Sök

12.6.2026 | Vid sitt möte i Luxemburg den 12 juni 2026 antog Ekofinrådet en allmän riktlinje om ett förslag som ska stärka EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) genom att utvidga dess tillämpningsområde till nya vidareförädlade produkter och införa åtgärder som förhindrar att mekanismen kringgås.

27.2.2026 | På agendan för EU-ministerutskottets möte fredagen den 27 februari stod EU:s försvar och gränssäkerhet, den fleråriga budgetramen och gränsjusteringsmekanismen för koldioxid.

17.10.2025 | Europeiska unionens råd godkände i slutet av september en ändring av förordningensom gör det lättare och mer kostnadseffekt ivt att följa EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM). Syftet med ändringarna var att minska den administrativa börda och de kostnader som mekanismen orsakar för företagen, i synnerhet små och medelstora företag.

26.9.2025 | På agendan för EU-ministerutskottets möte fredagen den 26 september stod handelsförbindelserna mellan EU och Förenta staterna, utvecklandet av den europeiska gräns- och kustbevakningen, reformen av gränsjusteringsmekanismen för koldioxid samt frågor som ska behandlas i konkurrenskraftsrådet nästa vecka.

27.6.2025 | Statsrådet utfärdade den 27 juni 2025 två förordningar där det föreskrivs om detaljerna i genomförandet av flexibilitetsmekanismen för distributionsskyldigheten och där bestämmelserna om ansvarsfördelningssektorn sätts i kraft utöver markanvändningssektorn.

11.3.2025 | EU:s konkurrenskraftsråd (industripolitik, inre marknaden) sammanträder i Bryssel den 12 mars 2025. Näringsminister Wille Rydman företräder Finland vid mötet.

24.1.2023 | Syftet med EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränserna är att förhindra koldioxidläckage, det vill säga att utsläppen av växthusgaser överförs till produktionen utanför unionen, och uppmuntrar samtidigt tillverkare utanför EU att minska sina utsläpp. Arbets- och näringsministeriet har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att bereda det nationella genomförandet av mekanism för koldioxidjustering vid gränserna.

28.8.2023 | För förvaltningsområdet föreslår arbets- och näringsministeriet anslag på sammanlagt 4,4 miljarder euro för 2024, vilket är 448 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2023.

4.12.2023 | För att Finland ska lyckas i den gröna omställningen krävs en effektivare prissättning och reglering av koldioxidutsläppen, främjande av konkurrens inom branscherna för grön teknik och en långsiktig investeringsstrategi. Enligt en färsk undersökning måste Finland också delta i det internationella samarbetet för att förhindra koldioxidläckage och se till att det i framtiden finns tillräckligt med kompetent grön arbetskraft.

20.4.2023 | Europaparlamentet godkände den 18 april 2023 förhandlingsresultaten av de fem lagstiftningsförslagen i klimatpaketet Fit for 55. Parlamentet, kommissionen och rådet som företräder EU:s medlemsstater nådde en preliminär överenskommelse om resultaten i slutet av 2022. EU:s klimatpaket har siktet inställt på att senast 2030 minska växthusgasutsläppen i EU med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivå.

29.9.2023 | Genomförandet av EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) inleds den 1 oktober. CBAM är ett nytt verktyg inom EU-politiken där det på basis av utsläpp påförs en lika stor avgift för vissa produkter från länder utanför EU som den som till följd av EU:s utsläppshandel påförs motsvarande produkter som tillverkats inom EU.

5.8.2022 | För arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslås anslag på sammanlagt 3,78 miljarder euro för 2023, vilket är 236 miljoner euro mer än i den ordinarie budgeten för 2022. Till arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde riktas i anslutning till genomförandet av EU:s facilitet för återhämtning och resiliens anslag på sammanlagt 346,13 miljoner euro och en fullmakt på 101,5 miljoner euro.

31.3.2022 | För industri som förbrukar mycket el föreslås ett stöd för att ersätta de indirekta kostnader för utsläppshandeln som ingår i elpriset. Regeringen lämnade en proposition med förslag till lag om stödet till riksdagen den 31 mars 2022. Lagen avses träda i kraft sommaren 2022.

22.4.2022 | Arbets- och näringsministeriet begär utlåtanden om utkastet till statsrådets förordning om elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin. Regeringen överlämnade förslaget till lagen om elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin till riksdagen i slutet av mars, och närmare bestämmelser om lagens genomförande utfärdas senare.

1.9.2022 | Genom åtgärder inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde stöds ekonomisk tillväxt, som är socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. De viktigaste målsättningarna är att trygga en förutsebar investeringsmiljö, att utnyttja arbetskraften på ett optimalt sätt, att främja produktiviteten, stödja investeringar i ren teknik och stärka självförsörjningen i fråga om energi.

8.7.2022 | Den energiintensiva industrin, dvs. industrin som använder mycket energi, kan beviljas elektrifieringsstöd åren 2022−2026. I statsrådets förordning fastställs praxis i fråga om elektrifieringsstöd. Företag inom de sektorer som är berättigade till stöd ska ansöka om stödet före utgången av september 2022.

11.3.2022 | Finansminister Annika Saarikko representerar Finland den 14 - 15 mars då EU- och euroländernas finansministrar sammanträder.

16.3.2022 | EU-ländernas finansministrar nådde tisdagen den 15 mars en överenskommelse i rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) om att inrätta en gränsjusteringsmekanism för koldioxid. Finansminister Annika Saarikko representerade Finland vid mötet i Bryssel.

18.3.2022 | Vid EU-ministerutskottets möte fredagen den 18 mars behandlades målet att minska energiberoendet av Ryssland, hjälpa de miljoner människor som flyr från Ukraina samt en strategisk kompass som visar vägen för unionens säkerhets- och försvarspolitik.

25.4.2022 | Den mekanism för koldioxidjustering som Europeiska kommissionen föreslår kommer att minska importen till Finland av produkter som omfattas av mekanismen med en fjärdedel från länder som inte omfattas av justeringsmekanismen. De mest betydande konsekvenserna gäller importen av järn, stål och gödselmedel, i synnerhet från Ryssland och Kina. Inverkan på BNP blir liten.