Hoppa till innehåll

Högkonjunkturen planar ut

finansministeriet
Utgivningsdatum 17.12.2018 11.04
Pressmeddelande

Den finländska ekonomin växer med 2,5 procent 2018 och 1,5 procent 2019 förutspår finansministeriet i sin ekonomiska översikt som publicerades den 17 december.

Den finländska ekonomin växer med 2,5 procent år 2018. Tillväxten avtar jämfört med fjolåret men är fortfarande snabb. Tillväxten inom världshandeln avtar till följd av allt flera handelshinder, vilket i sin tur bromsar upp både exporttillväxten och investeringsutsikterna. År 2019 beräknas den ekonomiska tillväxten avta till 1,5 procent. Den finländska ekonomin växer med 1,3 procent 2020 och med 1,1 procent 2021. Tillväxten blir mindre än en procent på medellång sikt, vilket är långsammare än den potentiella produktionstillväxten.

Den offentliga ekonomin förstärks av det goda konjunkturläget och åtgärderna som minskar på ökningen av utgifterna så att den närmar sig balansläget. Den offentliga skulden kommer också att minska i förhållande till bruttonationalprodukten (BKT) under de närmaste åren. Den offentliga ekonomin kommer emellertid att försvagas så småningom under början av 2020-talet i och med att tillväxten avtar och anpassningsåtgärderna upphör. 

”Den allra vassaste högkonjunkturen har avtagit och tillväxten återställs så småningom på en normal nivå. Vi behöver högre sysselsättning och tillväxt för att finansieringen av den offentliga ekonomin ska klara det ökande utgiftstrycket. De ekonomiska resurserna måste fås i effektivare användning”, konstaterar avdelningschefen, överdirektören Mikko Spolander.

Tillväxthastigheten avtar

Tillväxten avtar under de närmaste åren. Den finländska exporttillväxten avtar och investeringsvilligheten minskar i takt med den avtagande tillväxten inom världsekonomin och ökningen av hindren för internationell handel. Ökningen av investeringar dämpas också av att bostadsinvesteringarna minskar så att nivån där också närmar sig det normala. Stora investeringsprojekt kommer emellertid att kompensera för minskningen av investeringarna mot slutet av prognosperioden.

Den återhållsamma löneutvecklingen bidrar trots den avtagande tillväxten till att upprätthålla efterfrågan på arbetskraft. Till följd av det tämligen stora antalet arbetslösa och dolt arbetslösa samt de åtgärder som ökar utbudet på arbetskraft har arbetskraftsutbudet inte ännu begränsat sysselsättningstillväxten och den ekonomiska tillväxten när det gäller ekonomin som helhet. Sysselsättningsgraden stiger till 73,3 procent och arbetslöshetsgraden sjunker till 6,6 procent år 2021.

Tillväxten inom världshandeln avtar

Det allra snabbaste tillväxtskedet inom världshandeln har passerats och tillväxten kommer att avta under de närmaste åren. Tillväxten inom världsekonomin bromsas förutom av den sedvanliga konjunkturcykeln även av att handelskonflikterna mellan de största ekonomierna realiserats åtminstone till en del. Tillväxten inom världshandeln avtar på grund av handelshindren snabbt till 3½ procent mot slutet av prognosperioden.

Euroområdets utsikter har försvagats under innevarande år. Industrins förtroende för den ekonomiska utvecklingen har försvagats särskilt. Förenta staternas ekonomi är fortfarande i gott skick, men tillväxten kommer att avta och närma sig den potentiella tillväxten mot slutet av prognosperioden.

Den offentliga ekonomin har ett betydande hållbarhetsunderskott

Det goda konjunkturläget och åtgärderna som dämpar utgiftsökningen stärker de offentliga finanserna. Den offentliga ekonomin som ännu för några år sedan hade ett betydande underskott kommer att vara nära balans vid decennieskiftet. Den offentliga ekonomins skuld kommer att sjunka i förhållande till BNP under de närmaste åren.

Den offentliga ekonomin kommer emellertid att försvagas så småningom under början av 2020-talet i och med att tillväxten avtar och  de årliga anpassningsåtgärder som genomförts under innevarande valperiod upphör. De offentliga finanserna försvagas av befolkningsåldrandet som utökar pensions-, hälso- och omsorgsutgifterna.

Eftersom de åldersbundna utgifterna ökar och tillväxten förblir svag uppstår det på längre sikt en obalans mellan utgifterna och inkomsterna inom den offentliga ekonomin, dvs. ett underskott, som kommer att uppgå till nästan 4 procent i förhållande till BNP. Det uppskattade underskottet utökas bland annat av Statistikcentralens nya befolkningsprognos som utsträcker sig längre, samt dess förväntningar om nativiteten och invandringen som var lägre än tidigare.

Riskerna med långsam tillväxt har accentuerats

En central risk som överskuggar världsekonomin och -handeln är att handelskonflikterna tillspetsas ytterligare. För Europas del gäller de viktigaste riskerna riktningen för Italiens finanspolitik och osäkerhetsfaktorerna i anslutning till brexit. De geopolitiska spänningarna är fortfarande höga och kan till exempel leda till oväntade förhöjningar av oljepriset.

Handelshindren och ökningen av dem skulle även bromsa upp exporttillväxten i Finland. Kina och Förenta staterna är tack vare de globala värdekedjorna mycket viktigare handelsparter för Finland än vad som antyds av blotta utrikeshandelsstatistiken. Om handelshindren kvarstår kan den finländska exporten försvagas mera än vad som föranleds av förändringarna i exportefterfrågan.

Ekonomisk översikt, vintern 2018 (på finska)

Presentationsmaterial från pressmötet (på finska)

Ytterligare information:

Mikko Spolander, överdirektör, tfn 02955 30006, mikko.spolander(at)vm.fi
Jukka Railavo, finansråd, tfn 02955 30540, jukka.railavo(at)vm.fi (realekonomin)
Marja Paavonen, finansråd, tfn 0295 530 187, marja.paavonen(at)vm.fi (de offentliga finanserna)