Ny forskning framhäver tillväxtmöjligheter för Finlands dataekonomi och betydelsen av internationellt samarbete

Forskningsrapporten som publicerades av statsrådet granskar möjligheter och utmaningar för att mäta dataekonomins storlek, ekonomiska betydelse och effekter i Finland. I rapporten bedöms också dataekonomins färdigheter i Finland och i jämförelseländer med hjälp av Databarometern som tagits fram i projektet. Forskningen genomfördes av Näringslivets forskningsinstitut Etla, Tieke och Demos Helsinki.

Digitala data skiljer sig från traditionella produktionsfaktorer. De är en resurs som i princip inte tar slut och samtidigt kan utnyttjas av flera aktörer utan att kvaliteten försämras. Dock minskar de ekonomiska fördelar som data medför ofta med tiden. Att data kan kombineras och användas på många sätt skapar otaliga nya möjligheter, men samtidigt är det utmanande att fastställa dess värde.

Enligt rapporten uppgick datainvesteringarnas värde 2012–2021 till knappt två procent av Finlands bruttonationalprodukt och totalvärdet för dataegendomen varierade mellan 9–12 miljarder euro. Den största delen av dataekonomins värde uppstod inom data- och kommunikationsbranschen. Den värdeökning som det databaserade arbetet medfört 2021 var cirka 10 procent av bruttonationalprodukten.

Heli Koski, forskningsdirektör vid Näringslivets forskningsinstitut som svarar för den forskning som nu publicerades, bedömer att den kostnadsbaserade metoden för närvarande är den bästa metoden för att bedöma dataekonomins värde i en finländsk kontext.

”Fördelen med den kostnadsbaserade metoden är att den överensstämmer med principerna för nationalräkenskaper och den redan har utnyttjats i flera länder. De resultat som vi fått om datainvesteringarnas värde är i samma storlek som i andra länder där en jämförbar metod har använts”, konstaterar Koski.

Enligt forskningen förutsätter närmare bedömning av storleken på och effekten av Finlands dataekonomi satsningar på utvecklingen av mätningsmetoder och datainsamling samt internationellt samarbete.

Rapporten framhäver också de offentliga handlingarnas och forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhetens (FUI) roll vid främjande av dataekonomin. Till exempel öppna data om inköpsfakturor och Hilma-systemet för offentliga upphandlingar kunde erbjuda ny information om offentliga åtgärder som gäller dataekonomin. För att man ska kunna bedöma effekten av dessa åtgärder är dock en förutsättning att man ur materialet bättre kan identifiera offentliga handlingar och FUI-finansiering.

Viktigt att utveckla enhetliga mätningsmetoder och datainsamling

Inom projektet togs fram verktyget Databarometer som hjälper att jämföra utvecklingen av dataekonomin i olika länder och dess färdigheter. Barometern granskar tre centrala delområden: förutsättningar som den offentliga sektorn skapat för dataekonomin, utnyttjande av data samt dataekonomins innovationseffekter. Förenta staterna fick en topplacering i jämförelsen i fråga om totalindexet, Kina en andraplacering och Nederländerna en tredjeplacering. Finland placerade sig på samma nivå som de övriga europeiska länderna i fråga om totalindexet. Av jämförelsen framgick dock att Finland fick en sämre placering än jämförelseländerna vad gäller innovationer inom dataekonomin, vilket är avgörande med tanke på att produktiviteten ökar.

Forskningen rekommenderar följande åtgärder för att mäta och utveckla Finlands dataekonomi:

• internationellt samarbete vid utvecklingen av mätningsmetoder och datainsamling

• satsningar på ny datainsamling (såsom hur de anställdas använder tid på databaserat arbete)

• bättre identifiering av offentliga upphandlingar och FUI-finansiering som gäller dataekonomin ur offentliga material för att bedöma deras effekt

Mer information: Heli Koski, forskningsdirektör, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 050 466 3214, [email protected] och Maaria Mäntyniemi, konsultativ tjänsteman, kommunikationsministeriet, tfn 0295 342 150

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. Informationsleverantörerna ansvarar för innehållet i de rapporter som publiceras i publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, och innehållet representerar inte nödvändigtvis statsrådets uppfattning. Mer information: https://tietokayttoon.fi.