Genomlagen tryggar användningen av data i Finland

Social- och hälsovårdsministeriet har gått igenom de utlåtanden som inkommit om bedömningspromemorian från arbetsgruppen för genomcentret. Sammanlagt inkom 50 utlåtanden inom den utsatta tiden fram till den 12 mars 2018.

I regel fick arbetsgruppen för genomcentrets förslag om stiftande av en genomlag och därigenom grundande av ett genomcenter och en genomdatabas stöd i responsen. I responsen berömdes den öppna beredningen som beaktade intressentgrupperna och önskemål framfördes om att öppenheten ska fortsätta i beredningen av genomlagen.

I den bedömningspromemoria som varit ute på remiss framläggs arbetsgruppens centrala förslag till genomlag och grundande av ett genomcenter. Arbetsgruppen föreslår att genomcentret ska byggas upp med hjälp av den kunskap, expertis, det material och de strukturer som redan finns. Centrets viktigaste myndighetsuppgift ska vara att skapa, upprätthålla och förvalta genomdatabasen och tillhandahålla expertrådgivning om tolkning och användning av genominformation inom hälso- och sjukvården.

Genominformationen ska behandlas och förvaras i en datasäker miljö i enlighet med Finlands lagstiftning. Genominformationen ska sparas i en genomdatabas i enlighet med principerna i EU:s allmänna dataskyddsförordning, vilket innebär att informationen bara kan användas under övervakade förhållanden och med stöd av förordningens grunder för behandling.

Genom att spara och tolka genominformation på ett enhetligt sätt främjas utnyttjandet av genetisk information inom hälso- och sjukvården, forskningen och innovationsverksamhet inom hälsobranschen.

Medborgarnas datasäkerhet ska tryggas

Utlåtandena gav brett stöd till förslaget att genomcentrets myndighetsuppgift ska vara att upprätthålla genomdatabasen. I regel ansågs även lösningen med en centraliserad lagring av databasen vara bra. I utlåtandena kritiserade man att alternativa lösningar för den centraliserade lösningen inte hade granskats i tillräcklig utsträckning i bedömningspromemorian. I utlåtandena betonade man att medborgarnas datasäkerhet och genominformationens goda kvalitet ska tryggas i den fortsatta beredningen.

I utlåtandena bedömde man att en referensdatabas som beskriver genomcentrets genominformation på befolkningsnivå skulle snabba på den medicinska forskningen, eftersom  genominformationen skulle vara sparad på ett högklassigt och kontrollerat sätt på ett datasäkert ställe. I synnerhet en referensdatabas ansågs öka intresset för Finland som en intressant forskningssamarbetspartner inom genetik, farmakogenetik och inom närområdet.

Hanteringen av genominformation och kombinationen av den och andra hälsouppgifter är en viktig fråga för uppfyllandet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt hälso- och sjukvårdens och FoU-verksamhetens framtid. Genom genomlagen stöder Finland möjligheterna till internationellt samarbete genom att samtidigt stärka individernas rättigheter och säkerställa att informationen används i enlighet med Finlands lagstiftning.

- Finlands beslut att stifta en egen genomlag har väckt förundran internationellt. Finlands styrka ligger i att vi genom lagen tryggar användningen och övervakningen av uppgifter i Finland. Av responsen framgick det att det finns motiveringar till att stifta en genomlag, säger specialsakkunnig Sandra Liede.

Beredningen av genomlagen styrs av EU:s allmänna dataskyddsförordning. I responsen efterlystes specificeringar av hur dataskyddsförordningen och lagen om sekundär användning av social- och hälsovårdsuppgifter som behandlas av riksdagen inverkar på de olika användningsändamålen för genominformation. Utlåtandena efterlyste även information om den aktuella reformen av biobankslagen.

Patienten får bättre vård

En mer omfattande användning av genominformation inom hälso- och sjukvården kan enligt utlåtandena märkas genom att patienten får bättre vård. Det ansågs viktigt att utnyttjandet av genominformation är jämlikt och det ska inte få ställa individer i olikvärdig ställning på grund av bostadsort, egendom eller hälsotillstånd.

I utlåtandena betonades viljan att garantera individer stark självbestämmanderätt genom genomlagen. När det kommer till individers självbestämmanderätt ansågs det bra att samtycke krävs för utvecklings- och innovationsverksamhet.

I utlåtandena hoppades man att människor ska ha möjlighet att förbjuda och begränsa användningen av genominformation. Dessutom ska det göras en anteckning i genomdatabasen om att genominformation har använts så att de som vill kan kontrollera användningsändamålen för information om sig själva.

- Individens rättigheter följer de internationella avtal som är direkt bindande för Finland och EU:s dataskyddsförordning. I den fortsatta beredningen av genomlagen bedöms även säkra alternativ för att människor ska kunna använda information om sig själva för att främja hälsan, säger Liede.

I utlåtandena betonades det att människor ska garanteras rätt att inte känna till sekundärfynd som gäller dem själva. Nära släktingar ska också garanteras möjlighet att inte känna till sina egna sjukdomsrisker.

Avgränsningen av genomlagen, som utesluter användning av genomcentrets uppgifter i lagövervakning, brottsutredningar och försäkringsverksamhet, ansågs vara bra.

Tjänstemannaberedningen av genomlagen beaktar responsen när den fortsätter. Ett utkast till regeringsproposition skickas på remiss våren 2018. Det är meningen att förslaget ska överlämnas till riksdagen hösten 2018.

Ett sammandrag av utlåtandena om bedömningspromemorian från arbetsgruppen för genomcentret finns i sin helhet här.

Ytterligare information

specialsakkunnig Sandra Liede, SHM, tfn 029 516 3633