Nationell handlingsplan för grundläggande och mänskliga rättigheter 2020-2023

Mål och resultat

Syftet med handlingsplanen är att främja det allmännas skyldighet i 22 § i grundlagen att trygga de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna. Som en del av handlingsplanet har man utvecklat indikatorer för grundläggande och mänskliga rättigheter. Indikatorerna stöder ett kunskapsbaserat beslutsfattande i ärenden som rör grundläggande och mänskliga rättigheter. Avsikten är att indikatorerna ska kunna användas för att följa upp tillgodoseendet av grundläggande och mänskliga rättigheter både på kort och på lång sikt och att de granskningar som baserar sig på indikatorerna ska kunna upprepas med bestämda intervaller. Indikatorerna kan också användas som ett stöd vid bedömningar av konsekvenser för de grundläggande och mänskliga rättigheterna.

Den genomgående principen i indikatormodellen för de grundläggande och mänskliga rättigheterna är likabehandling. Uppföljningsobjekten och indikatorerna för dem har grupperats i följande nio livsområden:
- personlig frihet och integritet samt rätten till liv
- rättssäkerhet och god förvaltning
- privatliv och familjeliv
- yttrandefrihet och rätt att framföra åsikter samt religionsfrihet och rätt att ge uttryck för sin övertygelse
- språk och kultur
- delaktighet och möjlighet att påverka
- försörjning samt arbete under anständiga villkor
- kultur och utbildning
- hälsa, välbefinnande och miljön

Indikatorerna har utarbetats i en öppen och interaktiv beredningsprocess. De slutliga valen baserar sig bland annat på rekommendationer från de internationella tillsynsorganen, laglighetsövervakarnas iakttagelser, grundlagsutskottets ställningstaganden samt på de frågor som lyfts fram vid höranden och i expertarbetsgruppens diskussioner.

I regeringsprogrammet har projektet anvisats en årlig finansiering på 100 000 euro för hela regeringsperioden. Finansieringen är avsedd för behövliga anskaffningar i anknytning till informationsinsamlingen och analysen, för publikationen om ramarna för indikatorerna och uppdatering av den samt för andra eventuella utbildningar, informationsmaterial och projektkostnader. När det gäller personalresurserna ska projektet beredas som ett tjänsteuppdrag.

Handlingsplanen har utarbetats genom ett omfattande samarbete mellan olika ministerier och genom att höra intressegrupper. Statsrådets nätverk för grundläggande och mänskliga rättigheter, som bildades i februari 2020 för dess tredje period, har styrt beredningen av handlingsplanen. Nätverket består av representanter från samtliga ministerier, Justitiekanslersämbetet, riksdagens justitieombudsmans kansli och Människorättscentret. För det konkreta beredningsarbetet har ansvarat en sakkunniggrupp som tillsattes av justitieministeriet i februari 2020, som utöver justitieministeriet består av representanter från utrikesministeriet, diskrimineringsombudsmannens byrå, Människorättscentret och Institutet för hälsa och välfärd.

Sammandrag

Projektet går ut på att utarbeta den tredje nationella handlingsplanen för grundläggande och mänskliga rättigheter och säkerställa att verkställandet och uppföljningen sker effektivt. Handlingsplanen innehåller åtgärder för att utveckla strukturer för grundläggande och mänskliga rättigheter genom att förbättra uppföljningen av hur rättigheterna tillgodoses i Finland.

Utgångspunkter

Riksdagens grundlagsutskott och de nationella tillsynsorganen har betonat behovet att utveckla den nationella uppföljningen av de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna samt insamlingen av uppgifter om dem. Detsamma framgår av de tidigare handlingsprogrammen och de oberoende utvärderingarna av dem. Grundlagsutskottet har dessutom ansett det vara nödvändigt att utarbeta en handlingsplan för varje regeringsperiod.

Att föra en politik som baserar sig på fakta är ett av de löften som statsminister Sanna Marins regering har förbundit sig till för att reformera politiken.