Hoppa till innehåll

Lagstiftningen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism träder i kraft

inrikesministeriet
Utgivningsdatum 28.6.2017 13.19 | Publicerad på svenska 28.6.2017 kl. 14.49
Pressmeddelande 69/2017

Förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism effektiviseras genom en ny lagstiftning. Republikens president har den 28 juni stadfäst lagen om förhindrande av penningtvätt och av finansiering av terrorism, lagen om centralen för utredning av penningtvätt samt vissa lagar som har samband med dem, genom vilka man genomför EU:s s.k. fjärde penningtvättdirektiv och förordning om information om betalaren.

I och med den nya lagstiftningen ska statsrådet, tillsynsmyndigheterna, advokatföreningen och de rapporteringsskyldiga sammanslutningarna och näringsidkarna göra en bedömning av riskerna för penningtvätt och finansiering av terrorism.

Målet är att företagen och de andra aktörerna ska grunda sina åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism i allt större utsträckning på riskbedömningarna. I praktiken kan detta till exempel innebära en effektiviserad övervakning av vissa kunder.

Största delen av lagstiftningen träder i kraft den 3 juli 2017. Rapporteringsskyldigas riskbedömning och förfarandet för kundkontroll i fråga om personer i politiskt utsatt ställning omfattas av en övergångsperiod fram till den 31 december 2017. Skyldigheten att registrera sig i regionförvaltningsverkets nya register för övervakning av penningtvätt träder i kraft den 1 juli 2019.

Bättre befogenheter för tillsynsmyndigheterna och centralen för utredning av penningtvätt

Genom lagstiftningen ser man också över befogenheterna för tillsynsmyndigheter, advokatföreningen och centralen för utredning av penningtvätt. Tillsynsmyndigheter är till exempel Finansinspektionen, Regionförvaltningsverket i Södra Finland och Polisstyrelsen.

I och med den nya lagstiftningen kan tillsynsmyndigheterna också påföra administrativa påföljder såsom en ordningsavgift för försummelse av skyldigheter.

Centralen för utredning av penningtvätt har rätt att avbryta en tvivelaktig transaktion under tio vardagar i stället för tidigare fem vardagar.

Företag och sammanslutningar ska registrera ägarna och förmånstagarna

Företag och andra sammanslutningar ska från och med den 1 juli 2019 registrera personer med betydande ägarandelar i företag samt andra verkliga förmånstagare. Avsikten är att handelsregisterlagen, föreningslagen, religionsfrihetslagen och stiftelselagen ska innehålla särskilda bestämmelser om registreringen. Skyldigheten att upprätthålla uppgifter om förmånstagare börjar den 1 januari 2019.

Riksdagens svar innehåller följande uttalande: Riksdagen förutsätter att regeringen i samband med genomförandet av ändringarna av det fjärde penningtvättdirektivet bedömer om tröskeln för registrering av uppgifter som gäller verkliga förmånstagare är på tillräcklig nivå för att säkerställa att det inte går lätt att kringgå bestämmelserna, också med beaktande av dessa uppgifters användningsändamål.

Målet är att bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet

Målet med lagstiftningen är att effektivare än hittills bekämpa grå ekonomi och ekonomisk brottslighet i enlighet med målen i statsrådets strategi. Den ekonomiska brottsligheten är en av de största formerna av brottslighet bakom penningtvätten.

Med penningtvätt avses verksamhet som innebär att medel med ett brottsligt eller olagligt ursprung överförs via lagliga betalningssystem i syfte att dölja medlens faktiska natur, ursprung eller ägare.

Med finansiering av terrorism avses anskaffning eller insamling av medel med lagligt eller olagligt ursprung för användning av medlen i terroristiskt syfte.

Ytterligare information:
Virpi Koivu, överinspektör, tfn 0295 488 592, [email protected]