Regeringens proposition med förslag till ändring av 12 § i språkkunskapslagen

Mål och resultat

Syftet med propositionen är att främja jämlikheten mellan finsk- och svenskspråkiga personer när de söker till statliga tjänster. Målet är att minska hindren för i synnerhet svenskspråkiga att söka sig till statsförvaltningen, eftersom de enligt förslaget avgiftsfritt ska kunna avlägga en examen som visar utmärkta kunskaper i finska, vilket i regel är ett behörighetsvillkor för tjänster inom statsförvaltningen, om personen inte kan påvisa sådana kunskaper genom studier som denna har avlagt på finska.

Sammandrag

Enligt statsminister Orpos regerings regeringsprogrammet ska regeringen införa avgiftsfrihet för de språkexamina som bevisar kunskaper i finska och svenska och som utgör ett krav för statsförvaltningens personal. I propositionen föreslås det att språkexamen för statsförvaltningen som påvisar utmärkta kunskaper i finska eller i svenska under vissa förutsättningar ska kunna avläggas avgiftsfritt.

Utgångspunkter

I nationalspråkstrategin, som godkändes som statsrådets principbeslut i december 2021, nämns att administrativa reformer har lett till att finska har blivit det dominerande språket inom de flesta statliga myndigheter. Detta är en av faktorerna som har bidragit till att kunskaperna i svenska inom förvaltningen har försämrats. Reformerna har lett till en situation där behörighetskravet för tjänster i regel är utmärkta kunskaper i finska och nöjaktiga kunskaper i svenska. Personer som fått sin utbildning på svenska måste när de söker offentliga tjänster styrka sina kunskaper i finska genom en separat examen som kostar 514 euro. På personer med finskspråkig utbildning ställs inget motsvarande krav om att avlägga en separat språkexamen, eftersom de kan styrka de i statsförvaltningen behövliga nöjaktiga kunskaperna i svenska genom sina universitetsstudier. Kravet på att avlägga en separat examen, samt examens svårighetsgrad och kostnad för den, försätter finskspråkiga och svenskspråkiga i en ojämlik ställning. Detta kan leda till att personer som har svenska som modersmål inte söker sig till den offentliga förvaltningens tjänster. En särskild risk är att avläggande av språkexamen utgör ett hinder för unga svenskspråkiga personer i början av karriären att söka sig till statsförvaltningen.