Statsminister Sanna Marins tal vid remissdebatten om budgetpropositionen den 28 september 2021

Statsminister Sanna Marin höll ett tal vid riksdagens remissdebatt om regeringens budgetproposition för 2022 tisdagen den 28 september 2021. Det talade ordet gäller.

Ärade talman!

Budgetpropositionen för nästa år har beretts i ett gynnsamt, till och med förvånansvärt bra, ekonomiskt läge och sysselsättningsläge. För bara ett år sedan verkade en så här positiv utveckling högst osannolik.

Den positiva ekonomiska utvecklingen under de senaste månaderna visar att vi i Finland har hanterat coronakrisen väl på flera sätt. De ekonomiska följderna av pandemin har varit klart lindrigare än i många andra europeiska länder, särskilt tack vare att vi lyckades förhindra virusets spridning.

I den ekonomiska politiken gick vi genast i början av pandemin in för ett starkt stöd till människor och företag, för att skadorna av krisen skulle förbli så små som möjligt. Målet har varit att förhindra konkurser och ökad arbetslöshet, att trygga människors försörjning och tillgång till basservice och att avveckla vårdskulden och serviceskulden.

Samtidigt har man på arbetsmarknaden kommit överens om exceptionella lösningar som avsevärt bidragit till en positiv sysselsättningsutveckling.

Redan då pandemin bröt ut vidtog vi stimulansåtgärder för att stödja den ekonomiska tillväxten. Investeringar i kompetens och forskning, infrastruktur, klimatåtgärder och naturvård ökar nu den ekonomiska aktiviteten.

Oavsett världsekonomins starka draghjälp skulle den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen ha varit mycket svagare utan den aktiva finanspolitik som vi driver i enlighet med regeringsprogrammet.

Ärade talman!

Nu ser vi att den linje vi valt i den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken har varit den rätta. Vi nådde redan i somras samma produktionsnivå som före pandemin, som ett av de första länderna i Europa.

Trenden för antalet sysselsatta är för närvarande över 110 000 personer högre än sommaren 2020. Jämfört med början av valperioden har vi mer än 40 000 fler sysselsatta. 

Just nu ser det ut som att vi kan nå det sysselsättningsmål som vi satte upp i början av valperioden, trots att vi har råkat ut för en historisk ekonomisk kris. För bara ett år sedan var det inte många som trodde det var möjligt.

Ärade talman!

Efter en period av kraftiga stimulansåtgärder håller vi på att återgå till det normala också i den ekonomiska politiken.

Regeringen är fast besluten att lyckas även med de åtgärder som behövs efter krisen. Budgetpropositionen skapar förutsättningar för hållbar tillväxt för tiden efter pandemin. Den stöder återhämtningen från de skador som krisen orsakat, stimulerar investeringar, främjar miljömässigt hållbar tillväxt och förbättrar tillgången till arbetskraft. Vårdskulden och serviceskulden avvecklas och social- och hälsovårdstjänsterna stärks.

Förnyelsen av ekonomin och den framtida tillväxten stöds framför allt med finansieringen i programmet för hållbar tillväxt i Finland. Genom programmet investeras nästan en halv miljard euro i klimatvänliga energisystem, nästan 300 miljoner euro i forskning och innovation och nästan 100 miljoner euro i sysselsättningstjänster. Åtgärderna i färdplanen för fossilfria transporter främjas med sammanlagt 75 miljoner euro.

Genomförandet av reformer som bygger upp ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle i enlighet med regeringsprogrammet fortsätter också i budgetpropositionen för nästa år. Propositionen omfattar till exempel finansiering till en utvidgning av läroplikten och avgiftsfri utbildning på andra stadiet, till personaldimensioneringen inom vården och barnskyddet och till familjeledighetsreformen. Vid budgetförhandlingarna kom vi dessutom överens om att införa en vårdgaranti på sju dagar inom primärvården.

Ärade talman!

Budgetpropositionen har kritiserats för underskottet på 6,9 miljarder trots den ekonomiska tillväxten. Kritikerna glömmer att vi har en historisk ekonomisk kris bakom oss. I underskottet ingår dessutom bland annat ett anslag på 1,5 miljarder euro för anskaffning av jaktplan och cirka 900 miljoner euro av 2023 års finansiering för välfärdsområdena som ska betalas redan 2022.

Ett mindre underskott än det som regeringen nu föreslår kräver nedskärningar eller skattehöjningar. I denna situation skulle det vara ogynnsamt för den nuvarande och framtida tillväxten, för klimatet och för den sociala sammanhållningen i samhället. Den föreslagna finanspolitiska linjen är balanserad.

Läget för de offentliga finanserna är nu klart bättre än vad vi förutspådde hösten 2020 eller våren 2021. För ett år sedan uppskattades det att en stabilisering av den offentliga skulden i relation till BNP under detta årtionde skulle kräva att de offentliga finanserna stärktes med 5–7 miljarder euro. 

Nu befinner vi oss i en situation där skuldkvoten enligt finansministeriets prognos ökar med endast 0,1 procentenhet nästa år. Enligt flera prognoser kan skuldkvoten rentav börja minska 2022. Även i detta avseende är det faktum att utvecklingen varit positivare än väntat ett tecken på en framgångsrik ekonomisk politik.