Fakta mot hat

Mål och resultat

Målet med projektet är att effektivisera arbetet mot hatbrott och hatretorik. Avsikten är att utveckla bl.a. datainsamlingen och rapporteringen som gäller hatbrott samt det lokala samarbetet i dessa frågor. Projektet samordnas av justitieministeriet och andra parter i projektet är inrikesministeriet, Polisyrkeshögskolan, Anti-Racist Forum ry, Centre for Peace Studies och INAR.

Projektet har indelats i fyra (4) delar.

1) Utveckling av rapporteringen om hatbrott: I delen testas OSSE:s verktyg för rapportering av hat-brott i Finland, Kroatien och Irland. Därtill utvecklas förfarandena för att hänvisa offer för hatbrott till stödtjänster och polisen.

2) Utveckling av det lokala samarbetet: I delen förbättras olika aktörers beredskap att bekämpa hat-brott och hatretorik på lokal nivå. Den lokala polisens arbete utvecklas genom att testa olika förfa-randen för att förbättra förtroendet både mellan olika befolkningsgrupper och mellan polisen och minoritetsgrupperna. Åtgärderna stödjer genomförandet av polisens förebyggande strategi på lokal nivå. Man vill också öka medvetenheten om hatbrott samt om kanalerna för att rapportera dem bland lokalpolitiker, sexuella minoriteter, könsminoriteter och personer med funktionsnedsättning.

3 § Utveckling av uppföljningen av hatbrott: I delen pilottestas ett system för uppföljning av hatbrott inom åklagarväsendet och i domstolarna. Det utvecklas också indikatorer för uppföljning av hatbrott. Dessutom testas nya verktyg för målinriktad uppföljning av hatretorik som förekommer på webben.

4) Internationellt samarbete: Delen syftar till att utbyta erfarenheter på EU-nivå och dela god praxis i fråga om arbetet mot hatretorik och hatbrott.

Projektet har fått finansiering från EU-kommissionens program Rights, Equality and Citizenship (REC).

Sammandrag

Projektet Fakta mot hat syftar till att effektivisera arbetet mot hatbrott och hatretorik. I projektet utvecklas förfaranden för att samla in information om hatbrott och hatretorik samt det lokala sam-arbetet i dessa frågor. Därtill produceras material till stöd för arbetet mot hatbrott och hatretorik.

Utgångspunkter

Hatretorik och hatbrott är fortfarande ett samhälleligt problem trots att många åtgärder redan har vidtagits för att identifiera, förebygga och ingripa i dem. Hatretorik har fått nya former, såsom så kallade trakasserikampanjer, som riktar sig mot yrkespersoner inom olika branscher.

Många internationella instanser som övervakar människorättssituationen har fäst uppmärksamhet vid ökad rasism och diskriminering, och uppmanat Finland att effektivisera sina åtgärder.

Enligt utredningen som uppföljningsgruppen för diskriminering gav ut 2016 är risken att råka ut för hatretorik och trakasserier störst på gator, parkeringsplatser, parker och andra offentliga platser. Det näst vanligaste stället att råka ut för hatretorik är på internet, särskilt på offentliga diskussions-forum och i sociala medier.

Många åtgärder för att stärka arbetet mot hatbrott och hatretorik har redan vidtagits och pågår som bäst. Till exempel i regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering ingår många åt-gärder mot hatbrott och hatretorik, såsom att vidta förvaltningsövergripande åtgärder för att ingripa i systematiska trakasserier, hot eller trakasserikampanjer, främja uppföljningen av läget kring dis-kriminering och hatbrott och utarbeta ett handlingsprogram mot rasism och diskriminering.