Utredning: Globala förändringar förutsätter att staten tar en aktivare roll i den ekonomiska styrningen

Staten måste ta en aktivare roll i den ekonomiska styrningen. Enligt en ny utredning, som publicerades den 24 april, har plötsliga kriser, som till exempel covid-19-pandemin och kriget i Ukraina, krävt exceptionella åtgärder av staten för att trygga ekonomin och samhällets bärkraft.

Utredningen har utarbetats för regeringens ekonomiska råd av Demos Helsinki, OECD:s enhet New Approached to Economic Challenges och forskningsenheten BIOS. Den granskar hur förändringar i den globala omvärlden förändrar statens roll när det gäller att styra Finlands ekonomi. Studien framhåller att klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald, ekonomisk blockbildning på grund av geopolitiska spänningar, befolkningens åldrande och den nya tekniken förutsätter att staten tar en aktivare roll i att styra den ekonomiska politiken. Det behövs också nya förmågor. Förändringstrycket utmanar den långsiktiga linjen i Finlands ekonomiska politik.

Den har traditionellt präglats av en strävan efter balans i de offentliga finanserna genom att hålla de offentliga utgifterna och skuldsättningen i styr. Finland har förhållit sig kritiskt till en djupare finanspolitisk integration i EU. I ett läge där hanteringen av den ekologiska krisen kräver miljardinvesteringar och USA och Kina satsar ofantliga summor på grön teknik måste Finland finna rätt balans mellan balanseringen av de offentliga finanserna och offentliga investeringar i den gröna omställningen. Kravet på grön omställning, återuppbyggnaden i Ukraina efter kriget med mera kan aktualisera frågan om ett djupare finanspolitiskt samarbete i EU.

Då USA satsat massivt på inhemsk produktion har man också i Europa börjat bedriva en allt aktivare industripolitik. I och med att de geopolitiska spänningarna tilltar blir Europa tvunget att satsa mer på sin självförsörjning inom kritiska sektorer, till exempel energisektorn. Finland bör delta aktivt och med framförhållning i den handels- och industripolitiska debatten i EU så att de ändringar som genomförs också gynnar de små EU-länderna.

Inom arbetsmarknadspolitiken kan det i framtiden behövas nya modeller för samordning mellan staten och arbetsmarknadsorganisationerna, till exempel för att hantera förändringarna i näringsstrukturen, som orsakas bland annat av befolkningens åldrande, den gröna omställningen och den tekniska utvecklingen. Arbetsmarknadspolitiska verktyg behövs också för att dämpa inflationstrycket.

För att staten ska klara sig i förändringstrycket krävs det en aktivare roll i den ekonomiska styrningen. Det är också viktigt att staten har förmåga att bilda sig en aktuell helhetsbild av förändringarna i omvärlden samt att styra och skapa incitament så att samhällets resurser används till att genomföra politiskt sanktionerade strategiska målsättningar. Samtidigt är det viktigt att säkerställa en stark samordning mellan de politiska sektorerna och samhällets sektorer genom de ekonomiska omvälvningarna.

Publikationen har tagits fram som ett led i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2022.

Ytterligare information: Julia Jousilahti, äldre sakkunnig, Demos Helsinki, tfn 040 722 4931, [email protected], och William Hynes, Head of Unit, OECD NAEC, tfn +33 663 754 237, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.