Statsrådets kansli har gett ut en promemoria om coronatrötthet – ett människoorienterat grepp är det bästa sättet att förebygga tröttheten

Vid statsrådets kansli pågår ett projekt för beteendevetenskaplig rådgivning. Avsikten med projektet är att främja tillämpningen av beteendevetenskaplig kunskap vid hanteringen av coronakrisen.

Projektets arbetsgrupp (Markus Kanerva, Matti Heino, Maarit Lassander, Ville Ojanen och Lauri Sääksvuori) har sammanställt en promemoria om coronatrötthet och lindringen av den utgående från WHO:s motsvarande rapport och senaste forskningsrön.

”Med coronatrötthet avses att människor tenderar att tröttna på begränsningarna och att de därmed börjar ta större risker. Men det är inte fråga om egentlig trötthet som kan botas med hjälp av vila eller semester. Trots att de stränga restriktionerna lättas upp blir situationen inte nödvändigtvis bättre, om krisen ändå väntas fortsätta. Att vaccinationerna framskrider väcker tillförsikt och optimism, men samtidigt är det också viktigt att komma ihåg att begränsningarna kommer att fortsätta. Därför kommer vi att uppleva coronatrötthet också efter sommaren”, säger Maarit Lassander, projektchef för projektet beteendevetenskaplig rådgivning och specialsakkunnig vid statsrådets kansli.

I promemorian konstateras att coronatrötthet går ut på att man vänjer sig, blir frustrerad och strävar efter det normala. Enligt promemorian är coronakrisen särskilt påfrestande psykiskt, eftersom den kräver att vi ständigt anpassar oss till det nya. Samtidigt skapar krisen osäkerhet om hurdan vardag det är värt att bygga upp i de olika faserna av begränsningarna. Följaktligen ökar vår längtan efter frihet och det inre behovet att kontrollera vårt eget liv.

”Beslutsfattarna blir tvungna att reagera på situationer som ingen har tidigare erfarenhet av. Dessutom saknas exakta uppgifter om beslutens effekter, konsekvenser eller rimlighet. I promemorian rekommenderas därför vissa strategier för beslutsfattare och kommunikatörer. Med hjälp av dem kan man förutse utmanande situationer och stärka människornas psykiska kristålighet”, konstaterar Lassander.

Ett exempel på de strategier för att bekämpa coronatrötthet som nämns i promemorian är att regelbundet följa upp undersökningar och enkäter för att kunna skapa en bättre lägesbild. I Finland produceras forskningsdata till exempel med hjälp av enkäten Medborgarpulsen. Att engagera enskilda medborgare och sammanslutningar i utarbetandet av lösningar ökar dessutom deras erfarenhet av att var och en kan påverka hanteringen av coronakrisen. I promemorian konstateras också att det är viktigt att beakta de svårigheter som coronakrisen har orsakat, eftersom krisen har drabbat människor på mycket olika sätt.

Promemorian om pandemitröttheten kan läsas i sin helhet (på finska) på webbplatsen för projektet beteendevetenskaplig rådgivning.

Ytterligare information: Maarit Lassander, specialsakkunnig, projektchef för projektet beteendevetenskaplig rådgivning, tfn 0295 160 037, [email protected], statsrådets kansli