Arbetet med att påskynda miljötillståndsprocesserna framskrider, den övergripande revideringen av miljöskyddslagen snart klar

Statsrådet överlämnade i dag en proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av miljöskyddslagen och av marktäktslagen. Den andra fasen av revideringen av miljöskyddslagstiftningen bidrar till att miljötillståndsprocesserna påskyndas.

"Den andra fasen av revideringen av miljöskyddslagen syftar till snabbare och smidigare miljötillståndsprocesser. Behandlingen effektiviseras och man undviker anhopningar, utan att det prutas på miljöskyddet. Målet är att kunna rikta myndigheternas resurser på ett vettigare sätt", berättar miljöminister Sanni Grahn-Laasonen.

De föreslagna ändringarna bedöms minska antalet tillståndsansökningar med ca 20 procent.

Målet är att rikta in myndigheternas resurser på de verksamheter och situationer som är viktiga med tanke på miljön och förebyggandet av miljöförorening och som inte har kunnat förutses i tillräcklig utsträckning när det ursprungliga tillståndet beviljades.

I Finland finns det ca 18 000 miljötillståndspliktiga verksamheter, vilket är ett högt tal i internationell jämförelse. Cirka 7 000 av dessa anläggningar är sådana som beviljas tillstånd och övervakas av statliga myndigheter och omkring 11 000 av kommunerna. Av de anläggningar som regionförvaltningsverket beviljar tillstånd för omfattas knappt 1 000 av EU:s direktiv om industriutsläpp. Den enskilda verksamhetssektor som är mest framträdande när det gäller tillståndsplikt är djurstallar, som utgör 42 procent av de tillståndspliktiga anläggningarna. I och med den föreslagna höjningen av tröskelvärdena för tillståndsplikt kommer ca 3 300 djurstallar att undgå miljötillståndsplikt. Detta kommer trots allt inte att innebära försämringar i djurens välbefinnande. Bestämmelser som rör djurens välbefinnande finns i djurskyddslagstiftningen, och det är jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde som utövar tillsyn över att den efterlevs.

"Långa tillståndsprocesser har en fördröjande effekt på investeringar och även på projekt som är viktiga med tanke på miljön, t.ex. ibruktagandet av förnybar energi och nya miljötekniker", påminner Grahn-Laasonen.

Arbetet med att utveckla miljötillståndsförfarandet utförs stegvis. I nästa revideringsfas, som inleds i början av 2015, utreds följande steg mot ännu smidigare förfaranden inom tillståndsbehandlingen och en bredare höjning av tröskeln för tillståndsplikt. Dessutom studeras vilka förutsättningar det finns att genom branschspecifika förordningar av statsrådet utfärda bestämmelser om sådant som i dag fastställs i tillståndsvillkoren och att ersätta tillståndsförfaranden med förfaranden för registrering av verksamheter. Också behörighetsfördelningen mellan tillståndsmyndigheterna och anvisningarna om miljöskydd inom olika verksamhetsområden ska ses över. Hur överlappningarna i tillstånds- och bedömningsförfarandena kan elimineras utreds separat.

Miljöminister Sanni Grahn-Laasonen har utsett en arbetsgrupp som under ledning av minister Lauri Tarasti ska hittade bästa metoderna för att göra tillståndsprocesserna smidigare. Bedömningsarbetet ska enligt planerna slutföras den 28 februari 2015.

Centrala förändringar i den andra revideringsfasen:

1. Det automatiska förfarandet för översyn av miljötillstånd slopas

Största delen av tillståndsärendena inleds i dagens läge på grund av att miljötillstånd och tillståndsvillkor måste ses över med vissa intervall. I och med revideringen kommer man i praktiken att frångå det automatiska översynsförfarandet och ersätta det med tillsynsmyndighetens bedömning av huruvida tillståndet måste ändras. Bedömningen kommer att vara kopplad till samma typ av regelbunden tillsyn som utförs redan i dag, vilket innebär att övervakarens arbetsbörda inte heller ökar oskäligt.

2. Förfarandena för marktäktstillstånd och miljötillstånd slås samman

Marktäktstillstånd enligt marktäktslagen och miljötillstånd enligt miljöskyddslagen kommer att förenas såtillvida att tillstånden kan sökas med en gemensam ansökan. Detta är en utveckling i riktning mot principen om samservice. I dagens läge behöver ca 250 marktäktsverksamheter årligen bägge tillstånden. Även sökandet av ändring förtydligas märkbart i och med att eventuella besvär anförs som förvaltningsbesvär hos Vasa förvaltningsdomstol. Hittills har man i fråga om marktäktstillstånd anfört kommunalbesvär hos den regionala förvaltningsdomstolen, medan man anfört förvaltningsbesvär över miljötillstånd hos Vasa förvaltningsdomstol. Samma ärende har alltså kunnat leda till att besvär varit anhängiga i två olika förvaltningsdomstolar samtidigt.

3. Miljötillståndsförfarandet för djurstallar förenklas

Förfarandet för miljötillstånd för djurstallar lättas upp i och med att tröskeln för tillståndsplikt när det gäller djurstallar höjs. Förändringen möjliggör att nya, större enheter inrättas och att befintliga enheter kan utvidgas måttligt utan att tillståndsplikten aktiveras. Dessutom justeras gränsernaför tillståndsplikt till viss del när det gäller djurenhetskoefficienter.  Med hjälp av djurenhetskoefficienter kan man jämföra olika djurarters miljöpåverkan när det fattas beslut om behovet av tillstånd eller beslut om myndigheternas behörighet att bevilja tillstånd. Med lagändringen vill man säkerställa att de som ansöker om tillstånd behandlas jämlikt genom att man förenhetligar beräkningssätten vid olika myndigheter och eliminerar tvetydigheter. Den mest betydande fasen när det gäller att lätta upp förfarandet för miljötillstånd för djurstallar följer efter att lagändringen har trätt i kraft, för då kommer förordningen om miljöskydd att ändras så att behörighetsgränserna höjs. Målet är att tillståndsansökningarna för allt större djurstallar ska behandlas av kommunerna i stället för av regionförvaltningsverken.

Mer information:

Specialmedarbetare Aino Salo, miljöministeriet, tfn 050-306 95 99, [email protected]

Regeringsråd Oili Rahnasto, tfn 02952 50244, [email protected]