Kommunikationsministeriets förordning om förändring av kommunikationsministeriets arbetsordning

Mål och resultat

Syftet med förslaget är att göra vissa prioriterade områden i ministeriets verksamhet som utvecklas synligare också i organisationens struktur. Dessutom förtydligas ärenden som gäller tjänstledighet.

I stället för den tidigare förvaltningsenheten inrättas en personalutvecklingsenhet och i stället för den tidigare enheten för ekonomisk utveckling en ekonomi- och förvaltningsenhet. Vid avdelningen för koncernstyrning inrättas två nya enheter: beredskapsenheten och enheten för konsekvensbedömning och utveckling. I stället för de två nuvarande enheterna vid avdelningen för tjänsteproduktion inrättas tre nya enheter: en marknadsenhet, en transport- och kompetensenhet samt en konsumenttjänstenhet.

Det föreslås att 44 § i kommunikationsministeriets arbetsordning ändras så att tjänstledighet som beviljats en tjänsteman avbryts eller återkallas av kanslichefen på tjänstemannens begäran och att tjänstledighet som beviljats kanslichefen avbryts eller återkallas av ministern på kanslichefens begäran. Dessutom föreslås det att 45 § i arbetsordningen ändras så att avdelningschefens behörighet utökas att utöver enhetsdirektören också ge förordnande om tjänsteresor för andra som är direkt underställda honom eller henne.

Utgångspunkter

Kommunikationsministeriets mål är att genom organisationsreformen utveckla verksamheten, förtydliga och effektivisera ministeriets strukturer och främja bättre ledarskap. Ministeriets struktur är till sin avdelningsindelning i sig fungerande och styr verksamheten till rätt beslutsfattande. Bakgrunden till den föreslagna ändringen av förordningen är dock målet att även i organisationens strukturer bättre än tidigare svara mot den ständiga omvälvningen i omvärlden. Olika megatrender, såsom den globala ekonomin, urbaniseringen, digitaliseringen och klimatförändringen, märks i allt beslutsfattande vid ministeriet. Dessutom har informationsbaserat beslutsfattande och informationsledning fått central roll i arbetet. Detta har redan blivit starkt känt i ministeriets koncernstrategi. Beslutsfattandet ska grunda sig på en mer strategisk och långsiktig vision. Tillgången till information garanterar inte i sig en god användning av den, utan utmaningen består i att analysera, välja, kombinera och utnyttja information samt att utveckla de metoder och den kompetens som behövs för detta. Bakom den föreslagna ändringen av förordningen ligger således också vidareutveckling av en kunskapsbas av hög kvalitet, så att man i rätt tid vidtar de åtgärder som behövs för att svara på framtida utmaningar.