Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Hur kan Finland bli koldioxidneutralt till 2040?

Finland kan nå målet om koldioxidneutralitet kring år 2040. För att nå målet måste Finland i första hand satsa på att snabbt minska växthusgasutsläppen inom alla utsläppssektorer. Dessutom måste det tas fram metoder för att fånga in koldioxid ur atmosfären. Att upprätt-hålla och stärka skogarna som kolsänkor spelar en viktig roll i sammanhanget. Avskiljning och lagring av koldioxid i samband med användning av bioenergi kan bli en användbar me-tod i framtiden.

Det centrala målet med Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s och Finlands miljöcen-trals utredning var att bedöma vilket utsläppsminskningsmål som är lämpligt för Finland för 2050 och vilka de olika centrala tillvägagångsalternativen är inom respektive bransch. Som utgångspunkt för bedömningarna slogs det fast att Finland ska minska sina växthusgasut-släpp med 85–90 procent före 2050 jämfört med 1990 års nivå. För sektorn för markan-vändning, dvs. LULUCF-sektorn (land use, land use change and forestry), ställdes det däre-mot inte något särskilt mål, utan utgångspunkten var att utifrån kalkyler bedöma utveckl-ingen i fråga om de totala utsläppen när man beaktar såväl utsläpp som kolsänkor (upp-tag). Analyserna genomfördes med hjälp av scenarioanalyser, i vilka det skissades upp olika utvecklingsvägar för Finland fram till 2050.

Utvecklingen i fråga om de totala utsläppen bedömdes med hjälp av fyra kalkylmässiga sce-narier: Fortsatt ökning, Förändring, Minskning och Stopp. Scenarierna bearbetades och kommenterades i tre workshoppar där sammanlagt ca 90 personer från ca 40 olika organi-sationer deltog. Dessutom genomfördes en enkät (1 000 svarspersoner) i syfte att klarlägga medborgarnas syn på målen och metoderna för begränsning av klimatförändringen. 

Utredningen visade att Finland kan nå utsläppsminskningsmålet för 2050 på olika sätt. Till de kritiska faktorerna hör en effektiviserad energianvändning inom alla samhällsområden, en betydande ökning av andelen förnybar energi, elektrifiering av energisystemet och av-skiljning och lagring av koldioxid (CCS) i samband med bioenergiprocesser och industriella processer. Utan omfattande avskiljning och lagring av koldioxid visade det sig utmanande att minska växthusgasutsläppen till mer än 87 procent.

Om den tekniska utvecklingen inte är tillräckligt snabb eller samhällets energianvändning inte effektiviseras i tillräcklig grad, kommer det att bli allt mer utmanande att nå målen. Inom alla de studerade scenarierna beräknades den ekonomiska välfärden (mätt i BNP) öka, och i samtliga scenarier var den tekniska utvecklingen den största drivkraften bakom tillväxten. Olika scenarier kan dock ha väldigt olika inverkan på miljön och samhället, bl.a. beroende på de rådande förhållandena och de politiska styrmedlen.

Skogsbiomassa kan användas för många olika ändamål och ersätta icke-förnybara råvaror vid energiproduktion och i industriella produkter. Att öka användningen av trä leder dock samtidigt till att skogens kolsänkor minskar, vilket kan vara utmanande med tanke på må-len i klimatavtalet från Paris. Kolsänkornas storlek påverkas utöver av virkesanvändningen också kraftigt av hur trädbeståndet växer och kolbalansen i marken utvecklas. Beroende på vilket scenario som studeras och hur osäkerheterna när det gäller skogen som kolsänka ut-vecklas kan Finland bli koldioxidneutralt före 2040 eller först därefter. Det är dock oklart i vilken grad Finland kan utnyttja sina kolsänkor i skogen för att nå utsläppsmålet och vilket utsläppsmål som anses vara rättvist och tillräckligt för Finland.

För att de uppställda klimatmålen ska kunna nås är det av största vikt att Finland driver en ambitiös klimatpolitik som minimerar de risker som, om de realiseras, hotar måluppfyllelsen. Enkäten visar att också medborgarna stöder en ambitiös klimatpolitik. Sammanlagt 75 pro-cent av svarspersonerna ansåg att en begränsning av klimatförändringen är ett viktigt mål, och 65 procent ansåg att Finland måste fortsätta att minska sina utsläpp oberoende av vad andra länder gör. 

Teknologiska forskningscentralen VTT Ab:s och Finlands miljöcentrals studie om utveckl-ingen i fråga om de totala utsläppen på lång sikt utfördes inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018 (www.tietokayttoon.fi). 

Ytterligare information: Tiina Koljonen, chef för forskningsgruppen, VTT, tfn 050 359 9549, tiina.koljonen(at)vtt.fi, Sampo Soimakallio, gruppchef, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1803, sampo.soimakallio(at)ymparisto.fi och Petteri Kuuva, industriråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4819, petteri.kuuva(at)tem.fi