Utrikesministeriets enkätundersökning: ryssarnas inställning till Finland är motstridig, men det har inte skett några stora förändringar i attityderna jämfört med i fjol

Den enkät som Finlands ambassad i Moskva har beställt visar att antalet ryssar som är negativa till Finland har inte ökat jämfört med året innan, men det är uppenbart att attityderna har skärpts under granskningsperioden. Visserligen har ryssar fortfarande vissa positiva föreställningar om Finland. Ungdomar är mest positiva till Finland.

Enligt den undersökningsenkät som forskningsinstitutet Levada genomförde i juli 2024 på uppdrag av Finlands ambassad i Moskva verkar Finlands rykte bland ryssarna efter Rysslands anfallskrig och det därpå följande Natomedlemskapet ha stabiliserat sig på en ny, lägre nivå än tidigare.

I år säger 40 procent av ryssarna att de förhåller sig positivt till Finland, år 2023 var andelen 37 procent. Det bättre resultatet ligger inom felmarginalen (3,4 procent). När man ser på granskningsperioden är trenden klart nedåtgående: år 2022 var 51 procent av ryssarna positiva till Finland, år 2021 var andelen ännu 68 procent och år 2019 rentav 71 procent.

Bild 1: Hur förhåller du dig allmänt taget till Finland just nu?

När man jämför de olika grupperna av svarspersoner är attityderna mest positiva hos unga vuxna: 61 procent av dem berättar att de fortfarande förhåller sig positivt till Finland. Bara 29 procent av svarspersonerna över 55 år tänker på samma sätt.

Med beaktande av hela undersökningsmaterialet uppger 27 procent av ryssarna att de är negativa till Finland 2024 (28 procent 2023, 5 procent 2019). På samma sätt som i fjol kan eller vill en tredjedel av svarspersonerna inte berätta sin åsikt. Detta förklaras å ena sidan av enkätens geografiska omfattning eftersom de som bor längre bort från Finlands gräns och utanför de stora städerna inte nödvändigtvis har egna erfarenheter av Finland. Å andra sidan bedömer Levada att en del av ryssarna fortfarande har kvar de traditionella positiva föreställningarna om Finland, men att den negativa bild av Finland som de ryska statliga medierna ger orsakar en konflikt. Man kan eller vill inte ta ställning till frågan på ett så tydligt sätt.

”Att Finlands rykte har försämrats beror på de ryska stormediernas och propagandisternas sätt att se hela västvärlden som Rysslands fiende. EU:s sanktioner mot Ryssland, Finlands och Sveriges Natomedlemskap och stängningen av gränsen är en del av denna berättelse. Vi måste komma ihåg att våra relationer till Ryssland har naturligtvis försämrats på grund av Rysslands anfallskrig mot Ukraina”, säger Finlands ambassadör i Moskva Marja Liivala. 

Relationerna mellan Finland och Ryssland anses vara kalla; bakgrunden till gränsbeslutet är inte känd

Ryssarnas syn på relationerna mellan Finland och Ryssland är likartad som för ett år sedan. Enligt 29 procent av svarspersonerna är relationerna kalla, 10 procent beskriver dem som spända och 10 procent som fientliga. Sju procent tycker att relationerna är goda och 15 procent att de är ”normala och lugna”. 19 procent kan inte ta ställning till frågan.

51 procent av svarspersonerna anger att Natos baser i Finlands territorium, 14 procent att nya sanktioner mot Ryssland och 11 procent att fortsatta inreserestriktioner är orsaker som eventuellt leder till att relationerna försämras ytterligare.

I undersökningen ingick i år en ny fråga om Finlands beslut att stänga gränsen mot Ryssland i slutet av 2023. Påverkan av Rysslands statliga propaganda syns i resultaten: 38 procent tycker att Finland har stängt gränsen på grund av Natos, EU:s och USA:s ”russofobiska politik”. 34 procent tror att Finland stängde gränsen av den anledningen att Finland fördömer Rysslands krigshandlingar i Ukraina. Endast 9 procent uppger den verkliga orsaken, det vill säga att Ryssland hämtat till gränsen asylsökande som saknar resedokument. 19 procent kan inte ange någon orsak till detta.

Det finns överraskande många som inte vet att Finland hör till Nato; allt fler tycker att vinterkriget var berättigat

Ett överraskande resultat är att bara 65 procent av de vuxna vet att Finland hör till Nato. Av de ryska männen känner 75 procent till detta, men av unga i åldern 18 – 24 år bara 54 procent. Upp till 80 procent av de människor som bor i nordvästra Ryssland, det vill säga närmast Finland, vet att Finland är medlem i Nato.

När man ser på alla grupper av svarspersoner, ser 29 procent Finlands Natomedlemskap som "ett relativt stort hot” och 35 som ett ”obetydligt hot”. 23 procent uppger att Finlands Natomedlemskap inte utgör ”något hot” mot Ryssland, medan 13 procent inte kan svara på frågan. I förhållande till detta är det motstridigt att 56 procent av svarspersonerna säger att Natomedlemskapet inte på något sätt har förändrat deras inställning till Finland. 39 procent säger att medlemskapet har haft en negativ inverkan.

”På något sätt är det överraskande att trots Rysslands interna propaganda är en tredjedel av ryssarna ovetande om att Finland hör till Nato. Detta visar att för ryssarna är Finland ändå bara ett land bland andra länder som de inte tänker på så ofta som vi kanske ibland tror. Finland ligger också geografiskt sett långt borta från vissa delar av Ryssland”, säger utrikesministeriets kommunikationsdirektör Mikko Koivumaa.

I utrikesministeriets undersökningar om Finlandsbilden i Ryssland har man av tradition också utrett ryssarnas uppfattningar om vinterkriget. En allt större andel (53 procent) tycker att det var rätt att Sovjetunionen inledde Vinterkriget. År 2019 var bara 34 procent av ryssarna av denna åsikt, men stödet till landets krigshandlingar i Ukraina och den ryska statsmaktens ansträngningar att skriva om historien har inverkat på människornas uppfattning om rättfärdigandet av tidigare krig. 

I enkäten frågades för första gången i år om svarspersonerna hade upptäckt vissa historiska påståenden om Finland i medierna eller i de politiska aktörernas offentliga anföranden. Dessa tre frågor identifieras av 17 procent av svarspersonerna: Finlands deltagande i belägringen av Leningrad, krigstida finska fångläger i Karelen, avrättning av sovjetiska medborgare eller krigsfångar i områden som Finland hade ockuperat. 11 procent säger sig ha hört om planerna på att skapa Storfinland. 58 procent har dock inte upptäckt sådana påståenden om Finland, och sju procent kan inte säga säkert.

Skådespelaren Ville Haapasalo fortfarande den mest kända finländaren

Årets enkätresultat visar att ryssarnas allmänna kännedom om Finland försämrar småningom, men vissa föreställningar som bildats under årtiondenas lopp har inte förändrats över tid. Det som mest intresserar ryssar i Finland är naturen (34 procent), kulturen (14 procent) samt historia och traditioner (14 procent). Turism, shoppingresor och finländska produkter nämns fortfarande av 13 procent av svarspersonerna. 28 procent kan inte säga en enda sak som de skulle vara intresserade av.

År 2021 beskrev 29 procent av svarspersonerna det finländska samhället med orden ”hög levnadsstandard”. År 2024 är bara 18 procent av denna åsikt. Enligt 16 procent är det finländska samhället ”stängt” (9 procent 2021) och enligt 12 procent ”demokratiskt” (20 procent 2021).

I enkäten har i åratal ingått en knoppfråga som utrett vilka finländare ryssarna känner till vid namn. De mest kända finländarna som redan länge toppat listan, även om ingen av dem är särskilt känd bland allmänheten, är skådespelaren Ville Haapasalo som tidigare varit med i ryska filmer. 19 procent känner Haapasalo, 12 procent Mannerheim och 10 procent Mika Häkkinen till namnet. Av de vuxna ryssarna vet 6 procent vem Kimi Räikkönen är, 5 procent vem Tove Jansson är och 4 procent känner Urho Kekkonen, Ville Valo och Johan Bäckman till namnet. Bäckman uppträder då och då i program som sprider propaganda på ryska tv. Endast 1 procent känner till president Alexander Stubb och statsminister Petteri Orpo och 2 procent före detta statsminister Sanna Marin vid namn. 60 procent känner inte till en enda finländare.

Bakgrund

Utrikesministeriet har låtit genomföra undersökningar om Finlandsbilden i Ryssland sedan 2017 åtminstone med två års mellanrum. Det här är den sjätte enkätundersökningen.

Enkäten som har genomförts av forskningsinstitutet Levada på beställning av Finlands ambassad i Moskva bygger på intervjuer på plats i 137 tätorter i 50 regioner på olika håll i Ryssland under tiden 25–31.7.2024. Undersökningen har besvarats av 1 603 ryssar över 18 år. Felmarginalen är 3,4 procent. Levada är ett oberoende forskningsinstitut som sedan 2016 har hört till det ryska justitieministeriets register över så kallade utländska agenter.

Sju procent säger att de besökt Finland åtminstone en gång. 28 procent skulle vilja besöka Finland någon gång. Bara 5 procent är villiga att permanent flytta till Finland om de får en möjlighet till det (19 procent år 2021).

Efter att Finland var tvunget att stänga generalkonsulatet i St. Petersburg 2023 har utrikesministeriet under de två senaste åren inte längre låtit göra separata undersökningar om Finlandsbilden i nordvästra Ryssland, men man har samlat in svar på riksomfattande enkäter. Av dessa enkätsvar framgår att på grund av invånarnas egna erfarenheter är Finland bättre känt i nordvästra Ryssland än annanstans, men invånarna förhåller sig till Finland ungefär på samma sätt som det övriga materialet visar.

En fil med resultaten av undersökningen har bifogats pressmeddelandet den 26 november 2024 klockan 16:30.