Beredningsgruppen för utveckling av finansieringsmodellen för välfärdsområdena

Mål och resultat

Arbetsgruppen har särskilt till uppgift att
- bereda de ändringar i justeringen av finansieringen i efterhand som anges i regeringsprogrammet. Målet är att en regeringsproposition om detta ska kunna lämnas till riksdagen under vårsessionen 2024 så att lagändringarna träder i kraft under 2024.
- bereda ändringar som gäller behovsfaktorer och andra omgivningsfaktorer i finansieringsmodellen samt hyte-koefficienten. Målet är att regeringens proposition till denna del ska kunna lämnas till riksdagen i början av våren 2025 så att riksdagen hinner behandla propositionen före sommaruppehållet 2025 och lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2026.
- bereda sparåtgärder i enlighet med regeringens mål att dämpa kostnadsökningen för att genomföra bilaga B till regeringsprogrammet. Regeringen ska bereda de åtgärder som behövs under 2025 så att regeringens proposition om dem behandlas i riksdagen senast våren 2026 och ändringarna träder i kraft den 1 januari 2027.
- bereda andra eventuella ändringsbehov enligt regeringsprogrammet som hänför sig till välfärdsområdenas finansiering med allmän täckning.

Utgångspunkter

Enligt regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering strävar regeringen efter att dämpa kostnadsökningen i välfärdsområdena för att säkerställa den finansiella hållbarheten hos tjänsterna i välfärdssamhället. Regeringen förbinder sig till målet att kostnadsökningen ska dämpas med 1,4 miljarder euro fram till 2027 jämfört med basscenariot för de offentliga finanserna 2023 och med sammanlagt 3 miljarder euro fram till 2031 med beaktande av medborgarnas grundlagsenliga rättigheter. I finansieringsmodellen för välfärdsområdena görs ändringar som motsvarar detta mål att stävja kostnaderna.

De strukturella ändringar som syftar till att välfärdsområdenas finansieringsmodell ska vara sporrande och styrande görs på ett kontrollerat och förutsägbart sätt. Därför behåller regeringen finansieringsmodellen för välfärdsområdena oförändrad 2023–2025.

Enligt regeringsprogrammet ska den justering i efterhand av de faktiska kostnaderna som görs på riksnivå för att öka finansieringsmodellens sporrande effekt beräknas stegvis genom att välfärdsområdenas s.k. självrisk läggs till modellen. Till exempel i fråga om finansieringen för 2026 görs efterhandsjusteringen på basis av de faktiska kostnaderna för 2024 till 95 procent och därefter till 90 procent år 2027, till 80 procent år 2028 och från och med år 2029 till 70 procent. Självriskandelen preciseras vid den fortsatta beredningen. Tilläggsfinansiering som beviljats enskilda områden beaktas i fortsättningen inte i den efterhandskontroll som görs på riksnivå.

Enligt regeringsprogrammet inleds arbetet med att utveckla finansieringsmodellen för välfärdsområdena i syfte att trygga finansieringsbasen för social- och hälsovårdstjänsterna, förbättra modellens sporrande effekt och stödja kostnadskontrollen. Utifrån den övergripande granskningen fattas beslut om finansieringsmodellen 2025.

För att trygga systemets stabilitet och förutsägbarhet håller man fast vid den nuvarande grundläggande lösningen (behovsfaktorer, invånarantal, övriga faktorer, räddningsväsendets andel). Behovsgrunden förblir den huvudsakliga lösningen och den utvecklas utifrån forskning. Vikten av andra faktorer granskas. Samtidigt utreds utvecklandet av modellen så att den i högre grad än för närvarande beaktar särdragen i olika regioner bl.a. i befolkningsstrukturen och sociala problem samt användningen av tjänster för hela befolkningens del, inte bara för dem som använder offentliga tjänster (t.ex. diagnosuppgifter om företagshälsa). Dessutom ökas vikten av koefficienten för främjande av hälsa och välfärd (hyte) jämfört med nuläget. Vid beredningen bedöms konsekvenserna av ändringarna som en helhet och områdesvis och säkerställs att invånarnas basservice och språkliga rättigheter tryggas.

I samband med granskningen av finansieringsmodellen utreds hur väl de lösningar i övergångsskedet som hänför sig till förvaltningsändringen fungerar.

Regeringens mål för att stävja kostnadsökningen i välfärdsområdena förutsätter också ändringar i finansieringsmodellen för välfärdsområdena, vilka stärker de offentliga finanserna i enlighet med bilaga B till regeringsprogrammet från och med 2027.