Statsministerns upplysning om regeringens politik och de viktigaste propositionerna till riksdagen 2022

Statsminister Sanna Marins tal i riksdagen vid riksmötets öppningsdebatt den 8 februari 2022. Det talade ordet gäller.

Ärade talman,

Vi inleder riksdagsarbetet 2022 efter det första välfärdsområdesvalet i Finland. Social- och hälsovårdsreformen, som har behandlats av flera regeringar, har blivit klar under denna regeringsperiod och det första välfärdsområdesvalet har genomförts med framgång.

De nya välfärdsområdesfullmäktige som valdes i valet inleder nu sitt arbete i välfärdsområdena. De första fullmäktige ska skapa praxis och strukturer för de tjänster inom socialvården, hälso- och sjukvården och räddningsväsendet som överförs till välfärdsområdena 2023. Det är fråga om vår viktiga basservice och om hur den ska ordnas.

Den reform av social- och hälsovården som godkändes förra sommaren är en av de viktigaste reformerna under detta decennium. Regeringen stöder aktivt arbetet med att inleda välfärdsområdenas verksamhet och genomförandet av social- och hälsovårdsreformen. Jag önskar de nya välfärdsområdesfullmäktige all framgång och visdom i detta viktiga arbete.

Ärade talman,

Utöver social- och hälsovårdsreformen har regeringen under de senaste tre åren målmedvetet främjat de projekt och reformer som man kommit överens om i regeringsprogrammet. Vi har genomfört flera framtidsreformer som främjar välfärden, jämlikheten, sysselsättningen och en hållbar ekonomisk tillväxt.

Regeringen har investerat avsevärt i kompetens och utbildning på alla utbildningsstadier, från småbarnspedagogiken till högskoleutbildningen. Vi har utvidgat läroplikten för att alla unga som går ut grundskolan ska få utbildning på minst andra stadiet. Reformen svarar på det växande behovet av kompetent arbetskraft och förbättrar de ungas möjligheter att få arbete. Utvidgningen av läroplikten är dessutom en betydande gärning med tanke på jämlikheten, eftersom den medför att utbildningen på andra stadiet är genuint avgiftsfri för de unga. Regeringen har ökat antalet nybörjarplatser vid högskolorna på olika håll i landet och högskolorna har fått nya utbildningsansvar.

Vi har återinfört den subjektiva rätten till småbarnspedagogik för varje barn, sänkt avgifterna för småbarnspedagogik och minskat gruppstorlekarna. Reformerna möjliggör en högklassig småbarnspedagogik för allt fler familjer och stärker sysselsättningen.

Den länge efterlängtade familjeledighetsreformen har också blivit klar och den träder i kraft i augusti 2022. Reformen ökar jämlikheten i arbetslivet, främjar ett jämlikt föräldraskap och beaktar bättre olika slags familjeformer. Antalet familjeledighetsdagar ökar och det blir flexiblare att ta ut ledigheten.

Varje äldre person förtjänar människovärdig vård och omsorg. Regeringen har fastställt en bindande personaldimensionering för vård dygnet runt, vilket förbättrar kvaliteten på tjänsterna för äldre. Detta är en efterlängtad och behövlig reform. Regeringen presenterade den andra delen av äldreomsorgslagen förra veckan. Den kompletterar den individuella vården av äldre i synnerhet när det gäller tjänster som ges i hemmet. Genom dessa reformer säkerställer man att de äldre får högklassig vård och att vårdarna har bättre arbetsförhållanden.

Regeringen vill se till att alla kan åldras tryggt. Regeringen antog i höstas en lag om inrättande av en tjänst som äldreombudsman och den nya ombudsmannen inledde sin verksamhet i januari. Äldreombudsmannen följer hur äldre personers rättigheter tillgodoses, tar upp missförhållanden och bedömer hur lagstiftningen och beslut påverkar äldre. 

Ärade talman

Den nordiska välfärdsstaten är en framgångssaga. Den har skapat trygghet för människor i olika livsskeden och i olika samhällssituationer. Genom regeringens reformer har vi stärkt den finländska välfärdsstaten med målet att förbättra välfärden för var och en.

Ärade talman,

Finlands ekonomi har snabbt återhämtat sig från svackan 2020. Den ekonomiska tillväxten är snabb, sysselsättningen är på rekordhög nivå och investeringarna har ökat i snabb takt. I slutet av förra året fanns det över 70 000 fler sysselsatta än i början av valperioden, trots att det under denna tid uppstod en historisk ekonomisk kris.

Den till och med överraskande goda utvecklingen av ekonomin och sysselsättningen beror delvis på den starka tillväxten i världsekonomin. Den lyckade ekonomiska politiken har också haft en betydande roll. Ett tillräckligt stöd till människor och företag och riktade stimulansåtgärder har dämpat det ekonomiska bakslaget och påskyndat återhämtningen från det.

Samtidigt måste vi inse att pandemins utveckling fortfarande är förknippad med risker och osäkerhet. Därför måste vi upprätthålla även den ekonomiska politikens förmåga att reagera på det sätt som situationen kräver, och vi får inte överge den tillväxtstödjande politiken för tidigt. Regeringen har redan lämnat årets första tilläggsbudgetproposition, som särskilt svarar på behoven av stöd som är nödvändiga på grund av begränsningarna till följd av omikronvarianten. 

Även om ekonomin nu växer i rask takt, har framtidsutsikterna inte förändrats. Klimatförändringen och förlusten av den biologiska mångfalden kräver snabba åtgärder, Finlands befolkning åldras och den ekonomiska tillväxten förutspås avta redan under de närmaste åren. Därför är det dags att nu stärka förutsättningarna för en hållbar ekonomisk tillväxt och en rättvis grön omställning. En stark, långsiktig och hållbar tillväxt är också ett av de viktigaste sätten att stärka de offentliga finanserna.

I en ekonomi som Finlands bygger tillväxten framför allt på kompetens, innovation och investeringar. Den parlamentariska arbetsgruppen för forskning, utveckling och innovation slutförde sitt arbete i december. Riksdagspartierna förband sig till ett gemensamt mål att höja forsknings- och utvecklingsutgifterna till 4 procent i förhållande till BNP före 2030. Att genomföra arbetsgruppens förslag på ett långsiktigt och stabilt sätt är utgångspunkten för den ekonomiska politiken under de kommande åren. Det förutsätter också att vi prioriterar dessa satsningar. 

Regeringen har påskyndat övergången till ett klimatmässigt hållbarare samhälle genom att sänka elskatten inom industrin till EU:s miniminivå. För att stödja tillväxten och investeringarna fortsätter regeringen rätten till dubbla avskrivningar på investeringar i maskiner och anläggningar. Regeringen har också inlett ett tvåårigt försök där hushållsavdraget höjs i fråga om hushållsarbete, omsorgsarbete och vårdarbete. 

Ärade talman, 

Den globala covid-19-pandemin har ännu inte försvunnit från den politiska dagordningen. Situationen är dock ljusare än vad vi trodde bara för en tid sedan. Omikronvarianten har bred spridning, men den har inte orsakat allvarliga sjukdomar i samma utsträckning som de tidigare virusvarianterna. På grund av det stora antalet sjukdomsfall är belastningen på sjukvården dock fortfarande hög.

Vaccinerna är fortfarande vårt viktigaste verktyg mot viruset. Vårt budskap till medborgarna är: ta det första, andra och tredje vaccinet. Att ta vaccinet är fortfarande det bästa sättet att skydda sig själv och begränsa belastningen på sjukvården. 

För närvarande ser det ut som att epidemiläget har stabiliserats och håller på att utvecklas i en bättre riktning. Därför har vi kunnat avveckla och lätta på coronarestriktionerna och skapa utsikter för ett öppnare och friare liv. Vi måste ändå komma ihåg att viruset är oförutsägbart och att situationen kan förändras snabbt. Därför måste vi hela tiden ha beredskap att reagera på förändrade situationer.

Covid-19-pandemin har lärt oss att vi inte har haft tillräcklig beredskap för denna typ av kriser. Vi måste se över vår lagstiftning och på förhand skapa tillräckligt med verktyg för eventuella behov som uppstår. Som en del av denna beredskap har vi inlett en reform av beredskapslagen som berör nästan alla förvaltningsområden på bred front.

Ärade talman, 

Regeringen fortsätter att utveckla samhället så att det blir socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart. Regeringsprogrammet genomför vi målmedvetet genom att till riksdagen lämna 166 propositioner under vårsessionen och 122 propositioner under höstsessionen. I år kommer det att lämnas åtta redogörelser på våren och sex redogörelser på hösten.

Regeringen lämnar under vårsessionen en proposition om garanti för vård inom sju dagar. Vårdgarantin förbättrar tillgången till social- och hälsovårdstjänster på basnivå och gör det snabbare att få vård särskilt i icke-brådskande situationer. Under coronakrisen har den eftersatta vården och servicen ökat betydligt, och det är av största vikt att den avvecklas under de närmaste åren. För detta ändamål anvisas genom programmet för hållbar tillväxt finansiering på cirka 400 miljoner euro. 

Vi kommer också att lämna en proposition till riksdagen med förslag till ett lobbyregister som förbättrar insynen i det samhälleliga beslutsfattandet, demokratin och förtroendet för olika aktörer. 

Dessutom överlämnar vi till riksdagen en proposition med förslag till revidering av translagen. Lagstiftningen revideras i en riktning som stärker de mänskliga rättigheterna och självbestämmanderätten.

I år lämnar regeringen också en proposition som gäller skydd och säkerhet för visselblåsare. Vi vill säkerställa att visselblåsare får det skydd de behöver och kan rapportera om överträdelser på ett säkert sätt. 

Regeringen kommer redan inom de närmaste veckorna att lägga fram ett förslag till en totalreform av den lagstiftning som gäller sexualbrott, där utgångspunkterna är integritet och rätt till sexuell självbestämmanderätt. 

Regeringen kommer också att lämna en proposition som gäller lönetransparens till riksdagen. Reformen främjar jämställdheten, ökar lönemedvetenheten och gör det lättare att ingripa i lönediskriminering på arbetsplatserna.

Under vårsessionen överlämnar regeringen dessutom en proposition genom vilken de ändringar för att höja sysselsättningsgraden för personer över 55 år som man gemensamt kom överens om tidigare genomförs. 

Ärade talman,

I enlighet med regeringsprogrammet är vårt mål att Finland ska vara klimatneutralt 2035 och uppvisa negativa koldioxidutsläpp kort därefter. Vi har förbundit oss att fatta beslut som minskar Finlands utsläpp och stärker kolsänkorna.
Den nationella klimat- och energistrategin, den klimatpolitiska planen på medellång sikt och klimatprogrammet för markanvändningssektorn, som överlämnas till riksdagen under vårsessionen, är regeringens viktigaste politiska riktlinjer för att nå 2035-målet. Finland är på rätt väg och med hjälp av dessa riktlinjer kommer vi att uppnå klimatmålen.

Som en del av klimathelheten överlämnar vi till riksdagen en proposition med förslag till en reviderad klimatlag. Klimatlagens styrande effekt stärks och till lagen fogas ett mål för Finland att vara klimatneutralt 2035. 

Vid sidan av klimatåtgärderna reviderar regeringen naturvårdslagen, vattenlagen och lagen om djurvälfärd. Vi sörjer för såväl klimatresiliensen som den biologiska mångfalden och fortsätter arbetet för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Beredningen av reformen av markanvändnings- och bygglagen, som är viktig med tanke på den byggda miljön, och av inlösningslagen fortsätter. Regeringen överlämnar också en proposition med förslag till införande av ett elektrifieringsstöd till den energiintensiva industrin.

Ärade talman,

Statsrådet lämnade för ungefär ett år sedan en EU-redogörelse till riksdagen. I redogörelsen framför regeringen sin strategiska syn på centrala frågor som gäller Europeiska unionen.

Regeringen kommer att fortsätta bedriva en aktiv EU-politik, vars hörnstenar är de gemensamma värderingarna. Målet är ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart EU. EU ska vara en stark global aktör och säkerhetsgemenskap. Samtidigt ska unionen och dess verksamhet utvecklas aktivt.

Centrala helheter inom EU-politiken under det riksmöte som nu inleds är bland annat förhandlingarna om det så kallade Fit for 55-klimatpaketet, reformen av finanspolitikens regelverk samt den strategiska kompassen för unionens säkerhets- och försvarssamarbete. Frågor som gäller strategiskt oberoende, beredskap inför hälsokriser och den gemensamma invandringspolitiken behandlas också.

Finland påverkar både dessa frågor och andra frågor inom EU-politiken aktivt och i rätt tid och stöder sig på ståndpunkter som utformats tillsammans med riksdagen.

Ärade talman,
 
Sessionsperioden inleds i en situation där Ryssland har ifrågasatt grunderna för den europeiska säkerhetsordningen. Spänningarna i närheten av Ukraina har inte minskat och situationen är allvarlig. Ryssland försöker inte dölja sin beredskap att fortsätta utöva påtryckning på Ukraina. Situationen kräver att Europeiska unionen och det internationella samfundet agerar enigt och beslutsamt. Om Ryssland vidtar nya militära åtgärder mot Ukraina ska det finnas beredskap att svara med omfattande sanktioner.
 
Ansvaret för att lugna ner och lösa situationen ligger hos Ryssland. Man bör aktivt söka en lösning genom dialog och diplomati.
 
Det är ännu för tidigt att säga hur säkerhetsläget i Europa kommer att utvecklas under de kommande veckorna och månaderna. Vi måste erkänna att en långvarig förändring i den internationella miljön håller på att ske och den påverkar hela Europa.

Grundlinjen i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik är stabil och klar för alla. Vi har under denna valperiod parlamentariskt behandlat den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen och försvarsredogörelsen som fastställer våra principer och prioriteringar också i denna situation.

I ett spänt läge är det vår plikt att värna om den parlamentariska grunden för vår utrikespolitik. Här har riksdagen som det högsta beslutsfattande organet i Finland en mycket viktig roll. Diskussionen om utrikes- och säkerhetspolitiken ska föras öppet i det finländska samhället och i denna sal. Regeringen lämnar ännu i februari statsministerns upplysning om den utrikes- och säkerhetspolitiska situationen. 

Ärade talman, 

I denna plenisal har det under hela Finlands historia diskuterats många - även svåra och splittrande - frågor. Den ökade spänningen i utrikes- och säkerhetspolitiken, den globala pandemin och klimatförändringen är enorma frågor som berör oss alla och väcker många, även starka känslor. 

Vi politiker bär ett stort ansvar för hur vi använder våra ord. En demokrati kännetecknas av olika åsikter som ibland också uttrycks i skarpa ordalag. Jag hoppas ändå att vi under den session som nu inleds kan respektera varandra, föra konstruktiva diskussioner och lyssna bättre på varandra.