Regeringen lämnade en tilläggsbudgetproposition till riksdagen

Regeringen lämnade den första tilläggsbudgetpropositionen för 2023 till riksdagen torsdagen den 2 februari.

I tilläggsbudgetpropositionen föreslås anslag bland annat för betalning av retroaktiv elpriskompensation, stärkande av välfärdsområdenas finansiering, stödåtgärder för jordbruket, materiellt stöd till Ukraina, förebyggande av ungdomsbrottslighet samt utveckling av jämlikheten inom fostran och undervisning. I samband med tilläggsbudgeten fattades också beslut om skydd av statens skogar. 

Anslagsökningen i tilläggsbudgetpropositionen för 2023 är 2,1 miljarder euro, vilket ökar statens behov av nettoupplåning med ett motsvarande belopp. De ökade ränteutgifterna för statsskulden höjer anslagen med över en miljard euro.

Stöd som betalas på grund av höjda elpriser

På grund av det exceptionella läget på energimarknaden och de höjningar i priset på elenergi som detta lett till har regeringen berett en proposition om en retroaktiv elpriskompensation. För detta stöd föreslås sammanlagt 412 miljoner euro. Enligt förslaget ska stödet betalas till konsumenterna i form av en kompensation som ett bolag som bedriver detaljförsäljning av el gör i elenergiräkningen.

I helheten ingår ett stöd på 24 miljoner euro, som riktas till bostadssammanslutningar i syfte att säkerställa att de som bor i bostadsaktiebolag med centralstyrd eluppvärmning där bostadsaktiebolaget betalar elräkningen får en likartad subvention för de höjda elkostnaderna som de som bor i bostadsaktiebolag med eluppvärmning med egen elmätare får genom det stöd som riktas till konsumentkunder. För kostnaderna för genomförandet av stödet föreslås sammanlagt cirka 2,9 miljoner euro för Statskontoret, Energimyndigheten och Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet.

För undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde föreslås på grund av ökade energikostnader 2,3 miljoner euro för understöd till sammanslutningar som äger allmännyttiga samlingslokaler. Dessutom föreslås det 1,5 miljoner euro för stöd till huvudmän för professionella museer med anledning av de ökade energikostnaderna för utställningslokaler och utrymmen för samlingar.

Välfärdsområdenas finansiering stärks

Det föreslås att välfärdsområdenas finansiering stärks med 500 miljoner euro, varav 350 miljoner euro anvisas som statsunderstöd för etablering och utveckling av verksamheten medan 150 miljoner euro anvisas till välfärdsområdenas finansiering med allmän täckning. Det sistnämnda är en förskottsbetalning av den korrigeringspost för välfärdsområdenas finansiering som ska betalas 2024. Syftet med understödsfinansieringen är att stödja etableringen och förnyandet av välfärdsområdenas verksamhet och samtidigt säkerställa att tjänsterna ordnas störningsfritt och att verksamheten är effektiv.

Ersättningar för kostnaderna för stödet till Ukraina

För utrikesministeriets förvaltningsområde föreslås 4,4 miljoner euro för utgifterna för underhåll av Finlands krishanteringsstyrkor i fråga om kostnaderna för EU:s utbildningsinsats för att stödja Ukraina. När det gäller försvarsministeriets förvaltningsområde kan deltagandet i insatsen genomföras med befintliga anslag genom att ändra dispositionsplanen för materiel- och förvaltningsutgifterna för militär krishantering.

Det föreslås att försvarsmaktens anslag höjs med 1,7 miljoner euro för att täcka kostnaderna för stödet till Ukraina. Dessutom föreslås det att tilläggsanslagen för ersättande av den försvarsmateriel som levererats hittills och som levereras senare till Ukraina ska omfattas av fullmakten för materiell utveckling av Försvarsmakten (PVKEH 2023), vars totala belopp ska stiga med 702,3 miljoner euro enligt förslaget. Utgifterna för de ersättande anskaffningarna kommer att realiseras 2023–2026. Av anskaffningarna hänför sig 41,6 miljoner euro till anslagen för innevarande år.

Inom inrikesministeriets förvaltningsområde föreslås 3 miljoner euro för civilt materielbistånd till Ukraina på grund av det alltjämt pågående ryska anfallskriget. Tillägget beror på att en del av den finansiering av civilt materielbistånd till Ukraina som med anledning av kriget beviljats för 2022 överförs till 2023.

Stöd till jordbruket 

För det temporära kostnadsstödet för jordbruket och vattenbruket föreslås 96 miljoner euro, varav 1 miljon euro är en överföring till landskapet Åland. Stöd betalas för att partiellt kompensera för konsekvenserna av höjningen av priset på gödselmedel och el och för att trygga försörjningsberedskapen. För genomförande av stödet föreslås 3,6 miljoner euro för Statskontoret.

Skydd av statens skogar

Det föreslås att Forststyrelsen överför över 50 skogsområden till permanent skydd. Det är fråga om värdefulla naturområden som för närvarande är i begränsad användning eller som inte används för skogsbruk. Områdenas sammanlagda areal är cirka 30 000 hektar. Områden som ska skyddas finns på olika håll i Finland.

Satsningar på förebyggande och bekämpning av ungdomsbrottslighet

För förebyggande och bekämpning av ungdomsbrottslighet föreslås ett tilläggsanslag på sammanlagt 19 miljoner euro. För polisens, socialväsendets, hälso- och sjukvårdens och ungdomsväsendets förebyggande ankarverksamhet, för höjande av undervisnings- och handledningspersonalens kompetens i fråga om välbefinnande och säkerhet och för kommunernas ungdomsarbete föreslås sammanlagt 11 miljoner euro. För att fortsätta och utvidga ungdomsarbetet i läroanstalter föreslås 3,5 miljoner euro. 

För polisen föreslås dessutom 1,4 miljoner euro bland annat för förebyggande verksamhet och brottsutredning. För justitieministeriets förvaltningsområde föreslås 2,5 miljoner euro att fördelas på flera aktörer i fråga om åtgärder för att effektivisera straffprocessen i syfte att bryta brottsspiralen. Dessutom föreslås 350 000 euro för understöd för förebyggande projekt.

Jämlikhetsunderstöd för utveckling av jämlikheten inom fostran och undervisning

För understöd som främjar jämlikheten inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen föreslås 20 miljoner euro. Syftet med understöden är att stärka jämlikheten genom att rikta stöd till skolor och daghem i socioekonomiskt utsatta områden, stärka välbefinnandet och uppnåendet av högklassiga inlärningsresultat och minska barn- och undervisningsgruppernas storlek.

Andra ändringar i tilläggsbudgetpropositionen

För tryggande av landskapens flygförbindelser under perioden 30 juli 2023–28 april 2024 föreslås 17 miljoner euro.

Dessutom har behovskalkylerna för anslagen uppdaterats inom flera förvaltningsområden.

De ökade ränteutgifterna har en effekt på över en miljard euro

Till följd av den tilltagande inflationen har centralbanken skärpt penningpolitiken, vilket har märkts som en höjning av den allmänna räntenivån. För statens skuldförvaltning föreslås ett tillägg på 1 073 miljoner euro. Uppskattningen baserar sig på ett antagande om en räntenivå på 2,9 procent i fråga om såväl de korta som de långa räntorna.

Ändringar av inkomstposterna

Kalkylen över ordinarie inkomster minskar med ett nettobelopp på 6 miljoner euro. Det föreslås att kalkylen över skatteinkomster sänks med 45 miljoner euro. I kalkylen över intäkter av källskatt på ränteinkomster föreslås en höjning på 94 miljoner euro i och med att höjningen av den allmänna räntenivån ökar inkomsterna från räntor på insättningar. Därtill föreslås det att intäkterna av överlåtelseskatt justeras ned med ett belopp på 139 miljoner euro på grund av värdeminskningen inom bostads- och fastighetshandeln. Konsumenternas försämrade förtroende och de höjda räntorna gör att antalet bostads- och fastighetsköp minskar.

Det föreslås att kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med sammanlagt 39 miljoner euro. Av höjningen föranleds 33,1 miljoner euro av räntegottgörelser och inkomster av skyddsåtgärder som inflyter av Finlands Exportkredit Ab:s ränteutjämningsverksamhet i fråga om export- och fartygskrediter.

Konsekvenser för balansen i statsfinanserna och skuldsättningen

Med beaktande av minskningen av de ordinarie inkomsterna med 6 miljoner euro och ökningen av anslagen med 2,1 miljarder euro ökar tilläggsbudgetpropositionen för 2023 behovet av statens nettoupplåning med 2,1 miljarder euro.

Statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 10,4 miljarder euro 2023. Den budgeterade statsskulden beräknas vid utgången av 2023 uppgå till cirka 158 miljarder euro, vilket är cirka 56 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Ytterligare information: Ilkka Kaukoranta, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 449, och Joel Kuuva, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 458