Regeringen enades om den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2016

Regeringen förhandlade tisdagen den 25 oktober om den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2016. Avsikten är att propositionen ska ges till riksdagen torsdagen den 27 oktober.

Ekonomiska utsikter

Finlands bruttonationalprodukt beräknas öka med 1,1 procent år 2016. Den måttliga tillväxten bygger främst på utvecklingen inom privat konsumtion och investeringar. Under den senaste tiden har tillväxtutsikterna inom världsekonomin och världshandeln försämrats. År 2016 blir tillväxten inom världshandeln två procent och inom världsekonomin tre procent. Ökningen inom exporten på en procent är fortfarande svagare än inom världshandeln, vilket betyder att förlusten av marknadsandelar i den internationella handeln fortgår.

Sysselsättningsgraden förväntas stiga till 68,5 procent samtidigt som trenden i arbetslöshetsgraden är något sjunkande. Antalet långtidsarbetslösa ökar dock fortfarande. Årsgenomsnittet för arbetslöshetsgraden ligger på ca 9 procent år 2016.

Underskottet i den offentliga ekonomin beräknas år 2016 uppgå till 2,4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Den långsamma tillväxten ger inte tillräckligt med skatteinkomster för att finansiera de offentliga utgifterna, och dessutom medför befolkningens stigande medelålder att de offentliga utgifterna ökar. Den offentliga skulden i förhållande till bruttonationalprodukten har redan länge vuxit utan avbrott. Skuldkvoten beräknas i år stiga till 64,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Av de sektorer som ingår i den offentliga ekonomin visar statsfinanserna det största underskottet.

Ändringar i anslagen

För utgifter som föranleds av immigrationen föreslås ett tillägg på sammanlagt ca 38 miljoner euro netto. Färre asylsökande än väntat anländer till Finland i år. Det söks dock oftare ändring i de asylbeslut som fattats. Antalet asylsökande som omfattas av mottagningsverksamheten i slutet av året kommer således att vara större än beräknat. Det föreslås därför att anslaget för mottagande av flyktingar och asylsökande höjs med 110 miljoner euro. Däremot föreslås det att förslagsanslaget för statens integrationsersättningar minskas med 30 miljoner euro till följd av att antalet asylsökande som fått uppehållstillstånd och som omfattas av ersättningarna är lägre än beräknat. Under momentet för arbetsmarknadsstöd minskar behovet av anslag för utkomstskydd med 32,2 miljoner euro med anledning av att kostnaderna för de asylsökande som fått uppehållstillstånd har preciserats.

Det föreslås 35 miljoner euro för att trygga jordbrukets verksamhetsförutsättningar. Avsikten är att förbättra gårdbruksenheternas likviditet och att trygga deras lönsamhet.

Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde ökar behovet av anslag för den inkomstrelaterade dagpenningen med 31,6 miljoner euro. Tillägget beror på att statens slutliga betalningsandel från 2015 ökade.

Det föreslås 28 miljoner euro för kapitaliseringen av Baltic Connector Oy som i sin helhet ägs av staten. Europeiska kommissionen beviljade Finlands och Estlands samprojekt ett stöd på 187,5 miljoner euro, vilket täcker 75 procent av de totala kostnaderna. Genom den föreslagna finansieringen på 28 miljoner euro täcks Finlands nationella medfinansiering.

Inom finansministeriets förvaltningsområde föreslås det som tilläggsfinansiering för inrättandet av ett nationellt inkomstregister en överföring på 10 miljoner euro från ministeriets produktivitetsanslagsmoment.

Det föreslås att fullmakterna för de pågående projekt som gäller trafikledsnät höjs med sammanlagt ca 8 miljoner euro till följd av tilläggs- och ändringsarbeten.  De anslag som behövs ska täckas genom sparade anslag från andra pågående projekt.

Det föreslås ett tillägg på ca 2,0 miljoner euro till Tullen på grund av en ändring i tullagen. Lagändringen leder till nya lokalutgifter för tidigare avgiftsfria övervakningslokaler.

För Institutet för hälsa och välfärd föreslås ett anslag på 180 000 euro för upprättandet av ett informationssystem för medling vid brott och tvister.

För besvärsnämnden för utkomstskyddsärenden föreslås ett tilläggsanslag på 150 000 euro för att besvärsnämnden ska klara av anhopningen av besvärs- och avskrivningsärenden och kunna förkorta behandlingstiderna.

Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslås 120 000 euro för ombyggnaden av en mur och en jordvall som rasat på Sveaborg.

Som en del av beredningen av det projekt som gäller sammanslagningen mellan Tammerfors universitet och Tammerfors tekniska universitet reserveras en statsandel på högst 50 000 euro som ska användas till betalning av grundkapitalet för den stiftelse som ska bildas. Även andra finansiärer deltar i bildandet av stiftelsen. Målet är att verksamheten vid Tammerfors universitet och Tammerfors tekniska universitet med stöd av universitetslagen från och med den 1 januari 2018 överförs till den nya stiftelsen, som ska verka som universitet.

I slutet av året hålls en auktion av radiofrekvenser på frekvensområdet 700 MHz. Ordnandet av auktionen leder till kostnader på 150 000 euro. Kostnaderna täcks genom deltagaravgifter för dem som deltar i auktionen.

Det föreslås ett tillägg på 31 miljoner euro för ränteutgifterna för statsskulden. Behovet av tilläggsanslag föranleds huvudsakligen av emissionsvinst till följd av den negativa räntenivån i samband med emitteringen av referenslånet i september, vilket har lett till att motsvarande ränteskyddsutgifter har ökat.

Skatteutfallet ökar, övriga inkomster minskar

Kalkylen över ordinarie inkomster minskas med ett nettobelopp på 210 miljoner euro. Kalkylen över skatteinkomster höjs med ett nettobelopp på 608 miljoner euro. Ändringarna grundar sig framför allt på uppgifterna om de skatter som influtit under början av året. Utifrån dessa uppgifter föreslås det bl.a. att uppskattningen av förvärvs- och kapitalinkomstskatterna samt inkomstposterna för samfundsskatt och mervärdesskatt höjs. Däremot har skatteintäkterna varit lägre än väntat när det gäller bl.a. arvs- och gåvoskatt. Den proposition om en höjning av dagboten som regeringen den 4 februari 2016 överlämnade till riksdagen är fortfarande under behandling. Till följd av detta inflyter det inte i enlighet med tidigare kalkyler ännu 2016 inkomster som hänför sig till höjningen av dags- och ordningsboten. Detta minskar de uppskattade avgiftsintäkterna med 69 miljoner euro. Kalkylen över inkomster av vinstutdelning och aktieförsäljning sänks med 758 miljoner euro. Det är fråga om en förskjutning av intäktsföringen till 2017–2018.

Statens behov av upplåning 2016 ökar till 5,96 miljarder euro

Med beaktande av minskningen av de ordinarie inkomsterna med 210 miljoner euro och ökningen av anslagen med 106 miljoner euro ökar den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2016 behovet av statens nettoupplåning med 317 miljoner euro. Statens nettoupplåning beräknas uppgå till 5,96 miljarder euro år 2016. De kostnader som i år uppstår på grund av asylsökande är sammanlagt 734 miljoner euro högre än år 2015.  Statsskulden uppskattas vid utgången av 2016 uppgå till ca 105,8 miljarder euro, vilket är ca 50 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Ytterligare information: Markus Lahtinen, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 404, Juha Halttunen, justitie- och arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 574 0236, Ville Valkonen, finansministerns specialmedarbetare, tfn 044 567 2201, och Mikko Kortelainen, finansministers specialmedarbetare, tfn 050 301 8334