Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om djurvälfärd och till lag om ändring av 17 § i lagen om medicinsk behandling av djur

Mål och resultat

I proposition föreslås det att 126 § i lagen om djurvälfärd (693/2023) upphävs och att 17 § i lagen om medicinsk behandling av djur (387/2014) ändras.

Det föreslås att den bestämmelse i lagen om djurvälfärd som från och med den 1 januari 2035 förbjuder kirurgisk kastrering av svin som hålls som produktionsdjur upphävs.

Lagen om medicinsk behandling av djur föreslås bli ändrad så att den veterinär som i huvudsak ansvarar för veterinärvården på en djurhållningsplats får överlåta ett injicerbart bedövningsmedel för kirurgisk kastrering av grisar också till gårdar som inte har anslutit sig till ett riksomfattande djurhälsovårdsprogram. Ett villkor för överlåtelse är att gården har en plan för medicinsk behandling. Till gårdar som har anslutit sig till ett riksomfattande djurhälsovårdsprogram är det även för närvarande tillåtet att överlåta ett injicerbart bedövningsmedel inom den nuvarande lagstiftningen.

Utgångspunkter

Lagen om djurvälfärd trädde i kraft den 1 januari 2024. I 126 § förbjuds kirurgisk kastrering av svin som hålls som produktionsdjur från och med ingången av 2035. Förbudet fogades till välfärdslagen först efter remissbehandlingen efter en separat utredning.

Jord- och skogsbruksministeriet tillsatte en arbetsgrupp för att bereda avskaffandet av kirurgisk kastrering av grisar redan innan välfärdslagen trädde i kraft. I samband med arbetsgruppens arbete framgick det närmare vilka konsekvenser och kostnader för näringen som särskilt gäller köttindustrin. Enligt köttindustrins uppskattning uppgår merkostnaderna till 350 miljoner euro under de följande tio åren. Stora strukturella förändringar bör göras i slakterierna. Användningen av fullgaltar som livsmedel förutsätter också att metoden för identifiering av galtlukt utvecklas. Industrin lyfte också fram att exporten av svinkött till exempel till Asien och Förenta staterna försvåras på grund av förbudet mot kastrering.

Under beredningen av välfärdslagen framskred totalreformen av EU:s lagstiftning om djurens välbefinnande och bland annat bereddes ny lagstiftning om svinhållning. Finlands mål var att under övergångsperioden få ett förbud mot kirurgisk kastrering också i lagstiftningen på EU-nivå. Enligt den nuvarande Europeiska kommissionens, som utnämndes 2024, arbetsprogram har tyngdpunkten i reformerna av EU:s djurskyddslagstiftning förändrats klart. För närvarande vet man inte om den nuvarande Europeiska kommissionen kommer att lägga fram nya förslag till lagstiftning om djurs välbefinnande under sin mandatperiod.

Ett ensidigt kirurgiskt kastreringsförbud i Finland kan avsevärt försämra lönsamheten för den inhemska svinköttsproduktionen, om konsumenterna i allt högre grad övergår till att köpa utländskt svinkött eller andra ersättande produkter i stället för inhemskt svinkött. Detta kan ha en negativ inverkan på Finlands livsmedelstrygghet och försörjningsberedskap.

Finland kommer dock även i fortsättningen aktivt att arbeta för att det kirurgiska kastreringsförbudet för grisar ska bli en gemensam lösning på EU-lagstiftningsnivå.