Utredning: Uppnåendet av utsläppsmålen i regeringens förslag till klimatlag förutsätter snabba åtgärder före 2030
Enligt en färsk utredning förutsätter förslaget att minska utsläppen med 60 procent från 1990 års nivå fram till 2030 i synnerhet att energiindustrins och den övriga industrins investeringar i koldioxidsnåla lösningar genomförs innan dess.
Finlands klimatlag håller på att revideras. Avsikten är att lagen ska inbegripa förutom ett mål om klimatneutralitet till 2035 även mål för minskning av växthusgasutsläppen till 2030, 2040 och 2050.
Till stöd för revideringen av klimatlagen har statsrådet beställt en utredning av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab. I utredningen granskades vilka konsekvenser de alternativa utsläppsminskningsmålen har för Finlands energi- och samhällsekonomi. Merit Economics utförde de samhällsekonomiska bedömningarna.
Konsekvensbedömningarna gällande minskade växthusgasutsläpp utarbetades så att den rättvisa koldioxidbudget på 79 Mt för 2020–2050 som Finlands klimatpanel fastställt inte överskrids. Kalkyler gjordes i fråga om olika mål att minska växthusgasutsläppen fram till 2030: antingen med 55, 60 eller 65 procent jämfört med 1990 års nivå.
Utsläppsminskningsmålet på 60 procent för 2030 förutsätter att man snabbt minskar koldioxidutsläppen särskilt från energiproduktionen och industrin. En skärpning av utsläppsminskningsmålet syns som ökad elimport inom energisektorn 2025–2030.
Klimatmålen påverkar sysselsättningen, köpkraften och välfärden
De kalkylerade konsekvensbedömningarna visar att snabbt skärpta klimatmål påskyndar strukturomvandlingen i samhället. Ändringen påverkar förutom sysselsättningen inom olika branscher och konsumenternas köpkraft också på ett mer övergripande sätt välfärdsutvecklingen i Finland.
Detta syns i de fallstudier som gäller utsläppsminskningsmålen på 55 och 60 procent. Konsekvenserna för samhällsekonomin är till stor del positiva fram till 2030, då tilläggsinvesteringarna ökar nationalprodukten och sysselsättningen. Därefter har tilläggspriset för utsläppsminskningar en minskande effekt på hushållens köpkraft, vilket gör att konsumtionsefterfrågan minskar.
Resultaten av utredningen presenterades för ministerierna, ministerarbetsgruppen för klimat- och energipolitik och intressegrupper under april–juni. Propositionen med förslag till ny klimatlag sändes på remiss den 2 juli 2021.
Ytterligare information: Tiina Koljonen, chef för forskningsgruppen, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, tfn 050 359 9549, tiina.koljonen(a)vtt.fi, och Jarmo Muurman, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 185
Statsrådets tväradministrativa och snabbt genomförda utredningar ger information om frågor som är viktiga för statsrådets beslut och som kräver ett snabbt avgörande. För innehållet i utredningsrapporten svarar tillhandahållarna av informationen, det motsvarar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.