Öppen delning av information om kritisk infrastruktur ses över

Kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen har tillsatt en arbetsgrupp för omprövning av öppen delning av information om kritisk infrastruktur. Målet är att främja nationell säkerhet och en ansvarsfull informationspolicy.

Öppenheten i den offentliga förvaltningens datalager främjar demokratins transparens och förvaltningens interna effektivitet. Näringslivet kan också dra nytta av öppet informationsutbyte när det utvecklar nya tjänster och affärsmodeller. När öppen delning av information bedöms med tanke på den nationella säkerheten måste man sträva efter en balans mellan skyddet av information och öppenhet.

– Öppen information är viktig, men vi står inför komplicerade utmaningar som kräver att vi noggrant överväger öppen distribuering av information. Detta arbete måste utföras i omfattande samarbete så att alla får en klar uppfattning om vad som eftersträvas och hur vi på bästa möjliga sätt kan skydda information vid behov, säger kommun- och regionminister Anna-Kaisa Ikonen.

Myndigheterna kan redan nu agera snabbt för att förhindra distribuering av öppen information de förvaltar över, ifall de anser det nödvändigt. Varje kritiska aktör svarar själv för skyddet av den egna informationen. Det projekt som finansministeriet tillsatt handlar specifikt om samordnande samarbete mellan kritiska aktörer i fråga om riskbedömningar som gäller öppen information.

Stöd för utförande av riskbedömningar och skydd av information

Det projekt som nu tillsatts förverkligar föresatsen i statsminister Orpos regeringsprogram enligt vilken öppen distribuering av information om kritisk infrastruktur omprövas med hänsyn till den nationella säkerheten. 

Det huvudsakliga målet är att identifiera öppen information om kritisk infrastruktur som är av betydelse med tanke på den nationella säkerheten och att skapa en aktuell lägesbild av behandlingen av denna information.

Det betyder insikt i hurdana kritiska datalager vårt samhälle har och hur de kan skyddas mot hot som riskerar den nationella säkerheten. Detta projekt  utgör fortsättning på den nationella riskbedömning av geografisk information som blev klar i maj 2024. 

Ett annat mål med projektet är att stödja olika aktörers, såsom kommunernas, städernas och företagens egna riskbedömningar. Det konkreta målet är att skapa en modell för städers, kommuners och välfärdsområdens behov till stöd för beslutsfattandet i fråga om delning av information. 

På så sätt stärks dessa aktörers kompetens i fråga om hur information borde behandlas, hur man ska förhålla sig till dess öppenhet och hur den kan skyddas på ett bättre sätt. Projektet granskar också behoven att ändra lagstiftningen och det bereder även förslag till andra åtgärder. 

Preliminär lägesbild under våren

Under våren 2025 skapas det en preliminär lägesbild som samtidigt utgör grunden för arbetsgruppens fortsatta arbete. Samtidigt får vi preliminära resultat från kommun- och stadssektorn om utarbetandet av riskbedömningar.

Projektets mandattid är 19.2.2025–31.3.2026.

Mer information: 
Lauri Holmström, specialsakkunnig, tfn 0295 530 462, lauri.holmstrom(at)gov.fi