Utrikesminister Pekka Haavisto:
Regeringens svar på interpellationen om finländarna i lägret al-Hol
Utrikesminister Pekka Haavisto besvarade interpellationen den 17 december.
Ärade talman,
Oppositionen har ställt en interpellation till regeringen om huruvida finländarna ska hämtas hem från lägret al-Hol, huruvida utrikesministern har informerat riksdagen om saken och huruvida en tjänsteman eller tjänstemän har utsatts för påtryckningar att agera i strid med lagen. Interpellationen innehåller många frågor. Regeringens svar fokuserar på de viktigaste av dessa.
Jag börjar med hotet om terrorism, som är ett faktum i världen. IS lyckades ta över områden i Syrien och Irak, områden till vilka dess anhängare flyttade från tiotals olika länder, också från Finland.
IS verksamhet under de senaste åren har väckt stor otrygghet. Det är en terroriströrelse och extrem rörelse som har gjort sig skyldig till ytterst allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och till krigsförbrytelser. Finlands långsiktiga linje är att med alla medel förbereda sig för hotet om terrorism och stödja kampen mot terrorism.
Finland har deltagit i den internationella koalition mot IS som leds av Förenta staterna sedan 2014. Vi deltar också i utbildnings- och rådgivningsverksamhet inom ramen för koalitionens militära insats i Irak i syfte att utveckla den egna förmågan hos säkerhetsstyrkorna i Irak, inklusive Kurdistan i Irak, att bekämpa IS samt i syfte att stödja återställandet av säkerheten och stabiliteten. Finland anslöt sig också förra månaden till kärngruppen för koalitionen mot IS i Washington.
Alla riksdagspartier har deltagit i genomförandet av denna långsiktiga linje i Finland.
Vi tar uppkomsten av nya härdar i IS-rörelsen på allvar. IS har redan börjat få fotfäste i Afghanistan och i Nordafrika och Västafrika. Det internationella samfundets arbete för att utrota terrorismen har inte upphört.
--
Ärade talman,
Det bevakade lägret al-Hol är en följd av att IS har förlorat sitt territorium i Syrien. Sommaren 2019 fanns det över 70 000 personer i lägret. Cirka 90 procent av dem som bor i lägret är kvinnor och barn. Cirka 11 000 är utländska familjemedlemmar till IS-krigare.
Bland utlänningarna i lägret finns också ungefär tio finländska kvinnor och deras cirka 30 barn, av vilka merparten är under 5 år.
Lägret al-Hol styrs av kurdiska SDF-styrkor. Syriens regering har ingen kontroll över området. Därför är det den kurdiska administrationen i lägret som är samarbetspart när det gäller de finländska barnens situation.
Finlands regering har strävat efter att främja de finländska barnens välfärd i lägret. Detta har gjorts bland annat genom förmedling av internationella organisationer och Röda Korset. Samtidigt har man strävat efter att utreda de villkor som den kurdiska administrationen ställer för att barn ska kunna friges från lägret och de skadliga förhållandena där. Av dessa diskussioner har det framgått att den kurdiska administrationen inte är villig att skilja mödrar och barn från varandra utan vårdnadshavarens samtycke.
De mödrar som ursprungligen tagit sina barn till området har handlat i strid med de finländska myndigheternas råd och utrikesministeriets reseanvisningar när de fört barn till kris- och krigsområdet. Barnen har inte kunnat påverka sin egen situation.
Säkerhetsfrågor samt hotbedömningar som gjorts av myndigheter såsom Skyddspolisen måste beaktas som en tungt vägande faktor av myndigheterna och regeringen. De vuxna är straffrättsligt ansvariga för sina eventuella brott.
--
Ärade talman!
Enligt uppgifter från lägret är de finländska barnens rätt till överlevnad och utveckling allvarligt äventyrad. Världshälsoorganisationen (WHO) publicerade i september 2019 en rapport enligt vilken 313 barn under fem år hade dött i lägret mellan december 2018 och augusti 2019. Situationen i lägret försämras hela tiden. Enligt konventionen om barnets rättigheter har Finland en skyldighet att vidta åtgärder för att rädda barnen.
Atmosfären i lägret al-Hol är mycket IS-positiv. Det utgör en stor risk för de finländska barnen att vara tvungna att växa upp i en sådan miljö – i praktiken är de offer för hjärntvätt av en terroristorganisation. Finska staten kan inte godkänna sådana övergrepp mot finländska barn. Regeringen kan därför inte heller godkänna en sådan handlingslinje som lagts fram av medlemmar av oppositionen, där barnen lämnas kvar i lägret.
Därför är det också denna regerings omedelbara mål att få bort de finländska barnen från lägret al-Hol och krisområdet.
De finländska myndigheterna har under hösten förberett sig på olika eventuella händelseförlopp. När Turkiets militära verksamhet i Syrien inleddes den 9 oktober 2019 fanns det en risk för att övervakningen samt mat- och läkemedelsförsörjningen skulle kollapsa, och ett stort antal av de som finns i lägret – även finländare – skulle ha börjat vandra mot gränsen mot Irak. Man var tvungen att förbereda sig också på ett sådant händelseförlopp. Likaså har man i Finland genom myndighetssamarbete utvecklat beredskapen inför olika scenarier.
Den senaste tidens händelser i lägret al-Hol har också gett upphov till olika påståenden om människohandel. Det finns misstankar om att kvinnor och barn har kunnat ”köpas” från lägret och att deras rutt sedan skulle ha passerat genom mycket farliga områden via västra Syrien till utlandet. Finlands regering godkänner inte sådan människohandel eller köpslagning med nödställda människors situation.
--
Ärade talman!
Situationen är svår på många sätt. Det är regeringens uppgift att bära ansvar också i sådana situationer. En lösning som innebär att ingenting görs, är omöjlig. Den utrikespolitik som statsminister Marins regering bedriver utgår från de mänskliga rättigheterna. Vi kommer att uppfylla de rättsliga och moraliska skyldigheter som följer av internationella konventioner och grundlagen och vi kan inte godkänna att man blundar och försätter finländska barn i livsfara.
Myndigheternas verksamhet utgår alltid från lagstiftningen. I denna politiskt känsliga fråga förtydligades den rättsliga grunden för myndigheternas verksamhet ytterligare genom justitiekanslerns avgörande den 9 oktober 2019 med anledning av vissa klagomål som gällde åtgärder som ministrarna vidtagit tidigare. Justitiekanslerns avgörande förpliktar i sig inte myndigheterna att vidta åtgärder, men det beskriver de förpliktelser som följer av grundlagen och internationella konventioner och som kräver åtgärder för hemtagning av åtminstone barnen.
Man har efter detta börjat avgöra ärendet utgående från myndighetsprövning av de enskilda fallen. För detta ändamål tillsattes en särskild representant för utrikesministern vid utrikesministeriet för att verka från och med den 23 oktober 2019. Anvisningarna för representanten presenterades vid den föregående regeringens aftonskola den 31 oktober 2019. Uppgiften för den särskilda representanten har varit att säkerställa den personliga säkerheten för de finländska barn som finns i lägret i Syrien samt att de grundläggande fri- och rättigheterna och de mänskliga rättigheterna tillgodoses för dem i enlighet med grundlagen och de internationella konventioner som Finland ratificerat.
Som en fortsättning på detta drog regeringsgrupperna i går i samförstånd upp riktlinjer utifrån vilka statsrådet utarbetar ett principbeslut. Riktlinjerna presenterades i går och den centrala tanken är att finländska barn ska hämtas hem till Finland så snart som möjligt.
Hemtagningen sker efter myndighetsprövning av de enskilda fallen med stöd av vår lagstiftning och internationell rätt. Den behöriga myndigheten är utrikesministeriet och utrikesministeriets temporärt utsedda särskilda representant, som leder myndighetssamarbetet.
Den behöriga myndigheten strävar i prövningen av de enskilda fallen efter att med hjälp av all tillgänglig information och med alla tillgängliga medel säkerställa att det inte uppstår några säkerhetshot för dem som bor i Finland.
Regeringen bedömer också behoven att ändra den lagstiftning som gäller terroristverksamhet och gör vid behov behövliga ändringar i den.
--
Ärade talman!
I interpellationen från oppositionen frågas det också vilken information som lämnats till riksdagen. Frågan har behandlats senast i riksdagens utrikesutskott den 3 december. Vid mötet beslutade utrikesutskottet att det fått den information som behövdes. Även under den nya regeringen står jag som utrikesminister alltid till utskottets förfogande också i denna fråga. Om beslut kan fattas om de finländska barnen i lägret al-Hol, informeras även utrikesutskottet alltid på behörigt sätt om dessa.
Vid utrikesministeriet har ärenden som gäller al-Hol beretts under tjänsteansvar, och i detta avseende är utrikesministeriet också det ministerium som samordnar andra ministerier. Regeringen känner inte till att något lagstridigt skulle ha inträffat i utrikesministeriets arbete i denna fråga. Detsamma har också konstaterats av utrikesministeriets högsta tjänstemannaledning.
Ärenden som gäller individer och deras hälso- och säkerhetsuppgifter är konfidentiella på grund av sekretessbestämmelserna. Konfidentialitet är också en förutsättning för att barnen ska kunna hämtas hem från lägerförhållandena till Finland på ett lyckat och säkert sätt. Myndigheterna redogör inte – och ska inte heller redogöra – för sådan verksamhet och beredskapen i anslutning till den i offentligheten.
Som Finlands högsta laglighetsövervakare bedömer justitiekanslern klagomål och anmälningar och avgör dem i sinom tid.
--
Ärade talman!
Vi är övertygade om att såväl regeringen som oppositionen är intresserade av lösningar som tryggar de finländska barnens rätt till överlevnad och utveckling på det sätt som konventionen om barnets rättigheter förpliktar till. Vi vill eliminera grogrunden för terrorism i Finland och på andra håll i världen. Att hjälpa barnen i lägret al-Hol att leva ett normalt, tryggt liv, i ett daghem eller på skolbänken är enligt vår mening ett viktigt led i arbetet mot radikalisering.