Utveckling av bedömningen av konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna

Mål och resultat

Målet med projektet är att förbättra bedömningen av konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna i lagberedningen och att öka lagberedarnas medvetenhet om bedömningen av konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. I projektet utarbetas en handbok till stöd för bedömningen av konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna och utvecklas utbildningen för lagberedare i fråga om grundläggande och mänskliga rättigheter. Dessutom kartlägger projektet hur samarbetet och informationsutbytet kring bedömningarna av konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna kunde utvecklas i statsrådet.

Sammandrag

Inom projektet utvecklas bedömningen av konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna i statsrådet bland annat genom anvisningar och utbildning i dessa frågor.

Utgångspunkter

Enligt 22 § i grundlagen ska det allmänna se till att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses. Lagstiftningen är ett centralt verktyg för att fullgöra skyldigheten att trygga de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Enligt anvisningarna för utarbetande av regeringspropositioner (2019) ska de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna behandlas i regeringspropositionerna både i motiveringen till lagstiftningsordningen och i avsnittet om konsekvensbedömning, om propositionen inverkar på tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Under de senaste åren har bland annat rådet för bedömning av lagstiftningen och justitiekanslern i statsrådet betonat att lagberedningsprocessen bör fästa större vikt vid lagförslagens konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna.

Enligt statsminister Sanna Marins regeringsprogram ska lagberedarnas kunskaper om de grundläggande och de mänskliga rättigheterna stärkas på ett målmedvetet sätt. Stödet över ministeriegränserna ska ökas så att det på ett djupgående sätt blir möjligt att bedöma lagarnas konsekvenser också för människors försörjning, miljön, jämställdheten, de mänskliga rättigheterna och företagens verksamhetsförutsättningar. I regeringsprogrammet konstateras att grundlagens ställning och den oberoende grundlagstolkningen respekteras och stärks, samtidigt som bedömningen av lagförslagens grundlagsenlighet och konsekvenser effektiviseras och utvidgas.

Som en del av statsrådets handlingsplan för de grundläggande och de mänskliga rättigheterna 2020–2023 (statsrådets principbeslut, godkändes den 23 juni 2021) stärks lagberedarnas kompetens i grundläggande och mänskliga rättigheter och ökas stödet för bedömning av lagförslagens konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Enligt handlingsplanen ska bedömningen av konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna stärkas som ett led i utvecklandet av statsrådets lagberedning, bland annat genom anvisningar och utbildning för lagberedarna samt genom att myndighetssamarbetet i anslutning till bedömningen av konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna stärks.

Också i statsrådets redogörelse om politiken för de mänskliga rättigheterna (2021) förbinder sig statsrådet att i all myndighetsverksamhet främja en systematisk bedömning av konsekvenserna för de grundläggande och mänskliga rättigheterna. Bedömningen ska också utvecklas.