Statsminister Sanna Marins upplysning om EU-ordförandeskapet
Statsminister Sanna Marins tal vid riksdagens plenum den 26 februari 2020. Det talade ordet gäller:
Ärade talman,
bästa riksdagsledamöter
I år blir det 25 år sedan Finland anslöt sig till Europeiska unionen. Under den tiden har vi tre gånger haft äran att vara ordförande för Europeiska unionens råd.
År 1999 var Finland ett nytt medlemsland som fick möjlighet att påverka särskilt utvecklingen av unionens inrikes och rättsliga frågor. År 2006 var vi redan erfarna som ordförandeland, men i en ny situation där antalet medlemsländer i unionen hade ökat från 15 till 25.
Den nyss tillryggalagda tredje ordförandeskapsperioden inträffade även den i en ny EU-era. Finlands tredje EU-ordförandeskap, som avslutades vid årsskiftet, var det första under Lissabonfördraget. Det innebär för det första att EU har en hög representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och Europeiska rådet en ständig ordförande. Det innebär dessutom att Europaparlamentet har en allt större roll i unionens beslutsfattande.
Betydelsen av detta accentuerades under Finlands ordförandeskap, eftersom perioden inföll vid en brytningspunkt när det gäller EU-institutionerna. Vårt ordförandeskap blev ju tidigarelagt med ett halvt år till följd av brexit-folkomröstningen i Storbritannien och vi tog över ledningsansvaret i rådet vid en tidpunkt då det nya Europaparlamentet organiserade sig i grupper och den gamla kommissionen började dra sig tillbaka.
Den nya kommissionen fick börja sitt värv med en månads fördröjning i början av december, den sista månaden i vårt ordförandeskap. Dessutom fick Europeiska rådet en ny permanent ordförande när belgaren Charles Michel tillträdde sitt ämbete i början av december.
Vi lyckades dock vända denna utmanande tidpunkt till vår fördel: eftersom lagstiftningsförslagen under behandling var färre än under de andra ordförandeskapsperioderna kunde vi i rådet fokusera på framtidslotsande diskussioner.
Vi var det första ordförandelandet som började tillämpa EU:s nya strategiska program som Europeiska rådet hade godkänt i juni 2019. Dessa framtidsdiskussioner gav den nya kommissionen delmål till exempel om hållbar tillväxt, välfärdsekonomi och jämställdhet.
Det kan nu börja skönjas att den nya kommissionens planer till stora delar ligger i linje med våra mål. I detta sammanhang vill jag särskilt nämna de meddelanden från kommissionen om den europeiska gröna given och om ett starkt socialt Europa för rättvisa omställningar som ska ligga till grund för det framtida arbetet.
Ärade talman,
Temat för vårt ordförandeskap var ”Ett hållbart Europa – en hållbar framtid”. Hållbarheten kom till synes både i de innehållsmässiga helheterna och frågorna, såsom i arbetet för Agenda 2030 för hållbar utveckling, och som ett bärande tema i mötesarrangemang och konkreta gärningar.
En essentiell prestation som gäller alla sektorer var den förhandlingslåda om EU:s kommande fleråriga budgetram för 2021–2027 (MFF) som Finland i december lämnade till medlemsländerna och organen. För första gången i EU:s historia riktas största delen av finansieringen till nya program för investeringar i Europas framtid.
Det stora arbete som gjorts under ledning av Europaministern syns konkret i att den av Finland utarbetade förhandlingslådan i de förhandlingar som fördes i slutet av förra veckan i stor utsträckning utgör den grund som rådets ordförande Charles Michel stöder sitt förslag på. Förhandlingarna går vidare, men Finlands förslag börjar visa sig vara den balanserade kompromiss den var avsedd att vara.
Ärade talman,
Riksdagspartierna hade i god tid tillsammans diskuterat och parlamentariskt beslutat vilka teman som skulle tas upp under Finlands ordförandeskapsperiod. Jag vill för tacka alla riksdagsgrupper och partier för det samarbetet. Vid förhandlingarna om regeringsprogrammet preciserade vi dessa teman så att vårt ordförandeskap i slutändan omfattade fyra prioritetsområden.
För det första gemensamma värden och rättsstatsprincipen som hörnsten i EU:s verksamhet.
Under Finlands ledning effektiviserades inom unionen metoderna för att säkerställa att rättsstatsprincipen respekteras och i synnerhet för att förebygga problem i samband med det. Europaminister Tuppurainen berättar snart mera om det temat, men själv vill jag gärna lyfta fram den rättsstatsmekanism som ingår i budgetramen.
Som ordförandeland arbetade Finland hårt för att penninganvändningen i EU ska få en stark koppling till rättsstatsprincipen. Mekanismen är fortfarande föremål för förhandlingarna om budgetramen, så vi vet ännu inte hur slutresultatet blir. Det är dock klart att diskussionerna inte hade nått så här långt utan Finlands starka profilering i rättsstatsfrågor.
Vårt andra tema var ett konkurrenskraftigt och socialt enhetligt EU.
Under Finlands period beredde rådet huvudbudskapen för hållbar tillväxt och ordförandelandets rapport om EU:s strategi för hållbar tillväxt. Tyngdpunkterna låg på utveckling av den inre marknaden, digitalisering och kompetens, forskning och innovation samt modern industripolitik.
Inom transportsektorn gjordes det framsteg inom lagstiftningen. Man kom till exempel överens med Europaparlamentet om mobilitetspaketet, energimärkning av däck och elektronisk godstransportinformation, och dessutom utarbetade rådet en allmän riktlinje om järnvägspassagerares rättigheter och ett förslag som ska främja genomförandet av TEN-T-näten.
Under ordförandeskapet inledde Finland en diskussion på EU-nivå om det ömsesidigt stödjande förhållandet mellan ekonomi och människors välfärd. I rådets slutsatser om välfärdsekonomi uppmanas kommissionen att för EU föreslå en långsiktig strategi som bygger på välfärdsekonomiskt tänkande och vars mål är att göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och socialt mest inkluderande klimatneutrala ekonomi. I jämställdhetsslutsatserna föreslås prioriteringar för beredningen av kommissionens kommande jämställdhetsstrategi och betonas en integrering av genusperspektivet, särskilt i den ekonomiska politiken och budgeteringen.
Finland sammankallade också det första gemensamma mötet för finansministrarna och utbildningsministrarna, med temat betydelsen av utbildning och kompetens för en stark ekonomisk grund.
Vad gäller utvecklandet av den ekonomiska och monetära unionen behandlade rådet förslag till budgetinstrument för euroområdet, och detta instrument ingick i den förhandlingslåda för MFF som vi lade fram. Rådets slutsatser om kapitalmarknadsunionens framtid godkändes, liksom även om fortsatt förhindrande av penningtvätt och finansiering av terrorism. I december nådde man en politisk samsyn om taxonomin för hållbar finansiering.
Ärade talman,
Till de största framstegen hörde kanske främjandet av EU:s ställning som global klimatledare.
Vid sitt decembermöte fastställde Europeiska rådet målet att i enlighet med Parisavtalet göra unionen klimatneutral senast 2050. Finland tog upp klimatet på agendan i alla väsentliga rådskonstellationer och på flera informella ministermöten.
Dessa diskussioner behandlade bland annat en rättvis omställning till en klimatneutral ekonomi och utsläppsminskningar inom transport- och energisektorn, beaktande en tryggad livsmedelsförsörjning och bindningen av koldioxid i marken inom jordbruket.
Rådet antog också slutsatser med ett starkt budskap om inkludering av cirkulär ekonomi i den nya kommissionens arbetsprogram och om den cirkulära ekonomins lösningar när det gäller att bromsa klimatförändringarna och stoppa förlusten av biologisk mångfald.
Dessutom antog rådet slutsatser både om EU:s förberedelser inför partskonferensen 2020 för FN:s konvention om biologisk mångfald och om skydd och restaurering av världens skogar.
Ärade talman,
Vårt fjärde tema var att garantera medborgarnas övergripande säkerhet.
Finlands mål var att stärka unionens inre och yttre säkerhet samt försvarssamarbetet, däribland avvärjandet av hybridhot, för att säkerställa medborgarnas övergripande säkerhet.
Ett konkret framsteg i avvärjandet av hybridhot var att man inrättade en horisontell arbetsgrupp för att samordna rådets arbete. När det gäller cybersäkerheten i de 5G-nät som är viktiga för EU:s konkurrenskraft gjordes betydande framsteg med att ta fram en gemensam strategi för EU.
Som ordförande stödde Finland också den höga representanten i den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. I rådet framhöll Finland vikten av att utveckla ett övergripande partnerskap mellan EU och Afrika, och diskussionerna under Finlands period lade grunden till de förslag om utvecklande av partnerskapet mellan EU och Afrika som väntades i början av våren.
Vi främjade också diskussionerna om en utvidgning av EU och om att öppna förhandlingar om medlemskap med Albanien och Nordmakedonien. Även om inga beslut fattades, fick Finlands konstruktiva roll ett tack av länderna i västra Balkan.
Under Finlands ledning fördes dessutom diskussioner om en övergripande utveckling av migrations- och asylpolitiken och vi förberedde för egen del en reform av det gemensamma europeiska asylsystemet. Bland annat diskuterades en reform av Dublin-systemet. Behovet att fördela ansvaret jämnt och att med gemensamma åtgärder stödja de länder som är utsatta för migrationstrycket uppmärksammades.
Arbetet för att stärka EU:s arktiska politik gjordes ur olika synvinklar, särskilt vid utrikesministrarnas inofficiella Gymnich-möte. Arktiska frågor togs också upp i slutsatserna om havspolitik och rymdfrågor.
Ärade talman,
Som ordförande ville vi också förnya unionens arbetssätt och föregå med gott exempel. Genom att noggrant överväga antalet möten, genom att koncentrera dem och genom andra hållbara arrangemang lyckades vi minska koldioxidavtrycket under ordförandeskapet med upp till 70 procent jämfört med ett ordinarie ordförandeskap.
I stället för traditionella ordförandeskapsgåvor kompenserade vi utsläppen från flygresorna för dem som deltog i möten i Bryssel och Helsingfors.
I egenskap av ordförande främjade vi i rådets arbete också öppenhet och utnyttjande av digitala verktyg. Dessutom erbjöd vi en kurs i artificiell intelligens ”Elements of AI” för alla medborgare i EU-länderna och på alla EU-språk under åren 2020–2021.
Vi lyckades också sköta EU-ordförandeskapet till lägre kostnader än väntat. De totala kostnaderna blev cirka 26 miljoner euro mindre än vad som hade reserverats i budgeten.
Detta förklaras av det noggrant övervägda antalet möten såväl i Bryssel som i Finland och av kostnadseffektiva arrangemang. Dessutom anlitades extra personal och användes köpta tjänster på ett ändamålsenligt sätt.
Ärade talman,
Efter vår ordförandeskapsperiod kommer Finland som medlemsland aktivt att fortsätta påverkansarbetet inom EU. Tack vare ordförandeskapet fick vi värdefull kompetens och nyttiga kontakter som vi har glädje av när vi i egenskap av medlemsland fortsätter arbetet för de teman som är viktiga för oss.
Europeiska kommissionen lade i slutet av januari fram sitt arbetsprogram för innevarande år. I stort ligger prioriteringarna i linje med de finländska målen. Det viktiga är nu att se till att de kommande förslagen går i rätt riktning för oss.
Under det första halvåret i år har vi mycket arbete i EU-politiken, särskilt när det gäller EU:s kommande fleråriga budgetram och det framtida förhållandet mellan EU och Storbritannien.
I höst är det dags att dra upp riktlinjer för EU-ärenden på längre sikt – då lämnar regeringen i enlighet med regeringsprogrammet en EU-politisk redogörelse till riksdagen.
Ärade talman,
Jag vill varmt tacka alla tjänstemän som deltagit i förberedelserna och genomförandet av ordförandeskapet både i Finland och vid vår EU-representation i Bryssel. Finland har en uppskattad tjänstemannakår vars starka kompetens och yrkesskicklighet vi kan förlita på när vi riktar in oss på de följande 25 årens vandring som medlem av Europeiska unionen.
Tack.