Vanliga frågor om statens ägarstyrning och ägarpolitik

De börsbolag som till största delen ägs av staten, det vill säga Finnair (55,9 %), Fortum (51,26 %) samt Neste (44,2 %) och SSAB (6,3 %), är förenade med ett strategiskt intresse. Syftet med bolagsinnehaven är att trygga Finlands tillgänglighet, infrastruktur och självförsörjning i fråga om energi och att säkerställa att Finlands klimatmål uppnås. Dessa bolag är också i nyckelroll för att Finland ska kunna uppnå det mycket ambitiösa målet att bli koldioxidneutralt före 2035. Som en solvent och långsiktig ägare har staten kunnat stödja bolagen av strategiskt intresse vid överraskande kriser.

Börsbolagen har tillträde till finansmarknaden och på så sätt möjlighet att utvidga sitt verktygsurval i fråga om bolagets finansiering. När ett bolags aktie har noterats har bolaget alltid ett marknadsvärde och tillträde till kapitalmarknaden.

Börsbolagen är också en betydande källa till utdelningsinkomster som intäktsförs i statsbudgeten.

Valtion omistajaohjauksessa noudatetaan hyvän hallintotavan periaatteita ja osakeyhtiölakia, joiden mukaan omistajalla, yhtiön hallituksella ja toimivalla johdolla on kullakin omat osakeyhtiölakiin perustuvat tehtävänsä, vastuunsa ja oikeutensa. Valtio osakkeenomistajana tekee päätöksiä yhtiökokouksen päätösvaltaan kuuluvissa asioissa. Sen sijaan yhtiön operatiivisesta toiminnasta vastaa yhtiökokouksen nimittämä hallitus sekä yhtiön toimiva johto.

Staten äger aktier i 69 betydande bolag. I 12 av dessa bolag (Anora Group, Elisa, Kemira, Konecranes, Metso Outotec, Nokia,  Nokian Renkaat, Outokumpu, Sampo, Stora Enso, TietoEVRY ja Valmet) är staten ägare via Solidium Oy, som ägs helt av staten.

Det viktigaste beslutande organet är bolagsstämman, där staten bland annat utnämner ledamöterna i bolagets styrelse. Vid bolagsstämmorna förutsätter staten att bolagen lägger fram ersättnings- och hållbarhetsrapporter.

Utöver den normala kontakten diskuterar staten regelbundet med bolagets ledning och framför allt med styrelseordföranden och reagerar vid behov på bolagets situation.

Genom att utnämna tjänstemän till bolagens styrelser vill staten säkerställa att styrelserna känner till dess förväntningar i egenskap av ägare. För att de strategiska intressen som hänför sig till statens bolagsinnehav ska kunna tryggas är det viktigt att en person som känner till dem deltar i beredningen av beslut i bolagets styrelse.

Med statsbolag avses sådana aktiebolag där staten äger majoriteten av aktierna (ägarandelen är minst 50,1 %). Med intressebolag avses sådana aktiebolag där staten har 10–50,1 procent av röstetalet. Ett bolag i vilket statens andel av röstetalet är under 10 % kan genom förordning av statsrådet utses till intressebolag.

Ägarstyrningen av direkt statsägda bolag som verkar på marknadsvillkor har koncentrerats till avdelningen för ägarstyrning vid statsrådets kansli, som också svarar för beredningen och genomförandet av de ägarpolitiska principerna. Dessutom ansvarar avdelningen för ägarstyrning för ägarstyrningen av Solidium, som sköter specialuppgifter. Ägarstyrningen av övriga bolag som har specialuppgifter fördelar sig på 7 ministerier.

Enligt regeringsprogrammet används intäkterna av försäljning av statens egendom i första hand till att betala av på statsskulden. Om de årliga intäkterna av aktieförsäljning överskrider 400 milj. euro, kan högst 25 % av det överskridande beloppet, dock högst 150 milj. euro, användas för projekt som utvecklar ekonomin och tillväxten.

Sammanlagt 9 statsbolag har ett förvaltningsråd. Dessa är Alko Ab, Finnvera Abp, Posti Ab, Kemijoki Oy, Fonden för industriellt samarbete Ab, Neova Oy, Oy Veikkaus Ab, VR-Group Ab och Yleisradio Oy. 

Staten äger aktier direkt i fyra börsnoterade bolag: Finnair Abp, Fortum Abp , Neste Abp och SSAB.

Dessutom har staten indirekta innehav via helägda Solidium i Anora Group Abp, Elisa Abp, Kemira Oyj, Konecranes Abp, Metso Outotec Abp, Nokia Abp, Nokia Renkaat Abp, Outokumpu Oyj, Sampo Abp, Stora Enso Oyj,  TietoEVRY Abp och Valmet Abp.

Nej. Avdelningen för ägarstyrning har inte offentliggjort uppgifter om ersättningar som gäller statsägda bolag sedan hösten 2017. EU-direktivet om aktieägares rättigheter och statsrådets ägarpolitiska principbeslut av den 8 april 2020 stärker ytterligare skyldigheten för bolagens styrelser att offentliggöra ersättningsuppgifter. Därför är det inte motiverat att en enskild aktieägare offentliggör uppgifterna.

I enlighet med det ägarpolitiska principbeslutet förväntar sig staten som ägare att bolagens styrelser vid bolagsstämmorna beskriver den bolagsspecifika ersättningspolicyn och motiverar den verkställande direktörens faktiska resultatpremiering samt ledningsgruppens faktiska resultatpremiering som en helhet.

Oberoende av ägarstrukturen utser alla ägare med ett stort aktieinnehav i bolaget egna representanter till bolagets styrelse. Staten är den största aktieägaren i Finland. Ett sätt att påverka är att föreslå kunniga och erfarna tjänstemän till de statsägda bolagens styrelser. Bolagsstämman väljer styrelsen.

Beslut som gäller bolagets strategi, investeringar och andra betydande ärenden fattas av bolagets styrelse. För att de strategiska intressen som hänför sig till statens bolagsinnehav ska kunna tryggas är det viktigt att en person som känner till statens intressen deltar i beredningen av dessa beslut.

Den statliga ägaren har i årtionden haft en representant i styrelserna för sina onoterade bolag. Nu har den statliga ägaren ansett det vara viktigt att man också i de börsbolag där staten har ett strategiskt innehav har utsett en företrädare för den statliga ägaren vid bolagsstämman. Även Solidium har som mål att utnämna personer i sin närmaste krets till sina portföljbolag.

Den statliga ägaren har utsett sådana tjänstemän i styrelserna som känner till statens målsättningar, principer och ägarstrategi samt säkerställt att de föreslagna personerna har den kompetens och erfarenhet som uppdraget kräver.

En tjänstemannaledamot kan också ta upp med styrelsens ordförande att någon viss enskild sak behöver diskuteras med den statliga ägaren. Också i detta fall handlar man i enlighet med aktiebolagslagen och god förvaltningssed, vilket innebär att det alltid är styrelsens ordförande eller bolagets operativa ledning som diskuterar med ägaren.

Tjänstemannen är styrelseledamot i enlighet med aktiebolagslagen och företräder alla aktieägare på samma sätt som de övriga ledamöterna. Tjänstemannen omfattas av samma skyldigheter och ansvar i fråga om sekretess och god förvaltningssed som de övriga ledamöterna.

Uppdraget som styrelseledamot har avskilts från ansvaret för bolagets ägarstyrning vid avdelningen för ägarstyrning. En tjänsteman är jävig att sköta ärenden som gäller ett bolag i vars styrelse hen sitter, det vill säga hen kan inte ha två olika roller i fråga om ett och samma bolag.

Som styrelseledamot i ett aktiebolag har en tjänsteman personligt juridiskt ansvar gentemot bolaget. Tjänstemannen omfattas av samma personliga skyldigheter och ansvar som de övriga ledamöterna. Styrelsearvode betalas som ersättning för arbetsmängden och för att prissätta personligt ansvar. En styrelseledamot ska ersätta skada som hen, uppsåtligen eller av oaktsamhet, har orsakat genom att handla i strid med omsorgsplikten, aktiebolagslagen, bolagsordningen eller någon annan bestämmelse. Staten kan inte ta på sig ett personligt ekonomiskt ansvar eller annat ersättningsansvar för en styrelseledamots räkning.

Uppdraget som styrelseledamot är inte ett tjänsteuppdrag utan ett representationsuppdrag. Styrelsearbetet omfattar förutom deltagande i och förberedelser inför möten också andra uppgifter, bland annat särskilda projekt och rekrytering. Förberedelserna inför styrelsens möten ska skötas utanför arbetstid och de får inte medföra olägenheter för skötseln av uppgifterna inom ägarstyrningen.

Varje styrelseledamot, även en tjänstemannaledamot, företräder alla ägare.

Till styrelseledamöterna betalas ett arvode som godkänts av bolagsstämman. Arvodet betalas av bolaget.

Det skulle strida mot regleringen och god förvaltningssed om en styrelseledamot öppet berättade om styrelsens konfidentiella diskussioner. Styrelsen är ett kollegium, vilket innebär att endast dess ordförande kan kommentera bolagets ärenden i offentligheten. Dessutom har börsbolagen enligt värdepappersmarknadslagen samma skyldighet att informera alla ägare, vilket begränsar styrelseledamöternas möjligheter att förmedla bolagsspecifik information till bara en ägare. En tjänstemannaledamot kan informera bolagets styrelse om den statliga ägarens riktlinjer, men i börsbolag kan hen däremot inte informera någon, inte ens avdelningen för ägarstyrning, om styrelsens diskussioner.