Tryggandet av den nationella säkerheten utgör inget hot mot den vetenskapliga friheten

Regeringens proposition med förslag till lag om ändring av lagen om Finlands Akademi behandlas för närvarande i riksdagen. Syftet med propositionen är att stärka forskningssäkerheten och Akademins strategiska verksamhet samt förtydliga de administrativa strukturerna.

Propositionen innehåller en bestämmelse enligt vilken skötseln av Akademins uppgifter som gäller finansiering av forskning och forskningsförutsättningar samt internationellt samarbete inte får stå i strid med Finlands nationella säkerhet, Finlands internationella förpliktelser eller Finlands utrikes- och säkerhetspolitik.

Bestämmelsen gäller verksamheten vid Finlands Akademi. Den begränsar inte valet av teman för projekt som finansieras av Finlands Akademi och tar inte heller ställning till forskningsteman. Vetenskapens frihet och forskarnas rätt att välja forskningstema är tryggade. Redan nu följer Akademin i sin finansieringsverksamhet den lagstiftning som gäller användningen av information, till exempel lagen om kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden.

I den offentliga debatten har det framförts en oro över vetenskapens frihet och tydligheten i fråga om tillämpningen av lagstiftningen.

– Det är bra att det förs en offentlig debatt om vetenskapens frihet och jag har tagit forskarsamhällets budskap om detta på allvar. Vetenskapens frihet är tryggad i vår grundlag och den utgör grunden för allt, såväl vetenskapen som lagberedningen. Propositionen ställer alltså inte valet av forskningsteman eller finansieringen av forskningen under den rådande utrikes- och säkerhetspolitiken. Det är befogat att man har diskuterat om till exempel tillämpningen av lagen är tillräckligt tydlig och om det behövs göras några ändringar i den, säger forsknings- och kulturminister Mari-Leena Talvitie.

Bestämmelsen förtydligades utifrån remissvaren. I samband med riksdagens remissdebatt föreslog minister Talvitie en ny formulering av bestämmelsen som stryker omnämnandena av utrikes- och säkerhetspolitiken. Den nya formuleringen ändrar inte det grundläggande syftet med den föreslagna bestämmelsen, men den svarar till exempel på den oro som akademiker fört fram.

– Lagen måste vara tillräckligt tydlig och åtnjuta ett brett förtroende för att den ska fungera. Därför har undervisnings- och kulturministeriet på min begäran lämnat ett utlåtande till kulturutskottet och ett förslag till en ny formuleringen av paragrafen. Riksdagen kommer att få allt material och stöd den behöver för att komma fram till en bra lösning, fortsätter minister Talvitie.

Att sörja för forskningssäkerheten är ett sätt att stödja forskarsamhällets verksamhetsförutsättningar

Bakom den föreslagna bestämmelsen ligger en oro över att forskningsresultat, forskningsinfrastrukturer eller forskningskunnande kan användas på ett sätt som äventyrar den nationella säkerheten. Genom att till exempel delta i ett forskningsprojekt som gäller civil användning av en viss teknik är det möjligt att immateriell kompetens överförs till en aktör som utvecklar militär användning av denna teknik till ett land som är föremål för sanktionspolitik eller som inte deltar i internationellt genomförande av sanktionspolitik.

– Forskningsresultaten utgör ingen risk för Finland, men det gör det om det finns en möjlighet informationen börjar användas inom verksamhet som är föremål för sanktioner eller på ett sätt som hotar Finlands säkerhet. Forskarna och deras bakgrundsorganisationer ansvarar för att bedöma vilka risker som är förknippade med projektet och hur riskerna ska hanteras. Det är upp till Akademin att avgöra om riskhanteringshelheten ligger på en nivå som möjliggör finansiering, konstaterar direktör Erja Heikkinen.

Genom att inkludera riskbedömning och riskhantering i finansieringsansökan är det möjligt att öka forskarnas medvetenhet om effekterna av deras projekt, vilket eventuellt kan minska till exempel antalet oavsiktliga överträdelser av exportkontrollen.

– Att integrera bedömningen av risker och hanteringen av dem i forskningsplanerna är ett sätt att säkerställa att vetenskapen även i fortsättningen är fri och att det går att samarbeta med parter som delar olika värden. Universiteten och andra forskningsorganisationer måste alltså veta vem de samarbetar med, säger minister Talvitie.

Temat säkerhet aktuellt också i den europeiska och internationella debatten

Fördelarna med internationellt samarbete är uppenbara. I den internationella diskussionen har riskerna med samarbetet blivit ett förenande tema i Europa och i större utsträckning med tredjeländer.

Till exempel Kanadas federala forskningsfinansiärer omfattas av tydliga riktlinjer för finansiering av forskning med förteckningar över förbjudna partnerländer. I Japan finns gällande lagstiftning om ekonomisk säkerhet som också forskningsfinansiärerna följer.

Europeiska unionens råd har antagit en rekommendation om ökad forskningssäkerhet (C/2024/3510). Rekommendationen stöder Europeiska kommissionen och unionens medlemsländer när det gäller att hantera risker i anknytning till forskningssäkerhet. Finlands europeiska jämförelseländer inom forskning har genomfört rådets rekommendation antingen genom nationella anvisningar eller genom lagstiftning.

År 2022 fogade Sverige en bestämmelse till förordningen om Vetenskapsrådet enligt vilken Vetenskapsrådet i sin verksamhet ska beakta Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen. Vetenskapsrådet är den forskningsfinansiär som motsvarar Finlands Akademi i Sverige.

I diskussionen om bestämmelserna i lagen om Finlands Akademi har vissa debattörer felaktigt citerat förordningen om Vetenskapsrådet och konstaterat att det är frivilligt för en finansiär att beakta säkerhetsaspekten. Sverige har också inlett en process genom vilken samtliga forskningsfinansiärer blir skyldiga att beakta säkerhetsperspektivet.

I Danmark är hela forsknings- och innovationssystemet skyldigt att följa danska utbildnings- och forskningsministeriets anvisningar om säkerheten i det internationella forsknings- och innovationssamarbetet. I Nederländerna finns motsvarande anvisningar för forskningssäkerhet.

Undervisnings- och kulturministeriets utlåtande till riksdagens kulturutskott (på finska)

Mer information:

• Erja Heikkinen, direktör, tfn 0295 330 101
• Emmi Venäläinen, forsknings- och kulturministerns specialmedarbetare, tfn 050 453 2773