Statsministerns upplysning om hanteringen av coronakrisen

Statsminister Sanna Marin överlämnade onsdagen den 29 april 2020 statsministerns upplysning om hanteringen av coronakrisen till riksdagen. Statsministerns tal med reservation för ändringar:

Ärade talman,

Den globala coronaviruspandemin covid-19 har lett till en exceptionellt allvarlig kris för samhällena både när det gäller hälsa och ekonomi. I början av året kunde vi inte ännu ana att krisen skulle bli så djup och allvarlig. Även om Finland har god beredskap för olika situationer jämfört med många andra länder har epidemin och dess samhälleliga och ekonomiska konsekvenser överraskat även oss.

Finland införde exceptionellt omfattande och hårda samhälleliga begränsningsåtgärder redan i ett mycket tidigt skede av epidemin. Syftet med begränsningsåtgärderna har varit att förhindra sjukdomens spridning bland befolkningen, att trygga hälsovårdens bärkraft i alla situationer och att skydda i synnerhet liv och hälsa för människor som hör till riskgrupper för vilka sjukdomen kan vara mycket allvarlig. 

Vi har också lyckats bromsa upp sjukdomens spridning och anpassa vår verksamhet till den förändrade situationen. Till exempel har beredskapsnivån inom hälso- och sjukvården höjts och intensivvårdskapaciteten utökats.

Även om läget i fråga om sjukdomen lyckligtvis har varit måttfullt i Finland tack vare begränsningsåtgärderna, kan vi inte ännu dra en suck av lättnad. Läget är fortfarande allvarligt. Sjukdomen är oförutsägbar och det finns fortfarande mycket som vi inte känner till om coronaviruset.

Ärade talman,

Statsrådets riktlinjer för begränsningsåtgärder och övriga åtgärder har baserat sig på senaste tillgängliga information och experternas bedömningar av hur epidemin framskrider. Eftersom viruset är nytt och det har spridit sig snabbt i olika länder har vi varit tvungna att fatta beslut under osäkerhet och hård tidspress.

Det har varit värdefullt att man i Finland har kunnat bedriva omfattande samarbete mellan alla riksdagspartier och således snabbt kunnat införa begränsningsåtgärder. Jag vill särskilt tacka oppositionspartierna för ett konstruktivt samarbete under denna nationella kris. Regeringens strävan har varit att hålla riksdagsgrupperna informerade. Situationen och åtgärderna har regelbundet diskuterats med alla grupper. Detta vill vi också fortsätta med.

Regeringen har under coronakrisen också fört ett nära samarbete med Europeiska unionens medlemsländer och institutioner. På minister- och statsministernivå har vi hållit nära kontakt särskilt med våra grannländer Estland och Sverige. Europeiska rådet har per distanskontakt sammanträtt fyra gånger för att behandla hälso- och sjukvårdsåtgärder, begränsningsåtgärder och åtgärder orsakade av coronakrisens ekonomiska konsekvenser. Det är av största vikt att Europa tillsammans söker finna lösningar på den här krisen. Vi behöver gemensam samordning och gemensamma åtgärder. 

Vi behöver också ett mer omfattande multilateralt samarbete för att bekämpa den globala pandemin, för att utveckla ett vaccin och garantera tillgången till det. Därför har Finland beslutat att öka sin frivilliga finansiering till Världshälsoorganisationen WHO till 5,5 miljoner euro. Finland har också förbundit sig till internationell vaccinforskning för att utveckla coronavirusvaccin och kommer att finansiera utvecklingen av vaccinet med fem miljoner euro.

Ärade talman,

Vi skulle inte ha lyckats tygla epidemins framfart i Finland utan medborgarnas engagemang för deltagandet i begränsningsåtgärderna. Människorna har agerat ansvarsfullt och förhållit sig till situationen med det allvar som krävs. Ett stort tack för det till er alla!

Ett tack också till de otaliga anställda inom hälso- och sjukvården, lärare, städare, poliser, kollektivtrafikförare, anställda inom handeln och mathållningen och många andra yrkesgrupper samt finländska företag som ser till att samhället fungerar under krisen. 

Ärade talman,

Undantagsförhållandena och begränsningsåtgärderna tynger oss alla. Att stå ut med osäkerhet, en vardag som avviker från det normala, längtan efter familjemedlemmar och vänner samt den oro för den egna och anhörigas hälsa som sjukdomen orsakar utgör en belastning för vårt sinne och välbefinnande. En del är också oroliga för sitt arbete och sin försörjning.

Regeringen har beslutat om ett flertal åtgärder för att trygga arbetsplatser och människors försörjning samt att underlätta företagens situation mitt i denna kris. Även arbetsmarknadsorganisationerna har gjort ett värdefullt arbete för att finna lösningar. Det är viktigt att vi under svåra tider kan bedriva omfattande samarbete och söka lösningar tillsammans.

Många finländare funderar säkerligen på när man kan frångå begränsningsåtgärderna och återgå till ett normalt liv igen. Frågan är förståelig och jag skulle gärna vilja ge ett tydligt och entydigt svar på den. Faktum är emellertid att vi ännu inte vet hur länge situationen kommer att fortsätta och när vi kan återgå till ett normalt liv. Även om vi skulle lyckas utrota sjukdomen i Finland, är det möjligt att den återvänder senare. På ett eller annat sätt måste vi tills vidare lära oss att leva med viruset.

Det är klart att vi inte lyckas komma ur den här krisen utan skador. Epidemin kommer att få allvarliga konsekvenser för människors hälsa, välfärd och ekonomi. Vi strävar efter att minimera skadorna. Men de lämnar oundvikligen sina spår.

Det är viktigt att den börda som krisen orsakar fördelas på ett socialt och ekonomiskt rättvist och miljömässigt hållbart sätt samt rättvist mellan generationerna.

Det är viktigt att den börda som krisen orsakar fördelas på ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart sätt samt rättvist mellan generationerna.

Ärade talman,

Regeringen uppdaterade Finlands coronavirusstrategi den 22 april efter att ha tagit del av experters bedömningar av läget. Vi har fortsättningsvis som mål att förhindra att viruset sprids, att trygga hälso- och sjukvårdens bärkraft och att skydda särskilt de människor som hör till riskgrupperna. 

Finland har hittills lyckats väl med att bromsa epidemin. Regeringen bedömer därför att det i Finland är möjligt att stegvis och kontrollerat övergå från omfattande samhälleliga begränsningsåtgärder till en effektiviserad hantering av epidemin enligt lagen om smittsamma sjukdomar. Alla begränsningsåtgärder kan dock inte frångås på en gång, eftersom situationen fortfarande är allvarlig.

Finlands hybridstrategi stöder sig förutom på kontrollerad avveckling av restriktioner även på tanken om att testa, spåra, isolera och vårda. Den går ut på att smittspridning förhindras genom omfattande testning, effektiv spårning av identifierade sjukdomsfall och smittkedjor, isolering av personer som insjuknat samt karantän för dem som exponerats.

Som ett led i hybridstrategin fortsätter regeringen bereda ibruktagandet av en mobilapplikation som kan användas i hanteringen av epidemin. Ett villkor för ibruktagandet av en applikation är att modellen baserar sig på frivillighet och respekterar integritetsskyddet.

Den beredningsgrupp som tillsatts av statsrådets kansli och som leds av statssekreterare Martti Hetemäki ska före den 1 maj utarbeta en plan för hur begränsningsåtgärderna kan avvecklas i rätt tid och för en övergång till nästa fas i bekämpningen av smittspridningen. Regeringens överläggning om detta hålls söndagen den 3 maj. Regeringens överläggning om småbarnspedagogiken och utbildningen hålls ändå redan i dag, så att utbildningsanordnarna vid behov hinner förbereda sig på att ordna närundervisning.

Regeringen följer noga hur de beslut som fattats påverkar virusets spridning. Vi är också beredda att ändra våra beslut och se över våra riktlinjer när det kommer ny information.

Ärade talman,

Regeringen har också begått misstag under krisen. Till exempel borde vi snabbare ha kunnat lösa den oklara situation som pågick alltför länge på Helsingfors-Vanda flygplats.

När misstag begås, ska de utredas och bli en lärdom för framtiden. Situationen vid Helsingfors-Vanda flygplats rättades till. Kanaliseringen av företagsstöden utreds och lösningar söks vid arbets- och näringsministeriet. Det finns fortfarande utmaningar när det gäller tillgången på skyddsutrustning och utrustning för hälso- och sjukvård, inte bara i Finland utan också i många andra länder, men vi söker lösningar också på denna helhet.

Det är alldeles säkert att misstag kommer att begås också i framtiden. Detta beror på att allt inte är känt och på att man inte kan förutse eller vara beredd på allt. Människor misslyckas också och begår misstag av mänskliga orsaker.

Ytterst viktigt är det ändå att vi tar vara på de lärdomar denna kris gett oss. Det finns skäl att lära sig av krisen, och när den akuta situationen är över ska vi noggrant bedöma hur vår statsförvaltning fungerar, samarbetet mellan olika myndigheter samt den nationella beredskapen inför exceptionella situationer. Utifrån de erfarenheter som gjorts hittills kan jag ändå konstatera att vi har saknat instrument för kristider som vi i stunden har varit tvungna att skapa med ett alldeles för snävt tidsschema för beredningen.

Vår beredskapslagstiftning måste bedömas noggrant och revideras i samarbete med samtliga riksdagspartier. Lagstiftningen bör ses över i sin helhet med tanke på beredskapen, för att vi i framtiden ska vara ännu bättre förberedda på eventuella kriser.

Ärade talman,

”Om vi inte med säkerhet vet hur det kommer att gå, kan vi anta att allt går bra.”

Dessa ord av president Mauno Koivisto passar också bra just nu. Framtidsutsikterna är förknippade med exceptionellt stor osäkerhet. Vi går i dimma och kan inte se framför oss. Ändå måste vi fortsätta framåt och lita på att vi tillsammans hittar en väg ut ur krisen.

Som nation har vi klarat av många prövningar under historiens gång. Vi kommer att klara av den här också.