Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Finlands tillståndsprocess när det gäller miljö- och vattenhushållningstillstånd bör ses över enligt EU:s riktlinjer

Det finns skäl att överväga en revidering av den finska lagstiftningen så att Finland följer de skärpta riktlinjer som EU-domstolen har fastställt beträffande miljömålen för vattenvården. Målen för vattenstatusen och möjligheterna att avvika från dessa bör få en mer central roll i de tillståndssystem som grundar sig på miljöskyddslagen och vattenlagen. I en utredning som genomförts av Finlands miljöcentral och Östra Finlands universitet läggs det fram alternativ för hur bestämmelserna kunde utvecklas.

”EU har skärpt kraven beträffande iakttagandet av målen för vattenvården, vilket också styr tolkningen i Finland. Både i tillståndspraxisen och vid domstolarna läggs det allt större betoning på miljömålen för vattenvården”, berättar forskningsprofessor Antti Belinskij från Finlands miljöcentral.

Den nationella lagstiftningen baserar sig på EU-lagstiftningen. När den nationella lagen om vattenvårdsförvaltningen bereddes hade man ingen tanke om att målet med god vattenstatus direkt skulle vara bindande vid tillståndsprövningen för projekt. Det utfärdades bara bestämmelser om att förvaltningsplanen bör beaktas i tillståndsprövning enligt vattenlagen och miljöskyddslagen.

Tre alternativ för hur lagstiftningen kan utvecklas

I projektet, som genomförts som en del av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, utreddes följande alternativ beträffande miljömålen för vattenvården och deras juridiskt bindande verkan:

• den nuvarande situationen råder också i fortsättningen,
• målen beaktas mer ingående eller
• det utfärdas bindande bestämmelser om målen.

Enligt utredningen skiljer sig inte de olika alternativens verkningar åt i någon väsentlig grad. I vilket fall som helst måste EU-domstolens riktlinjer följas i tillståndsprövningen, och ett projekt som strider mot miljömålen kan inte beviljas tillstånd utan undantag.

På vilket sätt får man avvika från målen för vattenvården?

I dagens läge kan man under vissa förutsättningar avvika från målen för vattenvården i samband med att ett nytt, viktigt projekt genomförs. I den finländska lagstiftningen har det däremot inte angetts närmare i vilket skede och vilken aktör som ska bedöma och fatta beslut om eventuella undantag.

I utredningen föreslås att undantag ska kopplas till tillståndsprocessen och att beslutet ska fattas av tillståndsmyndigheten. Ett annat alternativ är att vattenvårdsmyndigheten, eller i sista hand statsrådet, ska fatta beslut om undantag.

Utredningen genomfördes av Finlands miljöcentral och Östra Finlands universitet inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2017.

Rapporten Vesienhoidon ympäristötavoitteista poikkeaminen: Perusteet ja menettely

Ytterligare information:

Antti Belinskij, forskningsprofessor, Finlands miljöcentral och Östra Finlands universitet, tfn 046 920 9189, antti.belinskij(at)uef.fi, Milla Mäenpää, planerare, Finlands miljöcentral, tfn 040 573 4224, milla.maenpaa(at)ymparisto.fi och Niko Soininen, universitetslektor, Östra Finlands universitet, tfn 050 437 6342, niko.soininen(at)uef.fi.

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.