tillväxten beslutades under budgetförhandlingarna om omfördelningar på forskningsinfrastruktur och grön ekonomi samt om att Finnveras risktagningsförmåga ska ökas. Regeringen kommer att överlåta en proposition om stärkande av exportfinansieringen till riksdagen. Syftet är att lyfta våra exportföretag till samma nivå som konkurrentländernas i fråga om finansieringen. Under ramperioden träder förbättringen av ”energiskattegiljotinen” inom den energiintensiva industrin i kraft vid ingången av 2013 och möjligheterna att genomföra företagens FoU-avdrag utreds skyndsamt. I den tredje tilläggsbudgeten för innevarande år höjs innovationsstödet för skeppsbyggnad, vilket främjar spetskompetensen inom varvsindustrin och bidrar till att behålla arbetsplatser i Finland.

Höjningen av arbetsmarknadsstödet och grunddagpenningen är ett bevis på att man tar hand om dem som har det allra sämst ställt. En bättre ställning för dem vars utkomst utgörs av grundtryggheten ökar förtroendet och främjar den inhemska efterfrågan. Grundtryggheten höjs från ingången av nästa år med 100 euro per månad utöver indexförhöjningen.

En arbetsmarknadsuppgörelse är av största vikt såväl för den inhemska marknaden som för konkurrensen på exportmarknaden. De finländska exportföretagen klarar sig ute i världen, men klarar de sig i Finland? Detta är en stor fråga, som bland annat avgör huruvida våra företag investerar i Finland eller annanstans i världen. Finland måste alltså värna om sin konkurrenskraft, så att det lönar sig för företag att investera och sysselsätta uttryckligen i Finland.

Regeringen har av alla krafter arbetat för att man ska nå en samordnad arbetsmarknadsuppgörelse som drar upp ramarna. Enligt vår uppfattning kunde man på detta sätt förhindra att en osund och prishöjande lönekonkurrens spinner utom kontroll. Likaså skulle det vara ett viktigt instrument för att öka konkurrenskraften, köpkraften, sysselsättningen och förutsägbarheten.

Ärade talman,

Vi måste våga förnya Finland. Kommunerna är tvungna att brottas med ett ökande behov av tjänster och ökande kostnader. Var och en förstår att en stat som minskar sin skuldsättning inte i samma takt kan öka finansieringen till kommunerna. För att pengarna ska räcka till måste man alltså avväga om man ska se över strukturerna eller minska på servicen. Regeringen vill hellre se över strukturerna. Därför genomförs en kommunreform som har som målsättning att skapa starka och livskraftiga kommuner som klarar sig ekonomiskt.

Det väsentliga är nu att åstadkomma en beslutsam reformanda. Vi behöver samma anda som vi sett runt om i Finland, där framtidsorienterade kommunala beslutsfattare med tillförsikt och för landets bästa byggt ett nytt och livskraftigare Finland. Jag beundrar till exempel alla dem som byggt upp det nya Jyväskylä. Det är alltså inte fråga om tvång eller centralisering, utan om att erkänna det faktum att vi alla har en skyldighet att leva i tiden och att förnya vårt land. Lätt är det inte, men ansvarstagande är inte alltid lätt. Ansvarskänsla är dock det som vi nu behöver.

Herr talman,

Ingen kan ännu med säkerhet säga vad som kommer att hända inom ekonomin under de närmaste månaderna. Hur som helst torde vi stå inför en period med långsammare tillväxt.

Under dessa förhållanden måste vi förlita oss på en långsiktig, hållbar och trovärdig ekonomisk politik och på vår samarbetsförmåga. Regeringens redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2012–2015, budgetpropositionen för 2012 och tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2011 strävar framför allt efter att upprätthålla förtroendet. Regeringens målsättning är att arbete och företagande alltid ska löna sig, att skuldsättningen inom statsfinanserna fås att minska och att man tar hand om de svagaste.