Statsminister Juha Sipilä vid mottagningen på Ständerhuset med anledning av avtäckningen av det nationella minnesmärket för vinterkriget den 30 november 2017

(med reservation för ändringar)

President Ahtisaari,
ärade veteraner,
bästa gäster!

På statsrådets vägnar vill jag önska er varmt välkomna till denna mottagning med anledning av det nyligen avtäckta nationella minnesmärket för vinterkriget. Jag vill också på statsrådets vägnar gratulera skulptören Pekka Kauhanen till ett mycket imponerande verk, som fått en värdig plats i hjärtat av Helsingfors. Ett stort tack också till alla som deltagit i minnesmärkesprojektet.

Hundraårsjubileet av Finlands statliga självständighet kulminerar under de närmaste dagarna. På måndag har det förflutit exakt hundra år sedan Finlands senat godkände utfärdandet av en självständighetsförklaring. Samma dag lades den fram för lantdagen, som på initiativ av ledamot Santeri Alkio två dagar senare, den 6 december, godkände senatens åtgärder. 

Detta jubileumsår har blivit ett bevis på det finländska civila samhällets stora styrka. Till jubileumsåret program anmäldes över 5 000 olika evenemang och projekt. Upp till 600 000 finländare har deltagit i förberedelserna.

Den skulptur som precis avtäcktes påminner oss om det höga pris som betalades för möjligheten att fira detta jubileumsår.

I dag har det förflutit 78 år sedan Sovjetunionen inledde krigshandlingar mot Finland. Vinterkriget upphörde 105 dagar senare, den 13 mars 1940, i och med det fredsavtal som ingicks i Moskva.

Bara ett drygt år senare bröt fortsättningskriget ut. Vapnen på Finlands och Sovjetunionens fronter tystnade i september 1944. De sista tyska soldaterna lämnade Lapska armen först i slutet av april 1945. Krigen varade således sammanlagt fem och ett halvt år.

Ju längre tid som förflyter från dessa dagar, desto större ödmjukhet känner vi inför det som skedde.

I synnerhet i dag kan man verkligen tala om vinterkrigets mirakel. Mycket gick förlorat, men det viktigaste bestod, den statliga självständigheten och den demokratiska samhällsordningen.

Det största miraklet var att nationen stod enad i försvaret av självständigheten bara drygt 20 år efter det blodiga inbördeskriget i vårt land, som just hade blivit självständigt.  Detta mirakel blev möjligt genom att nationen enades och försonades.

Senatorn Kyösti Kallio, som var ledamot av Svinhufvuds självständighetssenat, höll i sin hemkyrka i Nivala ett tal som har betraktats som en programförklaring för försoningspolitiken. Talet hölls i maj 1918, bara några veckor efter det att inbördeskriget avslutats. Kallios ord lämpar sig som rättesnöre också för dagens beslutsfattare.

I sitt tal konstaterade han att man måste skapa ett Finland där det varken fanns röda eller vita, endast finländare som älskar sitt fosterland, medborgare i republiken Finland, som alla känner sig som samhällsmedlemmar och trivs här.

Som republikens president fick Kallio se sin dröm besannas under svårast möjliga förhållanden den 30 november 1939. De tidigare röda och vita gick då enade ut för att försvara sitt fosterland. Trupperna från Helsingfors arbetarstadsdelar gav sitt bidrag, precis som de kompanier som bestod av österbottniska bönder.

I dag har vi ett antal veteraner och lottor från våra krig på plats. På statsrådets vägnar vill jag tacka er för att vi kan samlas här i dag. Genom det minnesmärke som precis avtäcktes kommer ert förpliktande arv att bevaras för kommande släktled.

Jubileumsåret har firats under temat ”Yhdessä–Tillsammans”. Tillsammans har vi klarat av de svåraste prövningarna i vår historia, och också i fortsättningen kommer vi att klara oss endast tillsammans, genom att värna om nationens enighet.

Ärade gäster!

Låt oss höja en skål för det självständiga Finland!