Europeiska rådet beslutade att ge Ukraina och Moldavien status som kandidatländer

Vid Europeiska rådets möte den 23 juni diskuterades Ukrainas, Moldaviens och Georgiens ansökan om att bli medlemmar i EU, stödet till Ukraina, den strategiska diskussionen om Europeiska unionens relationer till dess europeiska partner och västra Balkan.

Europeiska rådet beslutade att ge Ukraina och Republiken Moldavien status som kandidatländer. Rådet uttryckte sitt starka stöd även för Georgiens möjligheter att bli medlem i EU och är berett att ge Georgien status som kandidatland när de villkor som kommissionen lagt fram uppfylls. Utöver det starka stödet betonar Europeiska rådet att utvidgningen är villkorlig och att reformerna är en förutsättning för att medlemskapsprocessen ska gå framåt.

Europeiska rådet fördömer Rysslands urskillningslösa angrepp på civilpersoner och civil infrastruktur i Ukraina. Rådet kräver att Ryssland omedelbart och villkorslöst drar tillbaka alla sina trupper och all militär utrustning från Ukrainas hela territorium inom landets internationellt erkända gränser. Arbetet med sanktionerna fortsätter, bland annat för att effektivisera verkställandet av sanktionerna och för att förhindra att sanktionerna kringgås. Europeiska rådet uppmanar alla länder, särskilt kandidatländerna, att införa samma sanktioner som EU.

Europeiska unionen är starkt engagerad i att fortsätta ge mångsidigt stöd till Ukraina i enlighet med internationell rätt för att hjälpa landet försvara sig mot den ryska invasionen. Europeiska rådet påskyndar dessutom arbetet för att ytterligare öka det militära stödet. Rådet uppmanar också kommissionen att snabbt lägga fram ett förslag om stöd för återuppbyggnaden av Ukraina.

Ryssland är ensamt ansvarigt för den globala livsmedelskrisen, som Ryssland orsakat genom att använda livsmedel som ett vapen i sitt anfallskrig mot Ukraina. Europeiska rådet ger ett starkt stöd till strävandena att inrätta så kallade solidaritetskorridorer för att underlätta livsmedelsexport från Ukraina via landvägar och EU-hamnar.

Europeiska rådet förde en första strategisk diskussion om förslaget att lansera en europeisk politisk gemenskap. Syftet med förslaget är att erbjuda en politisk ram för intresserade europeiska stater. Förslaget ersätter inte EU:s befintliga politik och instrument. Europeiska rådet tar upp frågan på nytt utifrån den första strategiska diskussionen.

Vid sitt inofficiella möte före EU-toppmötet diskuterade ledarna för EU och västra Balkan aktiveringen av processen med att utvidga EU, vilka konsekvenser Rysslands invasion av Ukraina har för västra Balkan samt utvecklandet av samarbetet mellan EU och västra Balkan.

Europeiska unionen har helt och entydigt förbundit sig till att länderna på västra Balkan ska få möjlighet att eftersträva EU-medlemskap. Europeiska rådet uppmanar kommissionen, den höga representanten och rådet att främja Europeiska unionens och västra Balkans gradvisa integration redan under utvidgningsprocessen. Europeiska rådet påminner om vilken betydelse reformerna har, särskilt i fråga om rättsstatsprincipen, samt uppmanar sina partner att säkerställa att personer som hör till minoriteter får sina rättigheter tillgodosedda och blir likvärdigt behandlade.

Europeiska rådet har fört diskussioner med Nordmakedonien och Albanien om att inleda anslutningsförhandlingar samt med Bosnien-Hercegovina om att landet ska ges status som kandidatland. Europeiska rådet strävar efter en snabb lösning i diskussionerna mellan Bulgarien och Nordmakedonien för att anslutningsförhandlingar ska kunna inledas så snart som möjligt. Europeiska rådet konstaterar att rådet är redo att ge Bosnien-Hercegovina status som kandidatland när kommissionens villkor för landet är uppfyllda. Europeiska rådet kommer att diskutera frågan på nytt.

Mötet fortsätter på morgonen fredagen den 24 juni. Eurotoppmötet, ekonomiska frågor och Konferensen om Europas framtid står på agendan för EU:s stats- och regeringschefer under andra dagen.

Mer information: Jari Luoto, statsministerns understatssekreterare för Europafrågor, tfn 050 468 5949, och Tuulia Pitkänen, statsministerns politiska specialmedarbetare, tfn 041501 3092, och Satu Keskinen, understatssekreterare för EU-ärenden, tfn 0295 160302, statsrådets kansli