Utrikeshandels- och utvecklingsminister Tavios anförande under ambassadörsdagarna måndagen den 25 augusti 2025
Ärade ambassadörer!
Det är ett nöje och en ära att hålla ett tal till er i dag. Den snabba förändringen i vår utrikespolitiska omvärld har fortsatt efter förra årets ambassadörsmöte. I denna omvälvning har frågor som gäller internationell handel, teknik och utveckling spelat en framträdande roll.
Vi lever i en geoekonomisk era som drivs av en omfördelning av ekonomisk makt, tekniska omvälvningar och ett tryck mot det internationella regelbaserade systemet. Tillväxtekonomiernas roll har ökat snabbt samtidigt som fenomen som ren omställning och digitalisering förändrar produktions- och konsumtionspraxis på ett varaktigt sätt.
Finland är mitt i dessa omvälvningar en aktiv aktör som proaktivt och initiativrikt främjar såväl Finlands som de finländska företagens intressen.
De beroendeförhållanden som förekommer i världsekonomin, och som tidigare upplevts som positiva, betraktas allt oftare som risker. Protektionismen har ökat och staterna använder industripolitiska åtgärder för att säkerställa sin konkurrenskraft inom strategiskt viktiga sektorer. Genom tullpolitik skyddar man den inhemska industrin mot såväl motståndare som allierade. Exportbegränsningarna för högteknologi och kritiska råvaror upplöser globala leveranskedjor och den globala ekonomin hotar att splittras i allt mindre block.
Situationen är utmanande för ett exportberoende land såsom Finland eftersom vår ekonomiska livskraft också i fortsättningen baserar sig på vår förmåga att bedriva handel och agera som en del av de internationella värdekedjorna.
Finland och EU har dragit nytta av det regelbaserade system för internationell handel som nu utmanas ur olika håll.
I ett läge där stormaktstävlingen omformar det internationella systemet är det viktigt för Finland att se till att våra företag har möjlighet att exportera, importera och investera. Lika viktigt är att vi får investeringar i Finland. Svåra tider får inte leda till en allmän begränsning av handeln. Tvärtom, vi behöver mer handel, liberalisering av handeln och internationella partnerskap.
Under de senaste månaderna har den transatlantiska handelsrelationen och handelsrelationerna mellan stormakterna i högsta allmänhet varit föremål för diskussion. Finlands konsekventa ståndpunkt är att handeln mellan allierade bör snarare ökas än begränsas. Därför söker vi aktivt efter nya samarbetsområden för att stärka den transatlantiska ekonomiska och tekniska grunden, och EU har också agerat i denna riktning. Vi måste vara beredda att försvara våra egna intressen.
Den överenskommelse om tullar mellan Förenta staterna och EU som nåddes i juli innehåller både goda och dåliga nyheter. Det positiva är att vi åtminstone fick en möjlighet till tillfällig stabilitet. Det negativa är att den höga tullnivån och den fortsatta osäkerheten om eventuella framtida tullåtgärder kvarstår. Situationen är allt annat än önskvärd, och därför måste vi aktivt sträva efter en liberalisering av handeln. Vi arbetar för att de fortsatta förhandlingarna ska leda till ett förmånligt slutresultat inom sektorer som är viktiga för Finland.
Ekonomisk tillväxt och fungerande handelsförbindelser ligger enligt min uppfattning i både EU:s och Förenta staternas intresse. Meningsskiljaktigheterna mellan parterna minskar båda parters betydelse i världsekonomin och skadar vår förmåga att ta itu med identifierade problem, såsom överkapaciteten i Kina, hindren för marknadstillträde, skadliga beroenden eller kränkningar av immateriella rättigheter. Vi måste söka gemensamma lösningar på gemensamma utmaningar.
Samtidigt måste vi intensifiera samarbetet inom EU för att hantera de ökade riskerna i världsekonomin.EU bör satsa allt mer på att reformera sin inre marknad och att stärka sin konkurrenskraft – det är ju också fråga om Finlands viktigaste exportmarknad.
Genom nya partnerskap med länder utanför EU kan vi stödja diversifieringen av våra externa ekonomiska relationer samt finländska företags marknadstillträde och riskhantering. Finland stöder ett så snabbt ikraftsättande som möjligt av avtalet mellan EU och Mercosur, dvs. Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay, och att nya frihandelsavtal ingås bland annat med Australien, Indien och Indonesien.
Multilateralt kan vi inte enbart nöja oss med att försvara det regelbaserade systemet, utan vi måste visa vägen för att reformera det. Detta hänger samman med samarbetet med likasinnade länder inom WTO, vårt allt tätare G20-partnerskap och vårt ordförandeskap i OECD-ministermötet nästa år.
Bästa beskickningschefer!
Ekonomin och säkerheten är i allt högre grad kopplade till varandra. Arbetet för en exportdriven ekonomisk tillväxt skapar säkerhet, samhällelig resiliens och spelrum för nödvändiga försvarsinvesteringar.
Samtidigt måste vi se till att våra ekonomiska beroenden inte används mot oss, att vår kritiska kompetens och infrastruktur är tryggade och att vi kan skydda oss mot ekonomiska påtryckningar. Att stödja våra företag i identifieringen och hanteringen av dessa risker är en väsentlig del av arbetet för ekonomisk säkerhet både vid ministeriet och vid beskickningarna.
Försvarsindustrin är en allt viktigare del av Finlands exportutbud. Natos nya mål för försvarsutgifterna öppnar möjligheter också för finländska företag. Finlands totalförsvar och våra lösningar i anslutning till det väcker allt större intresse utomlands. Vi samlar relevanta aktörer i Finland för att skapa ett presentationskoncept för totalförsvar. Detta koncept kan utnyttjas såväl i vår utrikesrepresentation som när vi tar emot utländska gäster här i Finland.
Utsikterna för Finlands export av försvarsmateriel ser lovande ut emedan den internationella marknaden inom branschen växer. Nu har vi ett utmärkt tillfälle att satsa på försvarsexport och nya partnerskap. Jag är för egen del beredd att stödja exporten inom branschen och tillhörande inhemska investeringar i samband med det förvaltningsöverskridande samarbetet mellan ministerier och samarbetsgrupper inom branschen.
Bästa landschefer,
Team Finland-arbetet är som bäst smidigt samarbete mellan olika exportfrämjande aktörer där vi möjliggör framgång för finländska företag ute i världen. När Business Finlands utrikesverksamhet integreras i utrikesförvaltningen kommer exportfrämjandet i fortsättningen att vara en allt viktigare del av hela utrikesförvaltningens arbete. Förändringen sker inte av sig själv utan förutsätter att vi alla utvecklas och har beredskap att tillägna oss ny praxis.
Vi bygger upp en effektiv organisation för exportfrämjande där finländska företag hittar de tjänster de behöver. Vi behöver tydlighet och effektivitet för att kunna stödja finländska företag i den globala konkurrensen.
Tillsammans med näringsminister Puisto kommer vi i dessa dagar att godkänna den nya Team Finland-strategin. Strategin har utarbetats i nära samarbete med näringslivet och sektorministerierna samt andra statliga aktörer.
Under det inkommande året koncentreras Team Finlands resurser i enlighet med strategins prioriteringar till marknader som är strategiskt viktiga för Finland. Iurvalet kommer man att betona bilaterala relationer, tillväxtpotential och ekonomisk säkerhet. Prioriteringen är viktig för att vi ska förbättra vårt genomslag.
Jag anser att vi i Europa bör satsa på vårt grannskap: Sverige, Norge och Danmark samt Baltikum. Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Polen och Ukraina är andra viktiga europeiska marknader. I Förenta staterna och Kanada är det viktigt att företagens transatlantiska målsättningar stöds. I Asien riktar vi främst blicken mot Japan, Sydkorea, Indien, Vietnam och Kina. På den afrikanska kontinenten kommer vårt fokus att ligga på Sydafrika, i Mellanöstern på Saudiarabien och i Latinamerika på Brasilien. Dessa är växande ekonomier som har strategisk betydelse för Finland. Jag uppmuntrar också till ett regionalt perspektiv i vårt exportfrämjande arbete.
Status som prioriterat målland innebär att företagen i fortsättningen tillhandahålls ett mer omfattande utbud av företagstjänster från de utsedda målländerna. Det är dock klart att det exportfrämjande arbetet fortsätter på samtliga stationeringsorter. Det hör till varje utrikesministerieanställds uppgifter att främja finländsk export.
Integrationsprocessen kommer att slutföras före utgången av året. Jag vill tacka personalen vid både utrikesministeriet och Business Finland för deras samarbete och tålamod. Tack också till arbets- och näringsministeriet, med vilket reformen har genomförts i gott samarbete.
Nu är det dags att blicka framåt och varmt välkomna de kollegor som börjar hos utrikesministeriet och beskickningarna som en del av utrikesförvaltningen från och med den 1 januari 2026. Deras kompetens och nätverk gör det möjligt att utveckla utrikesministeriets företagstjänster och tillhandahålla dem enligt principen om ett enda serviceställe både i Helsingfors och ute i världen. Det är det som företagen har efterfrågat och som vi har lovat dem. Vi lyssnar fortfarande uppmärksamt på företagen och beaktar deras behov och önskemål för att kunna ta fram ännu effektivare företagstjänster med större genomslag.
Vi genomför en historisk reform av exportfrämjandet. Förändringen medför nya möjligheter för utrikesförvaltningen, men samtidigt också ett betydande ansvar när det gäller att främja Finlands ekonomiska välfärd. Både ministeriet och beskickningarna måste svara på denna utmaning. Här spelar ni en viktig roll i egenskap av landschefer.
Ärade ambassadörer!
Vi befinner oss i en betydande omdaning av utvecklingspolitiken. Det är inte bara fråga om enskilda reformer eller prioriteringsändringar utan om en tid då paradigmet för utvecklingspolitiken förändras i grunden. Finland har och kommer även i fortsättningen att ha en aktiv, internationell roll i denna omvälvning.
Vi har redan länge svarat på mångfacetterade internationella utmaningar och funnit lösningar för hållbar utveckling genom utvecklingspolitiken. Vi har dock inte nått upp till många av målen för hållbar utveckling ute i världen, såsom jämställdhet och tillgång till rent vatten.
Utvecklingspolitikens omvälvning påskyndas av det geopolitiska läget och den minskade utvecklingsfinansieringen. Å andra sidan bör man komma ihåg att blotta beloppet av de pengar som används inte i sig säger något om utvecklingssamarbetets effektivitet – den allra viktigaste indikatorn är resultaten.
Åren då utvecklingsfinansieringen nådde sin kulmen är förbi. Det uppskattas att finansieringsnivån kommer att sjunka med knappt en tredjedel 2023–2026.Den nedåtgående trenden uppmuntrar till strukturella förändringar. Rent allmänt vore det utopistiskt att tro att målen för hållbar utveckling kunde nås enbart genom den offentliga sektorns donationer.
Det är värt att notera att Förenta staternas andel av världens utvecklingsfinansiering har legat på cirka 30 procent. Nästa år kommer Förenta staternas utvecklingsfinansiering enligt aktuella uppgifter att sjunka till under hälften jämfört med nivåerna under tidigare år. Å andra sidan satsar Förenta staterna nu på investeringsbaserat samarbete och ökar avsevärt resurserna för sin egen institution för utvecklingsfinansiering. Förenta staterna gör inte enbart besparingar utan också prioriteringar.
Den omfattande förändringen av utvecklingsfinansieringen förklaras inte enbart av utvecklingssamarbetsnedskärningarna inom Förenta staternas förvaltning, utan bakom ligger också flera länders, inklusive Finlands, beslut att spara. Den rådande internationella trenden att omforma utvecklingsfinansieringen framgick till exempel vid utvecklingsfinansieringskonferensen i Sevilla i månadsskiftet juni-juli, där det pratades mycket om att stärka utvecklingsländernas egen inkomstbas, den privata sektorns delaktighet och digitalisering. Det här är också Finlands budskap.
Även om utvecklingsfinansieringen minskar internationellt, kvarstår behovet av internationellt samarbete. Med utvecklingsfinansiering kan och bör man möjliggöra samarbete mellan kommersiella och andra aktörer i andan av redogörelsen för Finlands internationella ekonomiska relationer och utvecklingssamarbete, som godkändes i fjol.
Utvecklingssamarbetet inom ramen för FN har Finlands stöd. Finland stöder också den övergripande FN-reform som nu pågår. FN bör rensa bort onödig verksamhet och överlappningar och bli effektivare för att bevara sin trovärdighet i dagens värld och för att kunna genomföra de kärnuppgifter och det mandat som organisationen givits.
Bästa ambassadörer!
Ett centralt element i utvecklingspolitikens omdaning är att utvecklingsfinansieringen kopplas till handeln. Finland har mycket att ge på detta område och jag hoppas att ni djärvt och ambitiöst tar tag i saken. Utvecklingsfinansieringen ska framför allt användas som en katalysator för att locka privata pengar till ekonomiskt lönsam investeringsverksamhet. Vi främjar partnerländernas strukturella reformer, industrialisering och tillgång till internationellt kapital. Samtidigt deltar finländska företag i affärsverksamheten. I våras publicerade vi en utvecklingspolitisk investeringsstrategi som ska stödja en mer strategisk användning av vår utvecklingsfinansiering.
Finland fortsätter också sitt arbete för demokratin, rättsstatens principer, de mänskliga rättigheterna, jämställdheten och likabehandling. Dessutom fortsätter vårt humanitära bistånd för att rädda människoliv.
Finlands utvecklingssamarbete bedrivs nu på det villkor att partnerlandet iakttar den regelbaserade ordningen och tar emot sina egna medborgare. Vi bedriver inte bilateralt utvecklingssamarbete med länder vars regeringar stöder Rysslands anfallskrig.
Landprogrammet för utvecklingssamarbete med Somalia har avbrutits eftersom återsändandet inte har framskridit på önskat sätt. Detta är ett exempel på hur regeringen arbetar för en bättre återvändandepolitik. Jag anser det rättvist att en regim som inte tar emot sina medborgare inte heller får utvecklingsfinansiering. Myndigheterna i Finland och Somalia för nu en dialog för att göra samarbetet kring återtagande smidigare.
Man kan inte tala om Finlands utvecklingspolitik utan att tala om Ukraina. Ukraina är självklart det största partnerlandet för Finlands utvecklingsfinansiering. I internationell jämförelse är Finland en av de största bidragsgivarna till Ukraina. Finlands stöd till Ukraina uppgår nu till totalt 3,8 miljarder euro. Av summan utgör över en miljard utvecklingssamarbetsmedel och humanitärt bistånd, inklusive över 700 miljoner euro för mottagandet av ukrainare som får tillfälligt skydd i Finland.
Jag har besökt Ukraina två gånger som minister och sett hur nödvändigt det är att den ukrainska ekonomin hålls flytande fastän kriget pågår. Det skapar hopp för landet. Ukraina behöver arbetstillfällen, experter, investeringar och skatteintäkter. Behoven är enorma inom flera sektorer till följd av Rysslands anfallskrig.
Under denna valperiod har Finland utarbetat en egen nationell plan för deltagandet i återuppbyggnaden av Ukraina. Återuppbyggnaden erbjuder viktiga affärsmöjligheter för företag och stöder såväl Finlands som Ukrainas mål för landets utveckling. Företagen har en speciell roll i att erbjuda europeiska lösningar. I våras fick vi den glädjande nyheten att två finländska företag, Hesburger och Peikko, gjort de första finländska industriella investeringarna i Ukraina sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion.
Med hjälp av instrument som Finland finansierar stöds den privata sektorn och sådana investeringar i den offentliga sektorn i Ukraina där finländska företag deltar. Det nya instrumentet för blandad kredit, Finland-Ukraine Investment Facility, har fått ett utmärkt mottagande av såväl företag som Ukrainas offentliga sektor. Med hjälp av instrumentet kan vi stödja sådana investeringsprojekt som Ukraina anser vara viktiga med upp till 50 miljoner euro. De första projekten som finansieras genom detta instrument ska inledas under de närmaste månaderna.
Genom mitt beslut har affärspartnerskapsprogrammet Finnpartnership understötts med tilläggsfinansiering på 8 miljoner euro fördelat över fyra år. I fjol kom det in 48 ansökningar till programmet från finländska företag, vilket är ett rekordstort antal ansökningar under ett år och i fråga om ett målland. Finnfunds kapital höjdes i samband med återuppbyggnadsplanen med 25 miljoner euro och Finnvera har en reservering för kreditförluster på 50 miljoner euro för exportgarantier till Ukraina. Vi stärker också resurserna för exportfrämjande vid vår ambassad i Kiev.
Vårt stöd till Ukraina riktas till flera sektorer – resiliens och återhämtning från kriget, rättsstatsutveckling, undervisningssektorn, miljö- och klimatsamarbete samt projekt som stöder jämställdhet. Finland och Ukraina har i år startat en internationell befolkningsskyddskoalition och inom ramen för den sänder vi både ekonomiskt bistånd och finländskt befolkningsskyddskunnande till Ukraina.
Kära kollegor!
Vi påverkar reformen av det internationella utvecklingssystemet både bilateralt och på multilaterala forum tillsammans med de nordiska länderna och EU. Vi för dialog med våra traditionella partner och allierade samt med länder i det så kallade globala syd.
Vi kopplar utvecklingssamarbetet till vårt lands ekonomiska intressen. Vi försvarar finländskt arbete och företagande. Ett av våra viktigaste mål är att öka Finlands export.
Jag hoppas att dessa tankar och mål stöder er i de vitt varierande miljöer där ni arbetar för Finland.
Beskickningarna är oersättliga när det gäller att stärka Finlands internationella ställning, fördjupa våra bilaterala och multilaterala relationer och stödja våra partnerländer. Jag vill varmt tacka er alla för ert arbete under det gångna året. Jag ser fram emot vårt samarbete för att främja den växande handeln och den utveckling som följer i Finland och ute i världen. Tack.