Statsminister Petteri Orpos nyårshälsning den 31 december 2023
Bästa finländare! Det nya året för med sig många möjligheter, men också en viss osäkerhet. Vi ska hoppas på det bästa, men samtidigt är det klokt att vi förbereder oss för svårare tider.
Den finska statsledningens viktigaste uppgift är att stärka Finlands och finländarnas säkerhet. I april i år blev Finland medlem i Nato. Vi gick med i Nato för att stärka vår egen säkerhet efter att Ryssland inledde sitt anfallskrig mot Ukraina i februari 2022. I december undertecknade vi ett bilateralt avtal om försvarssamarbete med Förenta staterna. Regeringens proposition om avtalet överlämnas till riksdagen under våren. Så snart avtalet träder i kraft kommer det att utgöra ett komplement till vårt Natomedlemskap och stärka vårt försvar.
Rysslands brutala anfallskrig har pågått i snart två år. Kriget har förändrat säkerhetsläget i Europa i grunden. Ukrainarna har modigt kämpat för sitt land, för hela Europa och för de västerländska värderingarna. Finlands och finländarnas stöd till Ukraina har hela tiden varit starkt. Genom nationella beslut, till exempel om ökad produktionskapacitet för tung ammunition, kan vi stödja Ukraina på lång sikt. Samtidigt stärker vi också vår egen försvarsförmåga.
I Europeiska unionen arbetar vi aktivt för att Europa ska fortsätta stå enat vid Ukrainas sida. Att inleda förhandlingar om EU-medlemskap med Ukraina sänder en hoppfull signal till ukrainarna: Ukraina är välkommet till den europeiska familjen och hör hemma i EU. Också på det sättet förbinder sig de europeiska länderna till långsiktigt stöd till Ukraina.
Våldsamheterna till följd av Hamas terrorattack har lett till en humanitär katastrof i Gaza. Vi arbetar aktivt för att civilbefolkningen ska få humanitär hjälp, gisslan ska friges och våldsamheterna ska upphöra. Både i EU och i FN stöder vi också strävandena att lösa konflikten mellan Israel och Palestina utifrån en tvåstatsmodell.
Störningen vid vårt lands östra gräns har inte upphört. Regeringen följer situationen noga och bereder nya lösningar för att stoppa instrumentaliserad inresa. Den stängda gränsen försvårar vardagen för många människor och företag. Det viktigaste är dock gränssäkerheten och Finlands säkerhet. Det ger vi inte avkall på.
Finlands ekonomiska utsikter för det kommande året ser dystra ut.
Vår skuldsättning ligger på en farlig nivå. Grovt räknat finansieras var åttonde euro med en ny skuld. Till exempel ökade ränteutgifter, välfärdsområdenas situation och nödvändiga behov inom försvaret orsakar stora kostnader som tvingar oss att ta lån.
Under denna valperiod minskar vi skuldsättningen med sex miljarder euro. Vi behöver ekonomiskt handlingsutrymme för att kunna hjälpa människor och företag över svåra tider även i framtiden.
Ett faktum som var och en måste erkänna är att vi lever över våra tillgångar på bekostnad av kommande generationer. Om vi inte lyckas ändra kurs nu, kommer de åtgärder som krävs i framtiden att vara många gånger hårdare.
Finland har förbundit sig till att följa EU:s lagstiftning. Enligt finansministeriets prognos är vi i färd med att bryta mot dessa gemensamt överenskomna regler. På grund av den allt svagare ekonomiska tillväxten riskerar underskottet att överskrida den gräns som fastställs i EU-lagstiftningen.
Regeringen är tvungen att vidta nya anpassningsåtgärder redan i samband med ramförhandlingarna för att rädda finansieringsunderlaget för välfärdstjänsterna. Kompensationen för kommunernas minskade statsandelar ska täckas inom ramarna. Vi har redan börjat söka lösningar. Vi behöver en så bred uppsättning metoder som möjligt. Den princip som regeringen enats om, det vill säga att anpassningar ska genomföras så att de stöder sysselsättningen och tillväxten, ger en bra riktlinje för nya lösningar. Vi fortsätter att fokusera på sysselsättningen.
Det räcker inte med bara nedskärningar.
Arbete och ekonomisk tillväxt kan lösa skuldproblemet en gång för alla. Därför måste vi utöver anpassningar också bereda ett tillväxtpaket. Det finns ytterligare åtgärder vi kan vidta för att skapa rum för arbete och företagande. Vi kan genomföra sådana strukturella reformer i lagstiftningen och beskattningen som inte direkt belastar de offentliga finanserna.
Det finns historiskt mycket investeringsplaner. Omställningen till ren energi innebär en genuin möjlighet för Finland. Vi måste ta vara på de möjligheter som erbjuds. Om vi lyckas kamma hem åtminstone en del av de planerade investeringarna, får tillväxten det uppsving den behöver.
Även i ett svårt ekonomiskt läge satsar vi också på en bättre framtid: vi förbättrar den grundläggande utbildningen, ökar anslagen för forskning och utveckling och avvecklar vårdköerna.
I Finland förrättas två val under det kommande året. I början av året får den självständiga republiken Finland sin trettonde president. I juni röstar vi i Europaparlamentsval.
Inte ens i dag är demokratin, möjligheten att påverka genom fria val, en självklarhet. Vi måste aktivt försvara demokratin. Demokrati innebär också frihet att vara av olika åsikt. Jag hoppas att var och en under det kommande året utövar denna frihet på ett konstruktivt sätt, med respekt för andra.
Vårt lilla folk har visat sin styrka genom att agera i samförstånd i stora frågor. Finland och finländarna har klarat sig ur kniviga situationer, och det gör vi också nu.
Jag önskar alla ett gott nytt år.
Petteri Orpo
Statsminister