Under världsvattenveckan i Stockholm uppmärksammas sambandet mellan vattenresurser och fred
Under världsvattenveckan i Stockholm den 25–29 augusti deltar Finland på ett synligt sätt i den del av programmet som handlar om vattentvister och fredsmedling. Finland deltar för första gången i evenemanget som huvudpartner. Programmet under världsvattenveckan erbjuder mötesplatser för både experter inom sektorn och mer allmänt för den allmänhet som är intresserad av de bakomliggande orsakerna till vattentvister och olika lösningar på dem. Det är också möjligt att följa flera delar av programmet på distans.
Varför behövs vattendiplomati?
”Vatten är en metod inom utrikes- och säkerhetspolitiken för att lösa utmaningarna i världen genom samarbete. Genom vattendiplomati kan vi främja fred, säkerhet och långsiktig hållbarhet i olika delar av världen”, säger utrikesministeriets särskilda representant för vattenfrågor Antti Rautavaara.
Rautavaara har deltagit i världsvattenveckan i Stockholm många gånger och nämner att han deltog i evenemanget redan under sin studietid i slutet av 1990-talet, då det fortfarande var fråga om ett väldigt litet expertevenemang. Världsvattenveckans omfattning och teman har utvidgats betydligt under de senaste 30 åren och världsvattenveckan har blivit ett av de viktigaste evenemangen i världen inom vattensektorn.
”Gränsvattendrag och hanteringen av dem är en särskilt viktig del av den nuvarande världsvattenveckans teman. De länder och lokala samhällen i svärlden som delar vattenresurser, såsom älvar, sjöar och grundvatten, drar nytta av gemensam vattenvård och vattenhantering. Genom samarbete är det möjligt att öka den långsiktiga förmågan att klara sig i en tid av allt större vattenstress, stigande temperaturer och geopolitiska spänningar”, säger Rautavaara.
Stater är protektionistiska i vattenfrågor
Den geopolitiska verkligheten har förändrats snabbt och de väpnade konflikterna har under de senaste åren förvärrat miljöskadorna. När det gäller vattenkrisen är inte ens Finland en avskild ö längre.
Vatten är i allt högre grad ett bakomliggande strategiskt mål vid konflikter, en orsak till konflikter och kan även användas som vapen vid konflikter. Rautavaara nämner som färska exempel Rysslands invasion av Ukraina, där civilbefolkningen inte fick något vatten under striderna i Mariupol och där det uppstod omfattande miljöskador när Kachovkadammen brast, och senaste tidens händelser på Gazaremsan i Palestina.
Protektionism som handlar om delade vattenresurser har blivit en allt större del av olika länders säkerhetspolitik och balansgång med grannarna i regionen.
”Ur Finlands perspektiv har parterna ett gemensamt ansvar för att förbättra hanteringen av gemensamma vattenresurser. En bättre hantering av vattenresurserna ger parterna gemensamma fördelar både när det handlar om vatten och andra regionala frågor, såsom energifrågor, jordbruk och handel. Det är ingen tillfällighet att Finland är aktivt inom det här temat. Finland har varit initiativtagare i båda gränsvattenkonventionerna, av vilka UNECE Helsinki Water Convention-avtalet är det aktivare och har blivit globalt. Det kallas ju Helsingforsavtalet till vardags”, säger Rautavaara.