Statsministerns upplysning om regeringens politik och de viktigaste propositionerna till riksdagen 2024

Statsminister Petteri Orpos tal i riksdagen vid riksmötets öppningsdebatt den 13 februari 2024. Det talade ordet gäller.

Arvoisa puhemies, ärade talman!

Nu när riksmötet öppnats är det bra att påminna oss själva om varför vi befinner oss i denna sal, hur det ser ut för vårt land just nu och hur vår avsikt är att våra unga ska få ta över ett bättre Finland än vad vi gjorde.

Vår uppgift är att fatta beslut som får framtiden att se ljusare ut för Finland. Det innebär att Finlands ekonomi står på en hållbar grund och att vi värnar om Finlands säkerhet. Det innebär att finländarna har kompetens, arbete och utkomst. Allt detta bidrar till vårt välfärdssamhälle, till bättre tjänster och omsorg.

Arbete, säkerhet och kompetens: dessa är de centrala elementen i vårt regeringsprogram.
Men det är onödigt att försköna verkligheten: vi inleder vårsessionen i svåra tider. Det blåser motvind från många håll. 

Jag ska först tala om ekonomin, eftersom en hållbar ekonomi är grunden för hållbar välfärd. I en osäker värld är vi i desperat behov av spelrum i de offentliga finanserna. Vi måste vara säkra på att vi kan hjälpa människor att klara sig genom eventuella framtida kriser.  

Regeringen har bildats av partier med en realistisk gemensam uppfattning om det ekonomiska läget i Finland. Finlands skuldsättning ligger på en farlig nivå. Vi lever över våra tillgångar. 

Vi ska sanera Finlands ekonomi genom ett ambitiöst anpassningsprogram på sex miljarder euro. Vi har gjort upp programmet för Finlands och finländarnas skull: för att trygga välfärdssamhället inte bara för oss själva, utan också för kommande generationer. 

Vi trodde att åtgärderna i regeringsprogrammet skulle vara tillräckliga, men det är de inte. 

Prognoserna tyder på en svagare ekonomisk tillväxt. Det betyder mindre arbete och mindre skatteinkomster. Den förra regeringen underskattade grovt hur mycket social- och hälsovårdsreform skulle komma att kosta. I fjol använde välfärdsområdena 1,5 miljarder euro mer än de egentligen har tillgång till. Vi måste kunna säkerställa högklassiga social- och hälsovårdstjänster på båda nationalspråken trots knappa penningresurser.

Social- och hälsovårdsreformen har orsakat ett glapp på cirka en halv miljard euro i kommunernas statsandelar. Det måste jämnas ut, annars hamnar kommunerna i stora svårigheter. 

Trots regeringens besparingar är vi fortfarande illa ute med vår skuld. Det betyder att vi måste göra ännu mer för att ta oss ur situationen. Vid vårens ramförhandlingar står vi inför svåra beslut.
Nu om någonsin är det nödvändigt att vi genomför reformerna i regeringsprogrammet utan att backa en millimeter. På så sätt ändrar vi Finlands kurs. 

Var och en måste medge hur svår vår situation är. Vid ramförhandlingarna kommer vi att bena ut alla utgifter och inkomster. Vi riskerar att bli föremål för ett EU-förfarande vid alltför stora underskott. Det betyder att någon annan dikterar vad vi ska göra. Vi vill inte hamna under den luppen. 

Bästa åhörare! 

Vi genomför reformer på arbetsmarknaden i syfte att öka sysselsättningsmöjligheterna. Vårt mål är att fatta beslut som ska leda till 100 000 fler sysselsatta under denna valperiod. Endast genom arbete och företagande kan vi skapa en bättre framtid såväl för finländarna som för Finland. 

Geografiskt sett är Finland en ö, och vår befolkning åldras. Den allt hårdare globala konkurrensen tvingar även oss att spänna våra krafter. De övriga nordiska länderna har reformerat sina arbetsmarknader redan tidigare och ligger nu långt före oss. 

Arbetsmarknadsorganisationerna har haft och har fortfarande möjlighet att komma med lösningar som ökar sysselsättningen och stärker de offentliga finanserna. I sista hand är det dock regeringen, som har majoritetens förtroende i riksdagen, som ansvarar för att genomföra de reformer som är nödvändiga för Finland. Och vi flyr inte vårt ansvar. 

Endast genom att skapa starka förutsättningar för ekonomisk tillväxt kan vi bygga en solid grund att stå på. Regeringsprogrammet är ett tillväxtprogram. 

Att genomföra regeringsprogrammet är den första tillväxtinsatsen. Det kan vi se redan nu: undersökningar visar att företagen litar på regeringen. Situationen kräver dock att vi utreder vad mer vi kan göra och hur vi kan höja vår ambitionsnivå. Därför måste ramförhandlingarna också resultera i ett tillväxtpaket.  

Internationella valutafonden IMF har redan länge rekommenderat ökad flexibilitet på arbetsmarknaden för att produktiviteten och den ekonomiska tillväxten ska ta fart. Det är precis vad regeringen strävar efter nu. IMF bedömer att åtgärderna främjar investeringar, sysselsättning och tillväxt.

Hela världen investerar i ren omställning, och finländska företag med hög kompetens har nu möjlighet att skapa stark tillväxt. Finland har utmärkta förutsättningar att locka investeringar. Regeringen kommer att göra sitt yttersta för att lyckas med detta. 

Satsningar på utbildning, forskning och utveckling är också ett sätt att påskynda tillväxten. 
För en vecka sedan hade jag glädjen att sitta ner med unga i några timmar för att diskutera deras vardag, önskemål och bekymmer.

Finland är fortfarande en bra och trygg plats för unga att bo och leva i. Men det är klart att vi måste kunna göra ännu mer för barn och unga: vi måste stärka den grundläggande utbildningen, trygga stöd och tjänster för lärande och utrota all slags mobbning och diskriminering. Vi måste ge de unga en trygg livsmiljö där ingen behöver vara rädd för våld på gatan. 

Framför allt måste vi få de unga att lita på att efter svåra tider kommer ljusare tider. Vi måste ge dem tillförsikt inför framtiden och tilltro till deras möjligheter att förverkliga sina familjedrömmar och skapa sig ett sådant liv de själva vill ha. 

Barns och ungas inlärningsresultat har redan länge gett anledning till oro. 

Det är inte så att vår högklassiga grundläggande utbildning som är känd ute i världen nu skulle vara undermålig, men resultaten blir sämre från år till år när man jämför med vår normala nivå. Redan vid regeringsförhandlingarna beslutade regeringen att fokusera på småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen, som skapar grunden för allt lärande. I år konkretiseras detta beslut i en reform av stödet för lärande och i en höjning av minimiantalet årsveckotimmar inom den grundläggande utbildningen.

Vi ser till att Finland har spetskompetens. Vi har beslutat att öka anslaget för doktorandutbildning med 255 miljoner euro. Vi finansierar bland annat doktorsavhandlingar i cancermedicin, artificiell intelligens och socialservice på olika håll i Finland. Regeringen gör historiskt stora investeringar i forskning och utveckling.

Bästa åhörare! 

Vi har lovat att värna om Finlands och finländarnas säkerhet. Finland skyddar inte bara sin östgräns utan också EU:s, Schengens och Natos yttre gräns. 

Ryssland har inte visat någon vilja att återgå till den gamla, årtionden långa praxis som landet avstod från i höstas. Ryssland utnyttjar människor som ett verktyg för hybridpåverkan. Stängningen av östgränsen har hittills inverkat lugnande, men vi måste vara beredda på att situationen kan förändras och bli svårare igen. 

Riksdagen har varit mycket enig i denna situation som berör Finlands och finländarnas säkerhet. Det vill jag tacka för. Vi måste visa enhet också i fortsättningen, för det är just konflikter och splittring som Ryssland eftersträvar med sin hybridpåverkan. Vi kommer att vidta alla åtgärder som lagstiftningen möjliggör för att allt bättre behärska situationen. Vi kan också behöva metoder som gör det möjligt att hindra hybridattacker. 

Vi stärker vår egen säkerhet genom att se till vårt försvar. I så här turbulenta tider får vi inte ge avkall på säkerheten.

Att sörja för försörjningsberedskapen utgör en väsentlig del av säkerheten. Därför stärker vi förutsättningarna för landsbygdsföretagande och finländsk livsmedelsproduktion. 

Situationen vid gränsen har påverkat särskilt Östra Finland. I syfte att trygga regionens livskraft genomför regeringen ett särskilt program för Östra Finland. Frågan är viktig inte bara för regionen, utan också för hela Finland. Även EU måste reagera på den svåra situationen i gränsområdet mot Ryssland. 

Bästa åhörare! 

Vi måste också ihärdigt stödja Ukraina i dess kamp för sin självständighet och för hela Europas säkerhet. Europa har ökat sin vapenproduktion, men inte tillräckligt snabbt för att Ukraina ska få den hjälp det behöver. 

Finland har fattat 22 beslut om militärt stöd till Ukraina, till ett sammanlagt belopp av 1,8 miljarder euro. Vi kommer att fatta ytterligare beslut så länge det behövs. Samtidigt måste vi stödja återuppbyggnaden av Ukraina. 

Jag litar på att vi finländare fortsätter att stå orubbligt bakom Ukraina.

Jag är också mycket nöjd med Europeiska rådets beslut om fortsatt stöd till Ukraina, som alla 27 medlemsländer enhälligt ställde sig bakom vid rådets extra möte i januari. 

Samtidigt som vi stöder Ukraina måste vi stärka vår egen nationella säkerhet. Finlands Natomedlemskap är ett centralt element i detta. Jag hoppas att också Sveriges Natomedlemskap snart bekräftas slutgiltigt. Alliansen och den regelbaserade världsordningen är det bästa skyddet för ett litet land.

Vi svarar också i fortsättningen för vår egen säkerhet, men det är bra att veta att vi inte är ensamma. Våra allierade är beredda att hjälpa oss vid behov. Vårt Natomedlemskap kompletteras av det bilaterala avtalet om försvarssamarbete med Förenta staterna. Detta så kallade DCA-avtal bekräftar ytterligare Förenta staternas engagemang för att stärka säkerheten i norra Europa.

Situationen i Mellanöstern är mycket allvarlig: Hamas attack har lett till en militär kris och en enorm humanitär katastrof i Gaza. Det humanitära biståndet måste nå fram till civilbefolkningen i krisområdet. Regional eskalering oroar också i ett bredare perspektiv: det finns en risk att situationen tillspetsas på Västbanken, i södra Libanon och i Röda havet. Det måste vi försöka undvika. 

I en osäker värld kan vi bäst påverka som en del av vår värdegemenskap, Europa. Det ligger i Finlands intresse att vi har ett starkt och handlingskraftigt EU som arbetar för medlemsstaternas och medborgarnas säkerhet, välbefinnande och ekonomiska intressen.

Vi arbetar aktivt för att EU ska utvecklas i en riktning som gynnar Finland. Regeringen har förbundit sig att stärka Finlands föregripande inflytande inom EU. Arbetet har redan inletts.
Vi lyfter fram våra egna mål på den nya Europeiska kommissionens agenda. Finlands huvudsakliga mål är att förbättra Europas strategiska konkurrenskraft, stärka den övergripande säkerheten i Europa och främja en ren omställning och cirkulär bioekonomi. 

Bästa åhörare! 

Det kommande riksmötet kommer att bli arbetsfyllt. Under vårsessionen har regeringen som mål att överlämna sammanlagt 116 regeringspropositioner, varav 22 är brådskande. I planen för höstsessionen 2024 ingår preliminärt 75 regeringspropositioner. I planen ingår även fem statsrådets redogörelser som ska lämnas till riksdagen under våren, och två redogörelser som ska lämnas under hösten. 

I sitt sista tal vid riksmötets öppnande ställde republikens president Sauli Niinistö frågan om det är möjligt att över partigränser och valperioder nå samsyn om sätt att styra in Finland på en hållbar bana. 

Niinistö sade: ”Det hjälper inte att vi letar efter de skyldiga och står fast vid våra positioner. Men det som kan hjälpa är att vi lyfter fram kalla fakta och glömmer alla förutfattade meningar och standardfraser.”

Vi delar ett gemensamt mål: välfärdssamhället måste tryggas. Det är ett kallt faktum att alla måste delta i nödvändiga reformer, komma med lösningar och ställa sig bakom föreslagna korrigerande åtgärder, även om de initierats av fel parti. 

Situationen är inte omöjlig att lösa. Regeringen är redo att fortsätta arbeta målmedvetet och ambitiöst. Vi är beredda att diskutera och föra dialog både i den här salen och i samhället i stort.

De unga som jag träffade berättade om sina drömmar om utbildning och karriär. De har hela livet framför sig. Vår gemensamma uppgift är att återställa våra ungas tro på en framtid där vi lever i ett tryggt, ekonomiskt hållbart välfärdssamhälle.