Transportbalken framskrider

Regleringen av transportmarknaden samlas till en enda enhetlig lag om trafik och transport. Det centrala målet är att skapa förutsättningar för kundorienterade trafiktjänster, digitalisering, nya affärsmodeller och företagande. Transportbalken främjar en jämlik konkurrens på marknaden för persontrafik och ökar konkurrenskraften för serviceproducenterna på marknaden för person- eller godstrafik.

Regeringen har nu enats i frågan om regeringens proposition med förslag till transportbalk. Regeringens proposition lämnas till riksdagen den 22 september.

Transportbalken avses träda i kraft den 1 juli 2018. På så sätt får de nuvarande aktörerna tillräckligt med tid att anpassa sin verksamhet till den nya lagstiftningen.

Kommunikationsminister Anne Berner är nöjd över att transportbalken nu tas upp till behandling i riksdagen så att samtliga aktörer på marknaden för persontrafik inkluderas.

- Vi har nu ett utmärkt tillfälle att ta fram bättre trafiktjänster och att samtidigt skapa ny affärsverksamhet och nya arbetstillfällen. Samtliga aktörer har lika möjligheter att utveckla sin verksamhet. Att transportbalken framskrider är en fin nyhet inte bara för transportbranschen, utan för hela samhället, säger minister Berner.

Med transportbalken slås bestämmelserna om person- och godstrafik samman och ses över. Propositionen innebär ändringar jämfört med nuläget, där marknaden för trafiktjänster är starkt reglerad och offentligt styrd. Transportbalken gör det möjligt att ordna offentligt finansierade persontransporter effektivare än hittills. Detta uppnås bl.a. genom att man utnyttjar digitalisering, kombinerade transporter och olika typer av transportmateriel. Enligt regeringsprogrammet är målet att kostnaderna för de offentligt understödda transporterna ska minska med tio procent från och med år 2017.

Propositionen är ett led i genomförandet av två av regeringens spetsprojekt, dvs. spetsprojektet för att skapa en tillväxtmiljö för digital affärsverksamhet och spetsprojektet för smidigare författningar. Tack vare effektivare transporter förbättrar transportbalken också möjligheterna att nå uppställda miljö- och klimatmål.

Taxibilarna del av kollektivtrafikmarknaden

Transportbalken gör det lättare att komma in i taxibranschen och ökar taxiaktörernas frihet att utveckla sin verksamhet. Därför föreslås det väsentliga ändringar i bestämmelserna om taxiverksamhet.

Målet är att liberalisera regleringen och att underlätta tillträdet till taximarknaden så att det uppkommer diversifierad företagsverksamhet och nya tjänster, att sysselsättningen inom branschen förbättras och att det särskilt på landsbygden uppkommer ett större utbud av taxitjänster.

I fortsättningen är det meningen att vem som helst som uppfyller tillståndsvillkoren i lagen ska kunna bedriva taxitrafik, eftersom tillståndskvoterna ska frångås. Taxitillståndet föreslås vara företagsspecifikt, och utöver det krävs det att föraren har ett körtillstånd för taxiförare.

Också framöver ska varje taxibil ha en huvudsaklig stationsplats från vilken trafiken bedrivs. Aktörerna ska anmäla sin stationsplats och sina jourtider, dvs. sitt huvudsakliga verksamhetsområde och under vilka tider tjänsterna tillhandahålls. En taxibil avses dock i och med reformen kunna stanna kvar och vänta på kunder även utanför sin stationsplats. Det ska också vara möjligt att komma från en ort till en annan för att tillgodose efterfrågan på taxitjänster.

En innehavare av taxitillstånd ska ha ett verksamhetsställe i Finland. Taxiföraren ska ha tillräckliga kommunikations- och språkfärdigheter och förmåga att tillgodose behoven hos grupper med särskilda behov. Enligt förslaget krävs det körtillstånd av taxiförare och tillstånden beviljas även i fortsättningen av Trafiksäkerhetsverket Trafi. Taxiförarens körtillstånd avses gälla fem år i sänder.

Prisregleringen inom taxitrafiken avvecklas, och i fortsättningen bestäms priserna på marknadens villkor. Trafi ska vid behov kunna fastställa ett maximipris för taxitjänster, om priserna blir orimligt höga. Därutöver är Trafi skyldigt att följa upp hur reformen påverkar marknadssituationen.

I det propositionsutkast till transportbalk som var på remiss föreslogs det att transportverksamhet i liten skala, alltså till ett värde under 10 000 euro per år, ska få bedrivas utan trafiktillstånd. Detta förslag slopades efter remissrundan. Enligt propositionen ska kravet på tillstånd, precis som för närvarande, även gälla småskalig verksamhet som bedrivs i förvärvssyfte.

Öppna informationsgränssnitt ger nya tjänster

Transportbalken påskyndar klart ibruktagandet av ny teknik, digitalisering och nya affärskoncept. Den nya lagen möjliggör också enhetliga och mobila resekedjor.

Med tanke på den framtida trafiken är det viktigt att information och informationssystem kan samköras och att de fungerar med öppna gränssnitt. I transportbalken föreslås det att all väsentlig information om mobilitetstjänster ska vara öppen och tillgänglig. I transportbalken har man även tagit in bestämmelser om interoperabla biljett- och betalningssystem.

Trafiktjänsterna ska därmed på bästa möjliga sätt nå alla och även kunna kombineras på ändamålsenligt sätt.

Eftersom innehållet i transportbalken omspänner ett mycket brett ämnesområde genomförs reformen i tre faser.

Ytterligare information:

Olli-Pekka Rantala, avdelningschef, tfn 0295 34 2585, Twitter @ op_rantala

Laura Eiro, enhetsdirektör, tfn 0295 34 2668, Twitter @ EiroLaura

Laura Vilkkonen, avdelningschef (öppna data, informationens interoperabilitet), tfn 0295 34 2391, Twitter @ vilkkonen