Undersökning: Hälften av familjerna med en vårdnadshavare får bostadsbidrag och vart tionde barn hör till en familj som får utkomststöd

I synnerhet nedskärningar av det allmänna bostadsbidraget och utkomstskyddet för arbetslösa ökar små inkomster i barnfamiljer år 2024. Särskilt familjerna med en vårdnadshavare behöver ofta social trygghet för att komplettera sin försörjning, visar en färsk undersökning.

Allmänt bostadsbidrag är vanligt i familjer med en vårdnadshavare, i övriga barnfamiljer inte

2023 fick över 111 000 barnfamiljer allmänt bostadsbidrag. Av familjerna med en vårdnadshavare fick nästan varannan bostadsbidrag. Av familjerna med två vårdnadshavare fick cirka 6 procent allmänt bostadsbidrag. Cirka hälften av de familjer som fick allmänt bostadsbidrag fick löneinkomster i fjol.

”När familjen och dess ekonomi vilar på endast en vuxen, är den ekonomiska situationen ofta stramare och man kan också behöva social trygghet förutom små löneinkomster”, säger Signe Jauhiainen, FPA:s forskningschef.

De ändringar som gjordes i den sociala tryggheten 2022–2024 påverkar barnfamiljernas försörjning och incitament för arbete på många sätt. I synnerhet nedskärningarna av det allmänna bostadsbidraget och utkomstskyddet för arbetslösa ökar barnfamiljernas små inkomster.

Även i grundläggande utkomststöd betonas familjer med en vårdnadshavare

2023 fick nästan 47 000 barnfamiljer grundläggande utkomststöd. Av familjerna med en vårdnadshavare fick nästan var tionde grundläggande utkomststöd vid utgången av året, av familjerna med två vårdnadshavare endast var femtionde.

Åtta procent av alla minderåriga barn bodde 2023 i de barnfamiljer som fick grundläggande utkomststöd. Sammanlagt var antalet dessa barn nästan 87 000. De flesta barnfamiljer som fick grundläggande utkomststöd fick stödet dock under en mycket kort tid.

”Vi vet utgående från tidigare undersökningar att om man får utkomststöd som barn, är det kopplat till bland annat sämre prestationer i skolan och försörjning, psykiska problem och överskuldsättning. Ju längre man har fått utkomststöd i barndomen, desto synligare är dessa utmaningar”, säger Tiina Ristikari, forskningsprofessor vid Itla.

Att bo i två hem gör situationen mer komplicerad, det är viktigt att hitta samförstånd mellan föräldrarna

När barnet bor turvis i två hem, fördelas kostnaderna inte bara mellan föräldrarna utan de ökar i sin helhet. I denna undersökning utreddes med hjälp av mikrosimulering hur barnfamiljernas små inkomster ändras om man beaktar i de båda hushållens utgifter att barnet bo i två hem.

Om barnets kostnader beräknas för båda föräldrarnas hushåll, minskar de kalkylmässiga inkomster som står till förfogande i det hushåll där barnet är folkbokfört. På så sätt beräknat finns det betydligt flera föräldrar med små inkomster än vad man vanligtvis har framställt.

Efter separationen ska föräldrarna komma överens om försörjningen av barnet. De sakkunniga som intervjuades i undersökningen betonade att det är viktigt att tillräckligt tidigt lägga sig i tvister mellan föräldrarna så att försörjningen av barnet inte äventyras. Barnatillsyningsmännen spelar en central roll i detta arbete.

Forskarna listade åtgärder hur barnfamiljernas sociala trygghet kunde utvecklas

Forskarna listade i rapporten 17 olika åtgärder för att stödja beslutsfattande, till exempel ändringar i stödet för hemvård av barn eller barnbidraget. Forskarna ger dock inte egentliga rekommendationer om vilka åtgärder beslutsfattarna bör vidta utan beskriver deras sannolika effekter. Åtgärderna har effekter på försörjningen men även på incitamenten för arbete och de offentliga finanserna. Samma åtgärd kan förbättra försörjningen i vissa familjer och försämra försörjningen i andra.

”Vi hoppas att våra beskrivningar av åtgärderna och deras eventuella effekter bidrar till beslutsfattandet. I sista hand är beslutsfattarnas och inte forskarnas uppgift att välja vilka åtgärder man vill vidta”, säger Jauhiainen.

Undersökningsresultaten utnyttjas i arbetet för den parlamentariska kommittén för social trygghet som en del av den pågående reformen av social trygghet. Undersökningen genomfördes av FPA och Självständighetsjubileets barnstiftelse Itla.

Mer information: Signe Jauhiainen, forskningschef, FPA:s forskning, tfn 020 634 1958, [email protected]

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. Informationsleverantörerna ansvarar för innehållet i de rapporter som publiceras i publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, och innehållet representerar inte nödvändigtvis statsrådets uppfattning. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv/framsida