Plan för de offentliga finanserna 2019–2022
Regeringen stärker tillväxten, sysselsättningen och den sociala rättvisan

Regeringen har den 11 april enats om en plan för de offentliga finanserna 2019–2022. Regeringen främjar tillväxt genom satsningar på utbildning och kompetens. Sysselsättningen förbättras genom att unga arbetslösa personers sysselsättning underlättas, genom att den examensinriktade fortbildningen utvidgas och arbetskrafts- och näringsbyråernas resurser ökas. Regeringen förbättrar tjänsterna och förmånerna för att stärka den sociala rättvisan. Planen för de offentliga finanserna ska godkännas vid statsrådets allmänna sammanträde fredagen den 13 april.

Den finländska ekonomin växer snabbt och tillväxten är omfattande. Många av de finanspolitiska mål som regeringen har ställt upp kommer att uppnås.

• Sysselsättningsmålet på 72 procent, som ansågs ambitiöst, verkar uppnås. Trenden för sysselsättningsgraden (rensad från säsongvariation och slumpmässig variation) var 71,1 procent i februari 2018.
• Regeringsprogrammets mål på 110 000 nya sysselsatta är nåbart. De sysselsattas antal har vuxit med 90 000 sedan början av regeringsperioden.
• Den totala skattegraden började sjunka 2017.
• Skuldsättningen inom de offentliga finanserna i förhållande till bruttonationalprodukten bröts redan 2016 och skuldkvoten kommer att fortsätta sjunka under de närmaste åren.
• I planen för de offentliga finanserna kommer de mål för det strukturella saldot som ställdes upp för lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna att nås. Även underskottet i statsfinanserna minskar.

Åtgärder för att förbättra sysselsättningen prioriteras

Efterfrågan på offentlig arbetskraftsservice har vuxit till följd av aktiveringsmodellen. Vid NTM-centralerna uppskattas behovet av ny personal uppgå till sammanlagt 206 årsverken. När det gäller sysselsättningsanslagen ökar behovet med uppskattningsvis 11,2 miljoner euro 2018. Regeringen har beslutat att tillmötesgå NTM-centralernas begäran både vad gäller sysselsättningsanslagen och personalresurserna.

Till sådan arbetskraftsservice som fyller aktiveringsmodellens villkor räknas deltagande i en kurs eller verksamhet som främjar sysselsättning som kan ordnas av ett fackförbund, en facklig organisation, en civilsamhällesorganisation, en kommun eller motsvarande organisation. De ska finansieras med offentliga medel eller på något annat sätt ha fått arbetskraftsmyndigheternas godkännande.

Arbetslösa personers möjlighet till studier på eget initiativ förbättras också. För 25 år fyllda arbetslösa personer föreslås möjligheten till kortvariga studier som ger yrkesmässiga färdigheter eller stöder företagande, utan att de förlorar sina arbetslöshetsförmåner. Studierna fyller villkoren för aktivitet enligt aktiveringsmodellen. Målet är att lämna lagförslaget till riksdagen så att ändringarna kan träda i kraft den 1 augusti 2018.

Regeringen underlättar unga arbetslösa personers sysselsättning genom att bereda en ändring av arbetsavtalslagen. I och med ändringen ska en arbetsgivare få ingå ett tidsbegränsat arbetsavtal med en person under 30 år som varit arbetslös arbetssökande minst 3 månader i ett streck utan den grundade anledning som i annat fall krävs enligt lagen.

Regeringen bereder än ändring av arbetsavtalslagen med syftet att lindra kriterierna för individuell uppsägning i företag som sysselsätter högst 20 personer. Syftet med ändringen är att sänka tröskeln för sysselsättning. 

Regeringen tillsätter ett projekt för att utreda lagen om samarbete inom företag och i samband med den kommer man bl.a. att bedöma grunderna för kollektiv uppsägning.

Regeringen enades också om arbetstidslagen. Arbetstidslagen utgår från ett omfattande tillämpningsområde samt principen om omfattande flexibilitet. En lagstadgad arbetstidsbank och flexibel arbetstid tas in som nya element.

I de allmänna principerna för lokala avtal görs inga ändringar. Information om närmare detaljer ges i samband med att regeringens proposition lämnas till riksdagen.

Regeringen ändrar avdraget för bostad på arbetsorten så att det bättre stöder flytt på grund av arbete. Avdragets maximibelopp höjs från nuvarande 250 euro till 450 euro.

Regeringen vill förbättra delvis arbetsföra personers möjligheter att fortsätta i arbetslivet eller att komma ut på den öppna arbetsmarknaden. Syftet är att förbättra jämlikheten och öka antalet sysselsatta, att minska utgifterna för arbetsoförmåga och att avskaffa sysselsättningshinder och bidragsfällor. I april inleder regeringen en utredning för att kartlägga partiellt arbetsföra arbetstagares situation på arbetsmarknaden, övergången till och från olika förmåner för arbetsoförmåga och tjänster som underlättar att människor stannar kvar i arbetslivet eller blir sysselsatta. Utredningen är en del av spetsprojektet Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra.

Bland de pilotförsök som gäller tillväxttjänster inleds dessutom i samarbete med kommuner och serviceproducenter ett resultatbaserat projekt med utnyttjande av exempelvis arbetsbanker i syfte att sysselsätta partiellt arbetsföra eller andra personer i svag ställning på arbetsmarknaden med 5 miljoner euro och 2 500 personer. I beredningen kommer bl.a. erfarenheterna från arbetsbanker att utnyttjas.

Tillgången på kunnig arbetskraft främjas genom utbildning

I takt med Finlands snabba ekonomiska tillväxt kan arbetslösheten sjunka ännu snabbare. Samtidigt är det emellertid allt svårare att hitta kvalificerad arbetskraft. För att lösa detta problem har regeringen redan inlett reformer som gäller olika utbildningsstadier. Därtill främjas tillgången till arbetskraft med hjälp av tillväxttjänster som kommer att skötas av landskapen. Syftet med dessa åtgärder är att trygga tillgången till kvalificerad arbetskraft.

Regeringen har beslutat vidta snabba åtgärder av engångsnatur under 2018. Med hjälp av dessa försöker man säkerställa tillräcklig arbetskraft för företag och underlätta tillgången till kompetent arbetskraft, för att arbetssökande och arbetsplatser ska mötas. De fastställda åtgärderna har att göra med utvecklingen av arbetskraftens kompetens och företagens utbildningsbehov inom områden där det är brist på arbetskraft och som är centrala med tanke på tillväxten. För dessa åtgärder kommer man att i tilläggsbudgeten reservera sammanlagt 54 miljoner euro. Av denna summa reserveras 30 miljoner euro för utbildning inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde.

Regeringen effektiviserar och ökar volymen av företagsorienterad arbetskraftspolitisk utbildning samt tillväxttjänsthelheter. För detta reserveras 24 miljoner euro. För examensinriktad fortbildning för IKT-branschen och andra branscher som lider av brist på arbetskraft reserveras 10 miljoner euro. Inom yrkesutbildningen ökas den arbetskraftspolitiska utbildningen och dessutom genomförs ett pilotförsök för att skapa en modell för skräddarsydd utbildning vid branschbyte. För detta reserveras 16 miljoner euro. Avsikten är att utveckla det gällande systemet för yrkesutbildning så att det mer exakt än tidigare ska motsvara behoven hos dem som byter bransch. Vid läroanstalterna inom fritt bildningsarbete ökas utbildningen för att på deltid eller flexibelt stärka läs- och skrivkunskaperna och kunskaperna i finska eller svenska med 2 miljoner euro. För att förbättra kunnandet hos personer med svaga grundläggande färdigheter anvisas 2 miljoner euro. 

Livslångt lärande blir lättare och mer lönsamt

Undervisnings- och kulturministeriet inleder en reform kring livslångt lärande (Kompetenta Finland) som beretts i samarbete med arbets- och näringsministeriet. Reformen av yrkesutbildningen och arbetskrafts- och tillväxttjänstutbildningens flexibilitet ska utnyttjas och högskolornas undervisningsutbud och lärmiljöer ska göras mer tillgängliga både för enskilda individer och för näringslivet. Det ska vara öppet och flexibelt att avlägga olika delexamina eller mindre helheter (moduler). Sådan utbildning som inte leder till en examen ska få större tyngd i högskolornas ekonomiska styrning.

För att underlätta studier vid sidan om arbete samt fortsättnings- och kompletteringsutbildning ska behovet av att uppdatera lagstiftningen som rör studieledighet och vuxenutbildningsstöd utredas.

I samarbete mellan undervisnings- och kulturministeriet, Utbildningsstyrelsen och arbets- och näringsministeriet startas en digital servicehelhet som ska stödja livslångt lärande. Den ska förena tjänsterna för livslångt lärande, för kartläggning och identifiering av kompetens, karriärplanering, handledning samt förvärvande och utveckling av kompetens. Projektet inleds med befintlig finansiering.

Sysselsättningspaket som beslutats vid ramförhandlingarna (på finska)

Satsningar på social rättvisa

Att förbättra sysselsättningsläget i hela Finland och att säkra hållbara offentliga finanser utgör fundamentet i regeringens verksamhet också när det gäller att minska ojämlikheten och stärka den sociala rättvisan. Finland är ett av de mest jämlika länderna i världen. Här beror ojämlikheten snarast på att de som har det bra ställt blir allt fler, inte på att utsattheten kumuleras.

Professor Juho Saaris arbetsgrupp som behandlat ojämlikhet har föreslagit ett mångsidigt urval av metoder för att bekämpa och minska ojämlikheten. Det arbete som arbetsgruppen utfört ger en inblick i hur mångsidigt fenomenet ojämlikhet är.

De tolv förslagen av professor Saaris arbetsgrupp och regeringens kommentarer till dem (på finska) 

Förbättringar i servicesystemet

Regeringen satsar på att årligen underlätta situationen för överskuldsatta med sammanlagt 9 miljoner euro 2019–2022. Detta anslag anvisas för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning, rådgivning för gäldenärer inom utsökning och snabbare domstolsbehandlingar. Av anslaget reserveras det också årligen 1 miljon euro för förebyggande av ekonomiska problem bland hyresgäster 2019–2020. Resurserna för ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning utökas med ett tilläggsanslag på 5 miljoner euro. Anslaget används till att trygga den regionala tillgången till rådgivningstjänster och till att utveckla samarbetet för att förebygga skuldproblem. De extra resurserna bidrar till bättre information om de ekonomiska rådgivningstjänsterna och skuldrådgivningstjänsterna. Inom utsökningen ska det ges mer rådgivning som syftar till att hjälpa dem som för första gången råkat ut för problem med sin ekonomi. Samtidigt utvecklas samarbetet mellan å ena sidan den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen och å andra sidan det sociala arbetet.

Regeringen bereder ett program för mental hälsa för att säkerställa tillgången till mentalvårdstjänster i det nya social- och hälsovårdssystemet. Regeringen ser över lagstiftningen om självbestämmanderätt och mentalvårds- och rusmedelslagstiftningen.

Investeringsunderstöden för grupper med särskilda behov ökas med 5 miljoner euro per år. Detta anslag anvisas för att skaffa bostäder som hyrs ut i andra hand till bostadslösa som klarar av att bo självständigt och för att ersätta skyddshärbärgen med bostäder.

Förbättringar i inkomstöverföringarna

Enligt regeringen är det viktigt att ojämlikheten minskas genom specifika åtgärder som hänför sig till olika inkomstöverföringar. Det bör satsas på primära förmåner så att de riktas till personer i de allra svåraste livssituationerna, exempelvis sjuka personer.

I syfte att minska ojämlikheten och betona primära förmåner kommer regeringen att höja de dagpenningar som betalas ut till minimibelopp (sjukdagpenningen, föräldradagpenningen, rehabiliteringspenningen och specialvårdspenningen) så att de motsvarar arbetsmarknadsstödet. Detta innebär att minimidagpenningen höjs med uppskattningsvis 80,50 euro per månad.

Regeringen anvisar 10 miljoner euro till att höja garantipensionen för pensionärer som har de lägsta inkomsterna.  Bland mottagarna av garantipension finns också unga som får invalidpension.

Regeringen anvisar 5 miljoner euro för en sänkning av den årliga självrisken för läkemedel. Ändringen bereds i samarbete med arbetsmarknadens parter.

Barn och familjer

Med tanke på nästa regering inleder den nuvarande regeringen beredningen av en nationell barnstrategi. Målet är att utarbeta en förvaltningsövergripande strategi som baserar sig på forskningsinformation och som främjar barnets bästa i det samhälleliga beslutsfattandet. Barnstrategin bidrar till ett barn- och familjevänligt samhälle och stärker på ett framåtsträvande sätt en positiv nativitetsutveckling. Beredningen styrs av ett brett sammansatt barnforum och av det arbete strategins styrgrupp utför.  Familje- och omsorgsminister Annika Saarikko och undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen svarar för beredningen av barnstrategin.

Den grundläggande tryggheten för småbarnsfamiljer med de allra minsta inkomsterna förbättras i och med att också föräldradagpenningen höjs samtidigt som de dagpenningar som betalas ut till minimibelopp.

Regeringen stärker jämlikheten i fråga om familjeledigheter. Föräldrapenningsperioden för en adoptivförälder förlängs till 233 vardagar från den dag barnet tagits i vård. Alla föräldrar som adopterar ett barn under 18 år utanför familjen får rätt till föräldrapenning. För adoptionsbidrag anvisas en årlig anslagsökning på 0,3 miljoner euro.

En mamma som sköter barnet ensam beviljas rätt till föräldradagpenningsdagar som motsvarar faderskapspenningen.  Också en mamma som adopterar ensam och sköter barnet ensam får samma rätt.

Faderskapspenningperioden för en pappa i en flerlingsfamilj förlängs då familjen får flera barn på samma gång. Faderskapspenningperioden kan vara i högst 105 vardagar, vilket motsvarar antalet moderskapspenningsdagar.

Förändringarna ökar kostnaderna för arbetsinkomstförsäkringen. Lagändringarna bereds tillsammans med arbetsmarknadens parter före hösten 2018.

Dessutom ändras sjukförsäkringslagen så att ett förtroendeuppdrag inom en kommun eller ett landskap inte anses vara sådant förvärvsarbete som leder till att föräldradagpenningen betalas ut till minimibelopp. Ändringen gäller inte förtroendeuppdrag på heltid eller deltid. Ändringen har inga betydande kostnadseffekter.

Främjande av jämlikheten inom utbildningen

Jämlik småbarnspedagogik stöds med ett nytt anslag på 10 miljoner euro 2019. Genom anslaget är det möjligt att göra grupperna mindre och anställa extra personal i daghem i utsatta områden. Finansieringsformen är ett sätt att bekämpa ojämlikhet och den har tidigare använts i förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen. Också forskare rekommenderar detta verktyg som utgår från bland annat utbildningsnivån och arbetslösheten i området. Jämlikhetsbidraget riktas till dem som ordnar småbarnspedagogisk verksamhet. 

Försöken med avgiftsfri småbarnspedagogik för 5-åringar utvidgas och fortsätter. Regeringen beslutade att anvisa ett nytt anslag på 5 miljoner euro för detta ändamål. Syftet med de utvidgade försöken med avgiftsfri småbarnspedagogik är att engagera fler kommuner och på så sätt höja 5-åringars deltagande i småbarnspedagogisk verksamhet. Lagen om småbarnspedagogik överlämnas till riksdagen våren 2018.

För att främja jämlikheten i utbildningshänseende ska studerande på andra stadiet beviljas ett tillägg för undervisningsmaterial. Tillägget, som är avsett att täcka de kostnader som utbildning på andra stadiet orsakar, riktas till under 20-åriga studerande i yrkesutbildning och gymnasieutbildning som inom ramen för studiepenningen är berättigade till en förhöjning för mindre bemedlade. Tillägget kommer att vara cirka 46 euro per månad.

Gymnasiereformen genomförs - språkundervisningen tidigareläggs

Regeringen beslutade om tilläggsfinansiering för gymnasieutbildning. Målet med gymnasiereformen, som lämnas i form av en regeringsproposition, är att öka gymnasieutbildningens dragningskraft som en allmänbildande utbildningsform som ger behörighet för fortsatta högskolestudier samt att höja utbildningens kvalitet och inlärningsresultaten. Också stödet till och handledningen av gymnasieelever stärks och högskole- och arbetslivssamarbetet samt internationaliseringen ökar. För kostnaderna för reformen i sin helhet reserveras 4 miljoner euro 2021 och 8,53 miljoner euro fr.o.m. 2022.

Undervisning i det första främmande språket, dvs. A1-språket, tidigareläggs så att den inleds redan på våren under det första året i grundskolan. Den tidigarelagda språkundervisningen gäller alla förstaklassister fr.o.m. den 1 januari 2020. De förordningsändringar som tidigareläggningen av språkundervisningen kräver kommer att ges hösten 2018 och läroplanerna vid Utbildningsstyrelsen under 2019. De årsveckotimmar som används för tidigareläggningen (en timme på våren i första klass och en timme på andra klassen) läggs till timresursen. Kostnaderna för reformen är till fullt belopp 12 miljoner euro fr.o.m. 2021.

Satsningar på förmånliga hem: A-Kruunu får fördubbla sin bostadsproduktion

Regeringen tillför allmännyttiga A-Kruunu Oy kapital till ett belopp av 50 miljoner euro. I och med beslutet kan A-Kruunu Oy utöka sin årliga produktion av hyresbostäder till skäligt pris till 800 bostäder, vilket är dubbelt så mycket som i fjol. Detta möjliggör ett ökat byggande i Helsingforsregionen. Dessutom kan A-Kruunu utvidga byggandet till att omfatta de största stadsregionerna. Genom kapitaliseringen kan man också utöka träbyggandet och objekt med ett visst koncept som skapats för bostadsmarknadens föränderliga behov.

Regeringen vill halvera antalet bostadslösa före 2022.

Regeringen beslutade öka investeringsunderstöden för grupper med särskilda behov med 5 miljoner euro per år, dvs. 20 miljoner euro under ramperioden. Anslaget anvisas för att på marknaden skaffa bostäder som hyrs ut i andra hand till bostadslösa som klarar av att bo självständigt. Dessutom ersätts skyddshärbärgen för bostadslösa med bostäder.

De bostadspolitiska åtgärderna genomför för sin del förslagen från professor Juho Saaris arbetsgrupp genom vilka man minskar ojämlikheten. 

Statens fastighetsägande ses över

Statens och de statsägda bolagens fastighetsinnehav (bl.a. på stationsområden) utreds och sådan icke-strategisk jordegendom som lämpar sig för bostadsbyggande eller företagsverksamhet koncentreras till Senatfastigheter. För detta ändamål kommer det att bildas ett separat dotterbolag för Senatfastigheter. För bolaget utarbetas i enlighet med principerna för hållbar stadsutveckling strategiska riktlinjer för bostadsbyggande och annan utveckling av fastigheter.

Bolaget kommer att utveckla fastigheterna till ett så kallat planutvecklingsskede, varefter fastigheterna säljs till marknaden. Bolaget kan efter egen prövning äga fastigheter även efter planutvecklingsskedet, om detta är nödvändigt med tanke på staden och de andra parterna i projektet. 

Regeringen säkerställer att finansieringen för landskapen och pilotförsöken med valfrihet är tillräcklig

För beredningen och styrningen av lanskapsreformen och social- och hälsovårdsreformen anvisas 95 miljoner euro 2019, som ska täcka utgifterna för landskapens verksamhet och det beredningsarbete som utförs i landskapen under 2019. Reformen innebär också stora förändringar vad gäller informationsförvaltning och datasystem. För finansiering av programmet för digitaliseringen (Digiförändringsprogrammet) reserveras ca 98 miljoner euro 2019. Avsikten är att finansieringen ska fördelas på nationella projekt inom olika förvaltningsområden samt som understöd till landskapen för deras IKT-förändringsstöd. För att producera de digitaliserings- och IKT-tjänster som landskapen behöver kapitaliseras landskapens IKT-servicecenter Vimana Oy genom att överföra ca 30 miljoner euro av statens aktieinnehav till bolaget.

Regeringen har vid ramförhandlingarna 2018 beslutat finansiera pilotförsökens inledande skede med 200 miljoner euro  i stället för den tidigare föreslagna summan på 100 miljoner euro. Utifrån ansökningarna om pilotprojekt och de förhandlingar som specificerar dem ska regeringen i maj fatta beslut om genomförandet av reformens första skede. Den tilläggsfinansiering regeringen nu beslutat om anvisas i ett senare skede. Pilotförsöken med valfrihet finansieras t.ex. genom att utnyttja statens balansräkning.

Social- och hälsotjänsternas valfrihet träder i kraft stegvis. Genom lyckade pilotförsök och försök med servicesedlar är det möjligt att hålla utgiftsriskerna i början av reformen i styr och lindra effekterna av förändringen. Alla landskap har ansökt om möjlighet att delta i pilotförsöken. Försöken kan inledas den 1 juli 2018 efter att riksdagen har godkänt valfrihetslagen. Beslut om pilotförsöken fattas i maj 2018. Pilotförsöken testar olika verktyg för valfrihet och olika informationstekniska lösningar och bidrar därigenom till enhetligare praxis mellan landskapen. Regeringen har redan tidigare anvisat 30 miljoner euro för försök med valfrihet enligt gällande lagstiftning.

Syftet med pilotförsök som gäller tillväxttjänster är att samla erfarenheter av förändringar i tjänsterna. Det har kommit in 26 förslag, varav cirka hälften på ett eller annat sätt innebär försök med alliansmodellen. Syftet med pilotförsöken är att testa samordningen av social- och hälsovårdstjänster och tillväxttjänster inom ramen för tjänsterna för långtidsarbetslösa. Pilotförsöken kan inledas hösten 2018 efter att de lagändringar som krävs har antagits av riksdagen.

Regeringens ställningstagande om landskaps- och vårdreformen 10.4.2018 

Minskningen av den offentliga sektorns utgifter fortsätter

Målet för den verksamhetsreform som gäller kommunerna, landskapen och hela den offentliga sektorn är att stärka de offentliga finanserna med 1 miljard euro före 2029. Detta kommer till synes i planen för de offentliga finanserna 2019−2022. Helheten består av följande tre delar:

1. Ett åtgärdsprogram som minskar kommunernas uppgifter och skyldigheter.

2. Ett system med incitament för digitaliseringen, driftsekonomin och lokalkostnaderna i kommunerna.

3. En ökad digitalisering, produktivitet och lokaleffektivitet inom staten.

De sista regeringspropositionerna som hänför sig till reformen lämnas i höst.

Spareffekterna av att minska kommunernas uppgifter och skyldigheter som inleddes i början av regeringsperioden uppgår till ca 340 miljoner euro före 2029.

Utöver detta stöds kostnadseffektiviteten i kommunerna genom tre incitament om vilkas finansiering man fattade beslut vid ramförhandlingarna. Med incitamenten eftersträvas en spareffekt på 300 miljoner euro.

Det första incitamentet gäller digitaliseringen i kommunerna, till vilket anvisas 40 miljoner euro från och med 2019. Till incitamentet för kommunernas driftsekonomi riktas 50 miljoner euro 2021 och 100 miljoner från och med 2022. Till incitamentet för att utveckla kommunernas byggnadsbestånd och för att effektivisera lokalanvändningen anvisas 50 miljoner 2021 och 100 miljoner euro från och med 2022.

Incitamenten finansieras med medel från statsandelssystemet. Under den fortsatta beredningen av incitamenten bedöms och beaktas om finansieringsprincipen har genomförts i kommunerna.

För digitaliseringen av statens verksamhet och utvecklingen av produktiviteten uppställs för 2020−2029 ett årligt produktivitetsmål som är bindande för samtliga förvaltningsområden. För försvarsministeriet, justitieministeriet och inrikesministeriet är produktivitetsmålet 0,3 procent och för de övriga förvaltningsområdena 0,5 procent per år. Omkostnadsminskningen får inom förvaltningsområdena fördelas för konsumtionsutgifter helt på det sätt som förvaltningsområdet själv bestämmer.

För att säkerställa en genuin produktivitet kommer regeringen att göra en omfattande analys av den potentiella produktiviteten och digitaliseringen. För att möjliggöra investeringar som syftar till att främja produktiviteten höjs anslaget under det gemensamma investeringsmomentet under utvecklingsmomenten med 1 miljon euro för varje besparing på 6 miljoner euro. Förutom produktivitetsbesparingarna på de olika förvaltningsområdena kan man genom en fortsatt riktad utveckling av den offentliga förvaltningens produktivitet nå besparingar på 100 miljoner euro.

Sparmålet för statens program för lokalanvändning höjs med 50 miljoner euro till 150 miljoner euro. Programmet fortsätter till utgången av 2029.

Åtgärderna stärker de offentliga finanserna med sammanlagt 940 miljoner euro före 2029.

Genomförandet samt effekterna av minskningen av kommunernas, landskapens och hela den offentliga sektorns kostnader (på finska) 

Avvecklingen av normer fortsätter

Avregleringen har pågått på samtliga förvaltningsområden under hela regeringsperioden. Syftet med avregleringen är att underlätta medborgarnas och näringslivets vardag och att reformera myndigheternas verksamhet. Regeringen fortsatte avregleringsarbetet vid ramförhandlingarna. En del av avregleringsprojekten har redan kört i gång, och regeringen bekräftade att de framskrider. De nya åtgärder som inleddes är bl.a. att hindren för de asylsökandes rätt att arbeta röjs, förutsättningarna för företagsverksamhet förbättras, kravet på minimikapital i aktiebolag (2 500 euro) slopas, rätten till inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa när det gäller familjemedlemmar som inte är ägare i företaget förbättras, penninginsamling för frivilligverksamhet underlättas (ändring av lotterilagen), ansökan till gymnasiet året runt möjliggörs, begränsningarna i antalet omtagningstillfällen i studentskrivningarna slopas och införandet av ett digitalt körkort utreds. 

Ministeriernas och regeringsgruppernas förslag till avveckling av normer (på finska)

Kommunernas insatser gav resultat

Den kommunala ekonomin har förbättrats avsevärt under de senaste åren. Kommunekonomin har stärkts av åtgärder både av kommunerna och av staten. Lokalförvaltningen har nått målet för det strukturella saldot, eftersom underskottet under ramperioden i enlighet med målet är under 0,5 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Kommunekonomin påverkas i hög grad av landskaps- och vårdreformen eftersom kommunerna inte länge ansvarar för att ordna social- och hälsovård. Det största trycket på kommunernas utgifter har orsakats av social- och hälsovården för äldre. I fortsättningen kommer den kommunala ekonomins uppgifter att allt mer gälla utbildningen, som inte är utsatt för samma utgiftstryck.

Regeringen återinför den behovsprövade höjningen av kommunernas statsandel, för vilken anvisas 10 miljoner euro. Dessutom förbereder man sig på 10 miljoner euro i behovsprövade sammanslagningsunderstöd för kommuner som befinner sig i eller riskerar att hamna i en ekonomisk kris.

Anpassningsåtgärderna inom de offentliga finanserna i linje med regeringsprogrammet

Regeringens anpassningshelhet som direkt stärker de offentliga finanserna består av åtgärder som stävjar ökningen av de offentliga utgifterna och av omfördelningar av utgifterna. Sammantaget stärker åtgärderna de offentliga finanserna med ca 4 miljarder euro. Effekterna av de åtgärder som är beroende av kommunernas beslut präglas fortfarande av osäkerhet. Kommunerna har likväl anpassat sin ekonomi på andra sätt så att besparingarna kan bedömas vara i nivå med bilagan om anpassningsåtgärder i regeringsprogrammet.

Underskottet minskar fram till 2020 

Inkomsterna inom budgetekonomin beräknas uppgå till 53,8 miljarder euro 2019. De ordinarie inkomsterna inom budgetekonomin beräknas under ramperioden öka med i genomsnitt 8 procent per år. Den största ändringen i skattegrunden som inverkar på skatteintäkterna under ramperioden är den landskaps- och vårdreform som träder i kraft 2020. Enligt den nuvarande uppskattningen överförs i och med reformen ca 12 miljarder euro i skatteinkomster från kommunerna till staten.

Av de skattepolitiska åtgärderna i regeringsprogrammet har den största delen genomförts redan 2016–2018. Regeringen fortsätter åtgärderna i enlighet med de tidigare riktlinjerna genom att sänka bilskatten och höja tobaksaccisen 2019. Trycket att höja beskattningen av arbetet stävjas genom årliga indexjusteringar i skattegrunderna för förvärvsinkomster så att beskattningen inte ska skärpas till följd av följd av en höjning av den allmänna inkomstnivån eller inflationsutvecklingen. I samband med landskaps- och vårdreformen granskas skattegrunden så att ingen ska beskattas hårdare till följd av reformen.

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro

Utgifterna inom budgetekonomin uppskattas uppgå till 55,1 miljarder euro 2019, vilket är 0,7 miljarder euro mindre än vad som budgeterats för 2018. Minskningen i anslagen beror bl.a. på att finansieringen av tidsbundna spetsprojekt upphör och att utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa minskar. Jämfört med det föregående rambeslutet kommer utgifterna att vara i genomsnitt ca 0,2 miljarder euro högre per år.

Statens budgetekonomi beräknas uppvisa ett underskott på ca 1,3 miljarder euro 2019, medan det uppskattade underskottet för 2018 enligt budgeten uppgår till 3,1 miljarder euro. Underskottet minskar fram till 2020, men ökar igen 2021, framför allt på grund av försvarsmaktens projekt för utvecklande av den strategiska kapaciteten. Jämfört med det föregående rambeslutet har uppskattningen av underskottet under ramperioden minskat klart framför allt som en följd av högre inkomstposter. Statsskulden antas öka med ca 5,1 miljarder euro under ramperioden och stiga till 114 miljarder euro 2022.

De ekonomiska utsikterna och de offentliga finanserna

Den finländska ekonomin fortsätter att växa i rask takt under de kommande åren. Den snabba återhämtningen i ekonomin och den fortsatt starka ekonomiska tillväxten leder till att efterfrågan på arbetskraft ökar, och ökningen av sysselsättningen kommer att vara den snabbaste på många år. Till följd av den förbättrade sysselsättningen fortsätter också den privata konsumtionen att öka. Under de sista åren av ramperioden fortsätter den ekonomiska tillväxten, men avtar sedan och närmar sig tillväxttakten på medellång sikt. Den strukturomvandling inom ekonomin och befolkningsstrukturen som redan pågått flera år påverkar även de ekonomiska tillväxtutsikterna på längre sikt.

Saldot i de offentliga finanserna i Finland har de senaste åren blivit bättre tack vare anpassningsåtgärderna och den goda ekonomiska utvecklingen. Utvecklingen av saldot i de offentliga finanserna fortsätter på ett gynnsamt sätt och den offentliga ekonomin kommer de närmaste åren att uppvisa ett svagt överskott efter mer än tio år med underskott. Ett gott konjunkturläge avhjälper dock inte hållbarhetsunderskottet i de offentliga finanserna, eftersom ökningen av de åldersrelaterade utgifterna till följd av förändringen i befolkningens åldersstruktur automatiskt kommer att försvaga de offentliga finanserna under en lång tid framöver. För att de offentliga finanserna ska stå på en hållbar grund också på längre sikt måste de ännu tydligare uppvisa ett överskott i början av nästa årtionde.

Den offentliga skulden började minska i förhållande till bruttonationalprodukten 2016, och under ramperioden minskar skuldkvoten alltjämt. Nominellt fortsätter skulden att öka, och skuldsättningen inom de offentliga finanserna ökar också, även om takten avtar något.

De samhällsekonomiska bedömningar som presenteras ovan är preliminära. Finansministeriets ekonomiska översikt publiceras den 13 april samtidigt som planen för de offentliga finanserna.

I planen för de offentliga finanserna ingår ett stabilitetsprogram för Finland, som Finland ska lämna till EU. I programmet beskriver regeringen sina planer för de offentliga finanserna. Programmet är en del av den europeiska planeringsterminen. 

Ytterligare information: Markus Lahtinen, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 404, Matias Marttinen, finansministerns specialmedarbetare, tfn 044 269 3113, Juha Halttunen, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 050 574 0236

Plock ur anslagen och regeringens riktlinjer

• För de totala utgifterna för EU-ordförandeskapet har det reserverats sammanlagt 70 miljoner euro (2017–2020).

• Det nuvarande byggnadsbeståndet vid Uleåborgs fängelse och Pelso fängelse har nått sin maximala livslängd och de nyinvesteringar som behövs kommer att inledas utan dröjsmål. Fängelserna i Uleåborg och Vaala bevaras. Projektplaneringsarbetet för fängelserna inleds omgående och ska vara färdigt våren 2019. Målet är att nybygget av fängelset i Vaala kan inledas 2019 och fängelset blir färdigt före utgången av 2021. I ramen reserveras ett anslag på 6,6 miljoner euro fr.o.m. 2022.
  I försvarsanslagen ingår den uppskattade finansieringen på 1 miljard euro per år för de första åren av HX-jaktplansprojektet. 

• I utgifterna för den militära krishanteringen görs ett tillägg på i genomsnitt 46 miljoner euro per år jämfört med den föregående planen för de offentliga finanserna.

• I syfte att trygga polisens verksamhet och behålla antalet årsverken vid 7 200 under ramperioden anvisas det tilläggsfinansiering på 18 miljoner euro 2019 och anslagen för 2020–2022 höjs med 16,4 miljoner euro.

• För att säkerställa Skyddspolisens kärnverksamhet och operativa funktionsförmåga stärks finansieringen permanent med 2,5 miljoner euro. Effekterna på Skyddspolisen av den nya lagstiftningen om civil underrättelse har också beaktats, och för detta ändamål anvisas tilläggsfinansiering på 10 miljoner euro per år.

• Regeringen underlättar ställningen för gårdar med ekonomiska svårigheter på grund av dålig lönsamhet eller misslyckad skörd. För finansieringen av kompensationsersättning överförs som en engångssatsning 10 miljoner euro för 2019.

• Straffnivån för sexualbrott mot barn skärps, och för detta ändamål ökas anslaget för verkställande av justitieministeriets lagstiftningsändringar med 0,87 miljoner euro.

• För effektivisering av tilläggspåföljderna till villkorliga fängelsestraff anvisas 2,2 miljoner euro.

• För bedömning av risken för återfall i fråga om personer som gjort sig skyldiga till våldsbrott samt för precisering av ställandet under övervakning vid villkorlig frihet höjs anslaget med 1,34 miljoner euro.

• Anslaget för att ändra regleringen i fråga om förstagångsförbrytare ökas med 2,2 miljoner euro.

• För en reform av förfarandet för förvandlingsstraff för böter reserveras 10,8 miljoner euro. Polisen bör föra behandlingen av bötesbrott till en tingsrätt i sådana fall där en person som upprepade gånger gjort sig skyldig till bötesbrott kan anses visa likgiltighet för lagens bestämmelser. Det föreslås att upprepade bötesbrott ska definieras som sju liknande bötesstraff under ett år. Tingsrätten ska kunna förvandla böter till fängelse, om böterna inte kan drivas in.

• I arbets- och näringsbyråernas omkostnader görs ett tillägg på 10 miljoner euro för periodiska intervjuer.

• I anslaget för de offentliga arbetskrafts- och företagstjänsterna har beaktats ett tillägg på 6 miljoner euro för integrationsutbildning.

• När det gäller migrationsutgifterna har som antagande använts en uppskattning om 4 000 asylsökande per år. Uppskattningen av antalet personer inom mottagningsverksamheten har stigit på grund av de många och utdragna besvärsprocesserna. Uppskattningen av antalet asylsökande som får uppehållstillstånd har också stigit, och därför ökas integrationsersättningarna till kommunerna med 22 miljoner euro 2019. På grund av att antagandet ändrats höjs kalkylen för migrationsutgifterna under ramperiodens tre första år, men utgiftsposten för 2022 minskas något.

• Finansieringen av METSO-programmet ökas med 5 miljoner euro jämfört med rambeslutet. METSO, som baserar sig på markägarnas frivilliga skyddsåtgärder, är en av de mest betydande metoderna att skydda skogarnas biologiska mångfald.

• Finansieringen till Forststyrelsens naturtjänster ökas under ramperioden med 1,1 miljoner euro årligen för uppgifter som hänför sig till fröförsörjning och säkerhetsupplagring i fråga om skogsträd i Norra Finland.

• För att stödja genomförandet av målen för energi- och klimatstrategin anvisas 6 miljoner euro 2019–2021 till stöd för anskaffning av eldrivna personbilar samt stöd för gas- och etanolkonvertering av personbilar.

• Bevillningsfullmakten för energistöd höjs på basis energi- och klimatstrategin med 5 miljoner euro 2019–2021. Dessutom höjs bevillningsfullmakten för energistöd i syfte att stödja bioraffinaderier med 40 miljoner euro 2019–2020 och med 60 miljoner euro 2021–2022. Ett villkor för detta tillägg är att den EU-reglering som bereds möjliggör investeringar i bioraffinaderier i Finland.

• För insatser i avsikt att upprätthålla informationssäkerheten och funktionssäkerheten i det digitala samhället anvisas 2 miljoner euro 2019 och 3 miljoner euro 2020–2022.

• Rätten till studiestöd och stöd för skolresor utvidgas till att gälla grundläggande utbildning också vid andra läroanstalter än folkhögskolor för personer som passerat läropliktsåldern.

• Avsikten är att ordnandet av studerandehälsovården för högskolestuderande ska överföras till Folkpensionsanstalten fr.o.m. 2020. Studenternas hälsovårdsstiftelse (SHVS) fungerar som serviceproducent i hela landet och samtidigt utvidgas dess verksamhet till att omfatta också yrkeshögskolestuderande. För engångskostnaderna för utvidgningen av SHVS:s verksamhet anvisas 3 miljoner euro 2019.

• För statsandelssystemet och understöden enligt prövning för kultur anvisas ett tilläggsanslag på 7 miljoner euro.

• Det görs en höjning på 8 miljoner euro i FPA:s omkostnader, genom vilken behandlingen av utkomststödet och telefonservicen förbättras och renoveringar av FPA:s lokaler förbereds.

• Regeringen finansierar inrättandet av ett nationellt center för läkemedelsutveckling med sammanlagt 11 miljoner euro under ramperioden.  I Finland bedrivs högklassig grundforskning och klinisk forskning inom hälsoområdet. Det inledande skedet av läkemedelsutvecklingen kräver dock specialkunnande. Med hjälp av centret kommer läkemedelsutvecklingsprojekt som baserar sig på akademisk forskning att kunna fortskrida till det kliniska skedet av läkemedelsutvecklingen och att skapa nya tillväxtföretag. Inrättandet av ett nationellt center för läkemedelsutveckling främjar och stöder även målen för tillväxtstrategin inom hälsovårdssektorn.

• För en justering av adoptionsbidraget till adoptivfamiljer anvisas en årlig anslagsökning på 0,3 miljoner euro.

• För ersättningar enligt lagen om olycksfall i militärtjänst anvisas 2,5 miljoner euro.

• I anslutning till inrättandet av den nya tillstånds- och tillsynsmyndigheten har man beaktat överföringen av verksamheten och resurserna vid Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården till den nya tillsynsmyndigheten, till Säkerhets- och utvecklingscentret för läkemedelsområdet, till social- och hälsovårdsministeriet och Strålsäkerhetscentralen fr.o.m. 2020.

• För att stärka nätverket Team Finland med handelsekonomiska sakkunniga anvisas 1,6 miljoner euro per år under ramperioden.

• Regeringen har beslutat att klarlägga införandet av en plastskatt.

Bilaga

Planen för de offentliga finanserna 2019–2022, protokollsanteckningar från ramförhandlingarna (på finska)