Rådet för bedömning av lagstiftningen 2022-2025

Mål och resultat

Rådet för bedömning av lagstiftningen har till uppgift att ge utlåtanden om utkast till regeringens propositioner och om konsekvensbedömningarna i dem. Rådet gör inte konsekvensbedömningar, utan granskar redan utförda bedömningar och ger förslag på hur de kunde förbättras.

Rådet har en helhetsbetonad syn på bedömningarna, vilket innebär att det i sina utlåtanden tar hänsyn till ekonomiska konsekvenser, konsekvenser för myndigheterna och miljön samt övriga samhälleliga konsekvenser.

Rådet för bedömning av lagstiftningen kan också ta initiativ till att utveckla lagberedningens kvalitet. När författningarna har trätt i kraft kan rådet bedöma om konsekvenserna av lagstiftningen har utfallit som väntat. Rådet ska årligen lämna en rapport om sin verksamhet.

Utgångspunkter

Statsrådets förordning om rådet för bedömning av lagstiftningen (1735/2015) trädde i kraft i början av februari 2016. Rådet har till uppgift att bedöma konsekvensbedömningarna i utkasten till regeringens propositioner. Rådet arbetar självständigt och har en oberoende roll. Administrativt sett finns rådet i anslutning till statsrådets kansli.

Rådet har en ordförande, två vice ordförande och högst sex andra medlemmar. Statsrådet förordnar rådets ordförande och övriga medlemmar för tre år åt gången. I rådet ska det finnas sakkunskap om både lagberedningen och de olika konsekvenskategorierna. Rådet väljer två vice ordförande bland sina medlemmar. Statsrådets kansli utnämner rådets sekreterare och eventuella permanenta sakkunniga.