Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvosto framsida

Vid regeringens strategisession behandlades åtgärder för att stoppa ojämlikhetsutvecklingen

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 20.11.2017 18.50 | Publicerad på svenska 21.11.2017 kl. 13.16
Pressmeddelande 530/2017
Minskad ojämlikhet i Finland. Ramen för arbetsgruppens arbete.

Vid sin strategisession måndagen den 20 november tog regeringen del av åtgärder för att minska och bekämpa ojämlikhet. Diskussionen utgick från en lägesrapport av den arbetsgrupp som statsminister Juha Sipilä tillsatte i januari 2017 för att bekämpa ojämlikhet. Arbetsgruppens uppgift är att hitta nya arbetssätt och metoder för att göra slut på den långvariga differentieringen i samhället. Detta ska ske inom den nuvarande utgiftsramen och utan att öka de offentliga utgifterna.

Arbetsgruppen, som verkar under ledning av professor Juho Saari, kommer att ge ett tjugotal åtgärdsförslag som syftar till minskad ojämlikhet. Enligt arbetsgruppen bör det under de närmaste åren fastställas riktlinjer för förslagen. Arbetsgruppen betonar också att insatser för att minska och bekämpa ojämlikhet utgör ett viktigt led i många projekt som pågår inom statsrådet. Dessutom ger arbetsgruppen rekommendationer som gäller styrningen av och riktlinjerna för social- och hälsopolitiken. Arbetsgruppen fortsätter med sitt arbete och lämnar sin slutrapport i mars 2018. De föreslagna åtgärderna kommer att bli föremål för konsekvensbedömningar.

Åtgärder för att trygga, återställa, effektivisera och rädda

Arbetsgruppen har delat in sitt förslag i fyra helheter: tryggande, återställande, effektiviserande och räddande åtgärder. En förutsättning för minskad ojämlikhet är att systematiskt trygga medborgarnas eget ansvar samt deras initiativkraft och oberoende genom att se över de åtgärder som det allmänna svarar för när det gäller främjande av hälsa och välfärd samt bostads-, utbildnings- och demokratipolitik.

De återställande åtgärderna utgörs av olika delar av orsaksbaserad social trygghet. Åtgärderna syftar såväl till att stärka människors självbestämmanderätt som till att främja alla åtminstone delvis arbetsföra personers möjligheter att delta i arbetslivet. Arbetsgruppen betonar att en höjning av sysselsättningsgraden och ett ökat antal arbetstimmar är nödvändiga medel som bidrar till en förbättring av hållbarheten inom den offentliga ekonomin. Den bästa samhällspolitiken innebär allt flexiblare samordning av arbetsliv och socialpolitik. Detta innebär i sin tur ökade eller förbättrade incitament för arbete och en förbättrad genomslagskraft hos tjänsterna, vilket resulterar i att en förmån eller tjänst anlitas i en kortare tid. 

De effektiviserande åtgärderna bidrar till förbättrad genomslagskraft, etablering, kunskapsbas och framförhållning. I Finland används fortfarande för mycket resurser för verksamhet vars genomslagskraft eller produktivitet inte kan påvisas i tillräcklig mån.

De räddande åtgärderna främjar möjligheterna för de grupper som har det sämst ställt att delta i det finska samhället. Personerna i dessa grupper möter inga tydliga sociala risker, utan i stället samtidigt ett flertal olika sociala problem vars varaktighet och dimensioner är diffusare.

Ojämlikhetsutvecklingen på 2000-talet

Finland är ett jämställt samhälle jämfört med de flesta andra EU-medlemsstater, och de flesta människor i Finland har i genomsnitt skäliga förutsättningar för ett gott liv. Den förbättrade levnadsstandarden och livskvaliteten och de förbättrade levnadsvanorna omfattar emellertid inte alla.

Ojämlikhet har en inverkan på människor på alla livsområden. Ojämlikhet försvagar möjligheterna att klara sig i samhället och förmågan att dra nytta av olika möjligheter. Ojämlikhet utgör ett betydande hinder för en del av befolkningen på olika livsområden och marknader. I form av bidrags- och byråkratifällor försämrar ojämlikhet också människors förmåga att utnyttja de möjligheter det allmänna och arbetsmarknaden erbjuder. Dessutom har ojämlikhet en negativ inverkan på den fysiska hälsan och den moraliska autonomin, vilket återspeglas i skillnader i den förväntade livslängden, långvarigt låga inkomster och varaktig funktionsnedsättning.

Pressmeddelande om tillsättandet av arbetsgruppen 17.1.2017

Ytterligare information: Juho Saari, professor i social- och hälsopolitik, [email protected], tfn 040 828 1027

 
Tillbaka till toppen